Ledarskap och organisation

Aida Alvinius, forskare vid Försvarshögskolan, vet det mesta om att leda under kris, krig och kaos. Möt multitaskaren som ser forskning som en livsstil.

Aida Alvinius är universitetslektor och docent i ledarskap med inriktning sociologi. Förutom att undervisa studenter i ledarskap under påfrestande förhållanden forskar hon kring ämnet. Hon är särskilt intresserad av organisationers mörka sidor och hur de påverkar ledaren, här berättar hon vidare för oss.

Narcissism, anorexi och girighet

Jag brukar prata om organisatorisk narcissism, anorexi och girighet. Anorexin kan handla om hur nedbantning av organisationer påverkar ledarskapet så att ledaren hela tiden behöver effektivisera och göra mer för mindre resurser. Girighet kan handla om att organisationen kräver väldigt mycket av sina medarbetare, vilket ökar stresstrycket. Narcissistiska organisatorer ser sig istället som störst, bäst och vackrast, vilket gör att de agerar utan att tänka på omgivningen.

Du kan vara en jättebra ledare men i en dysfunktionell organisation blir du bara en visselblåsare. Det gäller att skapa ett bra samspel mellan individ och organisation.

Att Me too-rörelsen blivit så stor beror delvis på att de flesta organisationer upplevs som narcissistiska vilket också förklarar förekomsten av en tystnadskultur. Det är först när frågorna lyfts utanför organisationen och ut i samhället som problemet blir belyst på allvar. Mina kollegor och jag planerar att skriva en artikel om Me too-rörelsen och analysera den ur ett organisatoriskt perspektiv.

Ledarskapsforskning med genusperspektiv

I ett kommande projekt studerar vi tjänstemän i beredskap ur ett genusperspektiv. Vid skogsbranden i Västmanland 2014 var det en kvinnlig tjänsteman i beredskap som inte togs på allvar när hon larmade. I det fallet vill vi undersöka om genus har någon inverkan på hur tolkningsföreträdet ser ut i en krissituation.

Tillsammans med en praktikant, Alexander Thielen, tittar vi också på hur fake news kan dra igång en krishantering utan att något har hänt. Under terrorattacken i Stockholm gick det rykten om att det inträffat en skjutning vid Fridhemsplan. En insats drogs igång i onödan. Hur ska ledarna lära sig att avgöra vilken information som är riktig och hur media borde hantera rapporteringen.

Kärnan i min forskning är att den ska bli ett redskap för ledare, inte bara inom totalförsvaret utan även i civila organisationer. Jag har ofta ett genusperspektiv på det jag gör, genom att titta utifrån genus kan man uppmärksamma ogynnsamma strukturer i organisation. Om det jag gör faktiskt kan öka medvetenheten är jag nöjd.

Att vara forskare

Det är en religion, det är meningen med livet, det är en inställning, det är en livsstil… Man hamnar i en bubbla där man kan förlora sig i tid och rum. Jag behöver varken droger eller springa Marathon, jag får de där endorfinerna av att komma fram till olika slutsatser i min forskning, haha.

På Försvarshögskolan bedrivs mycket tillämpad forskning som gör nytta i samhället. En stor del av det vi arbetar med är beställt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, från Försvarsmakten eller Regeringen. Våra resultat används också i utbildningarna. Det känns att vi gör mycket nytta för landets säkerhet och krishantering.

Jag ser alltid till att utnyttja alla situationer där det finns tid över till att jobba. Jag har alltid med mig någon artikel som jag kan läsa när jag är på gymmet eller står i kön i mataffären. Det konstigaste stället jag har jobbat på är nog i väntrummet på akuten. Jag har alltid mycket på gång och jag färdigställer också det jag har påbörjat. Jag är lite rastlös som person och så är jag ju en riktig forskarnörd.