Japanska kvinnors syn på säkerhet

I en artikel som publicerats i tidskriften Social Science Japan Journal undersöker forskare från Försvarshögskolan hur kvinnor i tre japanska intresseorganisationer ser på säkerhet och säkerhetspolitik. Resultaten visar att de frågor som kvinnorna framför allt intresserar sig för inte alls är desamma som förs fram i den säkerhetspolitiska debatten i Japan.

– Jag fick idén till den här artikeln när jag började fundera över att de flesta som forskar om japansk säkerhetspolitik utgår från samma typer av källor, det vill säga källor producerade av eliten i det japanska samhället som i princip enbart består av män. Det betyder att man utgår från ett väldigt snävt material, oavsett vilket teoretiskt perspektiv man sedan anlägger på det, säger Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och artikelns huvudförfattare.

För att få ett annat perspektiv frågade han kvinnor som var aktiva i tre olika organisationer om deras syn på säkerhet. En av organisationerna är en intresseorganisation för kvinnor inom jordbruksnäringen som politiskt ligger nära regeringspartiet, det Liberaldemokratiska partiet (LDP). De andra två organisationerna ligger närmare oppositionen där den ena organisationen ägnar sig åt konsumentfrågor och den andra åt jämställdhetsfrågor. Båda organisationerna har även ett uttalat fokus på fredsfrågor.

– Undersökningen genomfördes som en enkätstudie, och resultaten ska inte ses som ett tvärsnitt av hur alla kvinnor i Japan ser på säkerhet eftersom urvalet är begränsat, betonar Linus Hagström.

Olika syn på säkerhetshot

Resultaten visar att de två grupperna har relativt olika syn på säkerhet och hot.

– Kvinnorna i jordbruksorganisationen, som ligger närmare regeringen, har åsikter som i större utsträckning överensstämmer med elitens perspektiv. Men de för även fram en rad olika frågor som inte hanteras som säkerhetsfrågor i debatten, inte minst miljöförstöring och klimatförändringar, säger Linus Hagström.

De säkerhetshot som vanligtvis lyfts i den japanska debatten, som oftast rör Kina och Nordkorea, syntes nästan inte alls i enkätens frisvarsfrågor.

– De kom upp i de frågor som specifikt handlade om Kina och Nordkorea, men när kvinnorna själva skulle svara på fri hand var det mer vardagsnära frågor relaterade till miljö, klimat och naturkatastrofer som kom upp. Det har säkert att göra med att de är jordbrukare och på första parkett ser hur klimatförändringarna påverkar deras vardag, säger Linus Hagström.

Kvinnorna i de andra två organisationerna betonade också klimatförändringarna som en säkerhetsfråga, men har en annan syn på de konventionella hoten.

– De tycker inte att de största säkerhetshoten är Nordkorea och Kina. Det stora säkerhetsproblemet för dem är att Japan har en regering som försöker ändra på landets säkerhetspolitik och bygga upp det militära försvaret. Det här skapar en oro och osäkerhet för dem, och är något man alltmer sällan ser i elitdebatter, säger Linus Hagström.

Enligt den japanska konstitutionen får landet inte använda krig som medel för att hantera internationella konflikter, vilket betyder att landet inte får ha militära stridskrafter.

– Men det är ju så att Japan de facto har armé, flotta och flygvapen, men man kallar dem för självförsvarsstyrkor. Regeringspartiet LDP har ända sedan efterkrigstiden velat revidera konstitutionen för att göra det möjligt att ha ett regelrätt militärt försvar, med offensiva stridskrafter. Man ser sig själv som en stormakt och vill kunna agera som andra stormakter, säger Linus Hagström.

– De säkerhetshot som kvinnorna i alla tre organisationerna oroade sig mest för var alltså inte de frågor som syns mest i debatten. Och att lyfta de här perspektiven var just syftet med artikeln. Det är en pusselbit som bidrar till förståelsen av vad som är säkerhet och osäkerhet för japaner, även om den inte ger hela bilden, fortsätter han.

Josefin Svensson