Avskräckning analyseras i ny avhandling

I sin avhandling Deterrence Games for the 21st Century: Representation, Theory and Evidence tittar Karl Sörenson närmare på begreppet avskräckning och undersöker vilken typ av kunskap vi får när avskräckning analyseras med hjälp av spelteori.

Avskräckning, det vill säga att avhålla en motståndare från en given handling med hot om våld, är ett centralt koncept inom militär strategi och viktigt för att förstå den strategiska dynamiken mellan stater.

– Samtidigt är avskräckning ett svårt fenomen att fånga. Det finns många vetenskapliga modeller, men det är inte självklart hur de ska förstås och användas för att vara tillämpbara. I min avhandling undersöker jag vilken typ av kunskap vi får när vi modellerar avskräckning med hjälp av spelteori, säger Karl Sörenson.

Han är verksam som universitetsadjunkt i krigsvetenskap vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan och disputerade vid avdelningen för filosofi på Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Analys av spelteoretiska modeller

Det finns en stark forskningstradition av att studera avskräckning med hjälp av just spelteori. I avhandlingen, som består av fyra olika artiklar och en introduktion, analyserar Karl Sörenson bland annat vad som händer när rationalitetsantagandet i den spelteoretiska modellen byts ut mot andra antaganden och hur olika modeller kan jämföras med varandra.

– Jag menar att det kan vara lämpligt att pröva alternativa antaganden när vi har att göra med en specifik situation. Däremot är det svårt att se hur avskräckningsteorin skulle kunna klara sig utan rationalitetsantagandet. Det antagandet sätter på något vis en yttre gräns för hur spelare potentiellt kan bete sig.

Utvärdering av avskräckning i operation Atalanta

Den fjärde artikeln i avhandlingen bygger på ett empiriskt fall och utvärderar hur och i vilken utsträckning den marina operationen Atalanta lyckades avskräcka somaliska pirater i Adenviken och utanför Somalias kust.

Operationen fick avsedd effekt då koncentrationen av fartyg och operationsområdets storlek tillsammans gjorde avskräckningen trovärdig. Däremot uppnåddes inte motsvarande effekt i Somaliska bassängen. Där lyckades inte de marina fartygen kraftsamla på samma sätt som i Adenviken och den avskräckande effekten uteblev.

– Det var när jag jobbade som operationsanalytiker i operation Atalanta år 2010 som mitt intresse för avskräckning väcktes. Då försökte vi förstå hur vi kunde avskräcka piraterna på bästa sätt för att få dem att avstå från att genomföra attacker. Det är svårt att veta hur en operation som syftar till att avskräcka bör utformas för att nå avsedd verkan, och om det verkligen är de åtgärder man genomför som är upphov till en eventuell effekt. Så mitt första steg när jag började doktorera var att analysera avskräckningen i det här fallet.

Verktyg vid operationsplanering

Karl Sörenson menar att kunskap om avskräckning är viktig för att förstå attityder, doktriner och strategier kring kärnvapenavskräckning och konventionell avskräckning.

– Att modellera avskräckning är ett sätt att åskådliggöra interaktionen mellan två spelare och kan bland annat användas för att operativt värdera och analysera en situation, särskilt i samband med kärnvapenavskräckning. Spelteori är ett verktyg för att förstå konflikter, men kan också användas vid planering och övningar som till exempel krigsspel, men man måste alltid veta vilken typ av kunskap det är man söker. Är syftet prediktion, förklaring eller teoretisering? När du vet vad du ska ha modellen till så kan spelteori vara en kraftfull metod, menar Karl Sörenson.

Josefin Svensson