Det mänskliga handlingsutrymmet under krigets targetingprocess

Genom att analysera hur den så kallade targetingprocessen - att välja ut, prioritera och agera på militära mål - fungerade för koalitionen under Operation Iraqi Freedom, undersöker forskare vid Försvarshögskolan hur mänskligt agerande kan förstås i en militär process som har blivit alltmer byråkratiserad och automatiserad.

I en ny artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Review of International Studies undersöker Anna Danielsson och Kristin Ljungkvist hur targetingprocessen påverkar och påverkas av mänskligt görande. Begreppet targeting innefattar att uppfatta, välja ut, prioritera och agera på objekt i en militär operationsmiljö, i syfte att nå uppställda mål. Forskarna vänder sig delvis emot tidigare forskning inom området som menar att den militärteknologiska utvecklingen har lett till en byråkratisering och närapå automatisering av targetingprocessen, och att detta i sin tur har både förminskat mänsklig agens i processen samt gjort det svårare för forskare att undersöka det ”mänskliga spelutrymmet”.

– Även om tidigare forskning är rik på intressanta slutsatser och perspektiv så saknade vi ett djupare fokus på frågan om mänsklig agens, inte minst då detta spelar roll för frågor om legitimitet och ansvarsutkrävande i relation till militära operationer, säger Anna Danielsson, docent och universitetslektor i krigsvetenskap.

Empiriskt material från Irakkriget

För att kunna analysera targetingprocessen i praktiken har forskarna gått igenom en stor mängd material, inte minst så kallade ”lessons learned”-rapporter rörande koalitionens styrkor och den gemensamma targetingprocessen under Irakkriget åren 2003 till 2011.

– Vi ville undersöka frågan om mänsklig agens på djupet, men eftersom det är svårt för oss som forskare att vara med och observera under en pågående operation har vi utgått från rapporter och utvärderingar publicerade både av de involverade försvarsmakterna och av andra observatörer, men även viss medialt material. Just utvärderingarna är ofta mycket detaljerade samt ofta intervjubaserade, och dessa rapporter ger en god inblick i vad aktörerna själva menar att de har gjort samt vad de uppfattar har fungerat bra och mindre bra, säger Kristin Ljungkvist, universitetslektor i krigsvetenskap.

Fokus i artikeln ligger på operationens inledande skede, bland annat eftersom det var under den perioden som användningen av precisionsvapen slog igenom på bred front.

– Vid den här tiden hade även targetingprocessen genomgått ett antal revideringar efter krigen i Kosovo och Kuwait. Inte minst den amerikanska försvarsmakten tyckte att targetingprocessen under Irakkriget var otroligt framgångsrik, säger Anna Danielsson.

Ramverk för att förstå och särskilja mänsklig agens i targeting

Men forskarnas analyser visar att targetingprocessen under Operation ”Irakisk frihet” inte enbart rullade på utan friktion. När det av olika skäl uppstod grus i maskineriet var det ofta mänskligt görande som antingen bromsat eller fått processen att fungera genom en tillfällig lösning. I artikeln ger de exempel på i vilka situationer den mänskliga agensen blir extra tydlig och på vilka sätt, samt utvecklar ett begreppsligt ramverk som kan hjälpa till att kartlägga, förstå och särskilja olika uttryck för agens i targetingprocessen.

– Ett exempel är de listor med potentiella mål som förbereds inför en operation. Eftersom targetingprocessen under operationen på ett plan var väldigt effektiv så avverkades målen snabbare än planerat. För att få processen att rulla på var olika involverade grupper tvungna att lägga om sina arbetsrutiner och justera sina uppgifter, säger Kristin Ljungkvist.

Ett annat exempel är hur man löpande under operationen ändrade tolkningen av vissa procedurer och steg i processen.

– Det här hänger också ihop med att det gick så fort. Exempelvis hann man ibland inte med att utvärdera genomförda attacker, ett avgörande steg som då ibland hoppades över. Det var även så att vissa regler och förhållningssätt omtolkades under processens gång, säger Kristin Ljungkvist.

Under operationen uppstod det ibland även konflikter mellan olika grupper involverade i targetingprocessen, till exempel när det handlade om hur man skulle prioritera mellan olika mål.

– Ibland behövde man flytta om resurser med kort varsel, vilket kunde leda till osämja kring vem som bestämde vad. Ibland löste man det genom att helt enkelt vägra utföra ordern. Det finns exempel på hur piloter under operationen vägrade attackera vissa planerade mål eftersom de bedömde att civila kunde skadas, säger Kristin Ljungkvist.

Bredare förståelse av targetingprocessen

Forskarna menar att artikeln ger en bredare förståelse av targeting och bidrar med nya insikter och förslag på hur processen kan studeras.

– Vi menar att även om targeting på många sätt har utvecklats mot en mer byråkratiserad och automatiserad process så är människor fortfarande inblandade. Deras agerande spelar roll och bör förstås på olika sätt i förhållande till processens fortlevnad. Det i sin tur är av vikt när fokus sedan skiftar mot frågor som rör ansvarsutkrävande och en operations legitimitet, säger Anna Danielsson.

– Givet att existerande forskning delvis har skiftat fokus från frågan om mänsklig agens bidrar vår artikel med att visa på dess fortsatta roll, samt på hur det mänskliga agerandet både formas av och formar targetingprocessen. Här gör vår studie ett bidrag till teoriutvecklingen, säger Kristin Ljungkvist.

Josefin Svensson