”En nästan femtioprocentig ökning av Officersprogrammet är helt rimlig”

Försvarshögskolan har gjort en toppenrekrytering, sa rektor Robert Egnell i höstas när generalmajor Anders Callert tillträdde. Och hans erfarenheter verkar som skräddarsydda för hans nya roll som vicerektor i en tid när Officersprogrammet måste växa och behovet av fler officerare är akut.

Men vi tar det från början. Generalmajor Anders Callert kommer närmast från ett tvåårigt internationellt uppdrag i Sydkorea som chef för den svenska delegationen i Neutrala nationers övervakningskommission, som övervakar vapenstilleståndet mellan Syd- och Nordkorea. Ett uppdrag som innebar att vara i tjänst dygnet runt och minimalt med fritid. Men som också innebar en uppmaning att börja spela golf ”för att det är ett bra sätt att interagera på plats” som nu förvandlats till ett populärt fritidsintresse. Nu är Anders Callert tillbaka i Sverige och har sin första anställning utanför Försvarsmakten.

Hur är det att vara vicerektor vid Försvarshögskolan?

– Det är annorlunda här, och det är en annorlunda kultur inom akademin, men det gör det också väldigt spännande. Jag ser att en av mina uppgifter är att försöka få ihop både den akademiska kulturen och den militära kulturen så att alla förstår varandra och kan samarbeta så bra som möjligt. Tillsammans skapar vi mervärde.

Försvarshögskolan är annorlunda och spännande

Han lyfter att kvalitetsbegreppet är väldigt viktigt inom akademin, alltså att utbildningarna måste hålla hög kvalitet.

– Det finns också ett relevansbegrepp som innebär att våra utbildningar ska ha en användbarhet både utifrån de som har beställt utbildningen, som Försvarsmakten till exempel, och för samhället inom områdena försvar, krishantering och säkerhet.

Att omvärldsläget kopplas in i utbildningen ganska omgående uppfattar han som spännande. Han menar att Försvarshögskolan måste behålla en oberoende ställning inom sina ämnen, men att forskningsresultat också påverkar, och bör påverka, utbildningen.

– Vi har exempel där vi har forskare som tittar på vad som händer i Ukraina just nu i det pågående kriget och vi har andra forskare som analyserar vad som händer med totalförsvaret. På så vis får vi snabbt återkoppling in i utbildningen.

Både arbetslivserfarenhet och forskning är viktigt

Som vicerektor ser han en viktig uppgift i att stödja och utveckla ett system tillsammans med Försvarsmakten för att få till ett flöde av disputerade officerare både inom Försvarshögskolan och Försvarsmakten.

– Man säger att det akademiska hemmet för officersprofessionen finns vid Försvarshögskolan. Och då måste man få in arbetslivserfarenhet, vilket vi gör med hjälp av militära lärare. Alla behöver inte vara disputerade, men det behövs många fler än idag. Vi behöver bli mycket bättre på att få officerare att gå vidare med forskning och vi behöver fler officerare som väljer att doktorera vid Försvarshögskolan. Därigenom kan de äga sin egen profession.

Som chef vill han gärna ha både en överblick över helheten och ibland dyka ner och se på detaljer för att kunna fråga sig ”hänger det här verkligen ihop”?

– Jag kallar det att göra ”operativt bungyjump”. Men det viktiga när man försöker att också ha ett djup är att det inte får förta medarbetarnas egen initiativkraft, för kraften finns ju längst ut. Jag försöker att både ha ett djup och en bredd. Och det är viktigt med ett delegerat ansvar.

Vikten av att våga ta risker

Han ser tiden som förbandsproduktionschef på Högkvarteret som den mest utmanande i sin karriär. Parallellt var han också Försvarsmaktens utbildningschef. Då handlade det om att se till att få ekonomin att gå ihop men också att skapa operativ effekt med de resurser som fanns.

– Kunde vi lyckas med det så skulle vi också få en acceptans från politikerna att lägga mer pengar på försvaret.

När man drog ned på försvarskapaciteten i Sverige låg utmaningarna i att våga ta risker och kapa kostnader. Var ligger utmaningarna i att växa?

– Under neddragningsperioden gällde det att ha is i magen, även om mycket pekade på att vi riskerade att gå över den ekonomiska ramen. Men även vid expansion gäller det att våga ta risker. Officersförsörjning och infrastruktur tar lång tid från beställning till leverans och man måste våga bygga för utbildningsverksamhet, även om man inte har fått de sista besluten på plats.

– För har vi inte utbildad personal på plats kommer inget av det vi önskar oss framöver att fungera.

Akut behov av att Officersprogrammet ska växa

Försvarshögskolan jobbar med målet att 300 kadetter ska börja på Officersprogrammet höstterminen 2024. Jämfört med hösten 2023, då 214 kadetter började, så är det nästan en femtioprocentig ökning. Samtidigt har programmet haft rekordmånga ansökningar i år, för andra året i rad.

På lite längre sikt talas om att skala upp officersförsörjningen till det dubbla. Men då räcker kanske inte lokalerna på Karlberg till. Och idag finns en ganska begränsad mängd värnpliktsutbildade, som man måste vara för att kunna söka. Hur ska en fördubbling egentligen gå till?

– En sak är att ta tag i de som tidigare har ansökt och är behöriga, men som valt att tacka nej. De senaste åren är det knappt hälften av de behöriga sökandena som faktiskt har börjat. Kan vi locka in den andra hälften också, så har vi nått en rimligt ökad nivå på kort sikt.

Han berättar att man just nu undersöker möjligheter till boende utanför Karlbergs campusområde. Försvarsmakten ansvarar för boendefrågan och har vidtagit flera förbättringsåtgärder, men kanske kan Försvarshögskolan hjälpa till med att hitta olika lösningar?

– Vi måste också titta på vad som kan effektiviseras, om det går att bygga ytterligare eller om vissa av verksamheterna som finns på Karlberg går att förlägga på annan plats? Det är en fråga för Försvarsmakten att ta ställning till.

– Men jag gör bedömningen, i och med att jag har suttit på den andra sidan också, att det vore helt rimligt att kunna göra en nästan femtioprocentig ökning av Officersprogrammet, jämfört med 2023. Då inkluderar jag flera vägar in i den siffran.

Möjligheter till fler vägar in i Officersprogrammet

För att ytterliga öka inflödet av officerare behöver Försvarshögskolan, enligt Anders Callert, också stödja Försvarsmakten i deras arbete med ”fler vägar in”. Det innebär att det, inom ramen för särskild officersutbildning (SOFU), finns en möjlighet för personer med en akademisk examen att få tillgodoräkna sig vissa kurser och inte behöva läsa alla tre år av Officersprogrammet för att bli officerare. Om vissa inte har gjort värnplikten kan de i stället genomföra en förberedande officerskurs för att få tillräckligt hög militär kompetens innan utbildningen.

– Med Försvarshögskolans ansvar för Officersprogrammet och Försvarsmaktens ansvar för den särskilda officersutbildningen kommer vi nog att kunna nå en dubblering av antal officerare på inte alltför lång sikt.

Han är tydlig med att Försvarshögskolan inte vill vara en bromskloss inom officersförsörjningen, utan ser vikten av att skala upp. Han menar att det redan imorgon kan hända saker som gör att vi går från fredsläge till ett allvarligt läge.

– Det finns ingen anledning att vänta sig i form, här krävs det extra uppoffringar. Försvarshögskolan ska göra allt vi kan för att stödja Försvarsmaktens tillväxt, för behovet är här och nu. Men vi behöver göra det på ett klokt sätt så att vi behåller engagemanget, påverkansmöjligheten och inte tappar sugen.

– Vi ska ju också stå för att de officerare vi lämnar över håller hög kvalitet. Vi ska även se till att våra medarbetare håller över tid. Men alla ska också veta att det här är en av de viktigaste sakerna vi gör, det är personalförsörjningen av Försvarsmakten.

Monika Wallström