Infrastruktur och samhällets resiliens i fokus för nytt forskningsprojekt

Ett nytt forskningsprojekt som leds av Försvarshögskolan ska undersöka hur infrastruktur och krisberedskap i Sverige och Finland påverkas av Natomedlemskapet.

– Vi vill förstå hur Natomedlemskapet har påverkat Sverige och Finland när det gäller infrastruktur. Tanken är att undersöka hur länderna skiljer sig åt och vad vi tillsammans kan göra för att få lika förmågor när det gäller försvar och beredskap, säger Per Skoglund, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskningsledare för projektet.

Infrastruktur och försörjningskedjor som stärker beredskapen

Projektet ska också undersöka den samhälleliga resiliensen i de båda länderna. Det handlar bland annat om att förstå den samhällsbärande infrastrukturen som är grunden för flödet av nödvändiga varor och tjänster. Projektet ska även belysa hur infrastruktur och försörjningskedjor kan läggas om för att stärka samhällsberedskapen.

– Starka och stabila försörjningskedjor stärker samhällets förmåga att kunna agera om något oväntat händer. Det här är en viktig del av Natomedlemskapet där alla medlemsländer ska kunna stå emot och även återhämta sig från kriser, katastrofer och olika typer av attacker, säger Per Skoglund.

Jämförelsen mellan Sverige och Finland bidrar med ny kunskap

Medlemskapet i Nato har ställt Sverige och Finland inför en omställning där nya krav ska tas hänsyn till i förhållande till försvar och samhällsberedskap.

– Som nya medlemmar behöver vi studera vilka konsekvenser medlemskapet får utifrån ett totalförsvarsperspektiv, säger Per Skoglund.

Han betonar att jämförelsen mellan länderna är en viktig del i projektet.

– Svensk infrastruktur är aktuell just nu när man till exempel tittar på hur väl vägar och el fungerar och vilka utmaningar vi står inför, och det ser ut på liknande sätt i Finland. Därför ligger fokus i projektet också på att utvärdera respektive lands samhällsbärande infrastruktur och hur den kan stärkas när geopolitiska förhållanden snabbt skiftar i världspolitiken.