”Jag gillar den extra dimensionen”

Hilda Gustafsson läser första året på kandidatprogrammet Krig, kultur och samhälle. I kursen Östersjön – strategi, operationer och taktik ingår fältövningen "Slaget vid stäket 1719".

Baggenstäket är platsen för det historiska fältslaget mellan ryska och svenska soldater 1719.

Vad hade du för förväntningar på fältövningen?

– Det är kul att komma ut och se den verkliga platsen där en händelse ägt rum. Det är en intellektuell utmaning att sätta sig in i hur det var, särskilt när det gäller en plats med få faktiska historiska lämningar. Vi får ta informationen från litteraturen och våra förberedelser och sen sätta det i perspektiv. Vi skulle kunna djupdyka i böcker i timmar, men inget sätter perspektivet så mycket som att besöka platsen. Jag gillar att få den här extra dimensionen.

Vilket moment gjorde starkast intryck på dig?

– Det var en så enkel sak som när vi satt och åt vår medhavda lunch i skansen, precis där ryska och svenska styrkor mötte varandra. Det är alltid en lätt surrealistisk känsla när tiderna möts, men det hade nog inte varit lika starkt om vi inte befunnit oss i ett krig i Europa idag. Det finns en koppling som man inte kan låta bli att göra…

Ni höll seminarier för era medstudenter. Vad pratade din grupp om?

– Vi lyfte det operativa skedet. Vi pratade bland annat om ledning, samverkan och hur den speciella terrängen påverkade exempelvis underrättelse och kommunikation mellan enheterna. Vi pratade om goda och dåliga ledare, karaktärsdrag, förmågor och prestige, som på den tiden låg bakom mycket.

Varför har du valt kandidatprogrammet Krig, kultur och samhälle?

– I mina tidigare studier har jag alltid blandat historia med statsvetenskap just för att få det historiska perspektivet på varför världen ser ut som den gör idag. Jag vill lägga de två ämnena i relation till varandra. Det behöver jag inte tänka på nu, för på det här kandidatprogrammet korrelerar de naturligt. Det är omöjligt att inte tänka på Ukraina när vi pratar om vissa saker. Och det går inte att titta på kvinnliga rättigheter och de utmaningar vi har idag, om vi inte samtidigt tittar på hur historien format våra samhällen. Det går helt enkelt inte att förstå samhällen eller kulturer om vi inte läst historien. Det är det som gör det här ämnet så otroligt relevant i dagens samhälle.

Hur fick du upp ögonen för Försvarshögskolan?

– Själva valet av Försvarshögskolan är en rätt så festlig historia. De lärare som skulle skriva mitt rekommendationsbrev till St Andrews och Oxford sa ”ska du inte gå på Försvarshögskolan istället, det passar ju dig perfekt!”. Och de hade så rätt. Jag är så glad över rådet. Jag höll på att gå över ån efter vatten. Det här passar dessutom bättre utifrån mina intressen.

Vad vill du säga till den som överväger kandidatprogrammet Krig, kultur och samhälle?

– Att det är så otroligt samhällsaktuellt även om det är historiskt – ämnena och tiderna korrelerar med varandra. Många samhällsintresserade verkar rädda för ordet historia, men det ska man inte vara.

– Och själva skolan – jag gillar det familjära. Lärarna kan mitt namn, känner igen mitt ansikte och vi hälsar på varandra. Bara det att vi har sådana här fältövningar och att så många lärare vill följa med... Det bidrar till att man får en helt annan självkänsla, och man kan fokusera helt på att lära sig när man känner sig bekväm. För känslan är att de tror på mig, de satsar på mig. Det är ett privilegium. Man känner sig tacksam.

Hur vill du fortsätta din utbildning?

– Nu under min kommande valbara termin ska jag läsa Ledarskap och ledning, och efter kandidatprogrammet vill jag helst läsa en master någonstans i Europa. Det är min tanke just nu. Men vem vet – vi fullkomligt dränks av inspiration på skolan, dörrar öppnas hela tiden och det är helt fantastiskt. Jag tror inte att det finns någon annan plats där lärarna har ett sånt engagemang.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

– I ett större perspektiv har jag alltid varit klar över att jag vill jobba med någon form av fredsbefrämjande verksamhet. Om det sen är inom EU, FN eller något annat, det får framtiden utvisa. Det finns en mängd olika ingångar och områden, men som kvinna med ett privilegierat liv – och som ändå stött på vissa utmaningar – har jag en stor respekt för ämnen som rör just kvinnors rättigheter och möjligheter i världen. Det är ju inget man ”kan” bara för att man är kvinna, utan avhängigt historia, kultur, normer, värderingar, lagar och omgivande samhälle.

Krig, kultur och samhälle – kandidatprogram i militärhistoria