Bibliotekets hemligheter dammas av

I ett av magasinen på Anna Lindh-biblioteket finns en raritetssamling som nu bokstavligt talat har dammats av. Efter en nyligen genomförd inventering står det klart att mycket av innehållet både är unikt och bjuder på nya lärdomar. Förhoppningen är att kunna synliggöra rariteterna.

Rariteterna på Försvarshögskolans bibliotek består av cirka 800 verk. Hälften kommer från den så kallade Tånga hed-samlingen, som man tack vare en tidigare genomgång har god kännedom om. Den andra halvan, som främst består av böcker från Marinstabens och Arméstabens tidigare bibliotek, är däremot mindre känd.

 – Vi upptäcker hela tiden unika böcker allt eftersom samlingen gås igenom, säger Helene Gebele, som är ansvarig för raritetssamlingen på Anna Lindh-biblioteket.

Rengör böckerna med sminkrondeller

Inventeringen har gjorts av Nils-Göran Nilsson, som är bokbindare och bokvårdare. I två och en halv månad har han inventerat, förtecknat och rengjort verken.

– De var väldigt smutsiga, säger han och visar hur han med hjälp av mjuk borste, sminkrondeller och sotsvamp får en guldfärgad bokrygg att glänsa igen.

Han har nu listat alla böcker i samlingen. Dessutom har han fotograferat varje titelsida och gått igenom verken för att notera eventuella skador och gjort en så kallad vårdplan.

– Det är viktigt för denna typ av böcker. Grundprincipen är att göra så lite som möjligt men i undantagsfall måste böcker bindas om och revor i planscher måste alltid åtgärdas.

Stort värde

Det finns ingen ekonomisk värdering på samlingen och från bibliotekets sida talar man inte om enskilda rariteters värde.

– Men det finns verk som säkert kan betinga flera hundra tusen kronor, säger Nils-Göran Nilsson.

Bibliotekets äldsta bok ingår i Tånga hed-samlingen och är tryckt 1588. Omslaget är i pergament och boken har så kallade jappar, som är vikbara kanter som skyddar bladen från slitage. Här finns också ett förgyllt sammetsband om sjöräddning från 1853 som är tryckt i Tyskland. Detta är ett unikt verk i samlingen.

– Den finns inte någon annanstans, säger Helene Gebele, som förklarar att det troligtvis är ett privattryck som endast har utkommit i liten utgåva.

Handskrifter och kungligt brev

Ett annat unikt verk är fartygskonstruktören Fredrik Henrik af Chapmans genomgång av skeppsbyggeri från 1760-talet, samt två av Chapmans handskrivna anteckningsböcker. Just handskrifter var en positiv överraskning vid inventeringen, en av dessa är en bok av sjöofficeren Carl Fredrik Coyet som dessutom innehåller ett handskrivet brev från Oskar II.

 I samlingen ingår även en bok från 1600-talet som är signerad av Erik Dahlberg.

– Ofta är det stämplar eller namnteckningar som gör boken unik – inte enbart boken i sig, säger Nils-Göran Nilsson.

Namnteckningar gör det också möjligt att utröna att vissa böcker är krigsbyten.

– De har tagits som byte för att kunskapen i dem var användbar, säger Lars Ericson Wolke, professor i militärhistoria.

Han berättar att samlingar, som Tånga hed, ofta har anknytning till militära förband eller övningsplatser.

– Genom att studera dem ser man vad de förmodades läsa och vilken kunskap som prioriterades.

Rikt bildmaterial

Genom att studera böckerna i samlingen kan man även följa den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

– Det finns till exempel ett verk av Niclas Rappe från 1699 där han är förtvivlad över att det inte går att räkna ut hastigheten på en projektil, så att man kunde nyttja Isaac Newtons upptäckt om luftmotståndets betydelse. Detta klarade man av först på 1800-talet, säger Lars Ericson Wolke.

Bildmaterialet är en av de saker som har överraskat under inventeringen.

– Det har varit en upplevelse att upptäcka att vi har en sådan bildskatt. Ett exempel är planscherna från 1800-talets början, som visar förslag på uniformer som kungen, då högsta militära befäl, fick ta ställning till. Han har accepterat förslaget genom att skriva ”gillas” och sin signatur, säger Helene Gebele.

Hoppas kunna digitalisera

Nästa steg blir att synliggöra denna samling för andra intresserade. Förutom katalogisering i den nationella bibliotekskatalogen Libris, finns en förhoppning om att kunna erbjuda visningar för mindre grupper på plats i biblioteket, men även digitalisering för att materialet ska få en större spridning.