De ska studera statens styrning av Försvarsmakten och Polisen

Hallå där, Sofia Ledberg och Emma Björnehed, forskare vid Försvarshögskolan, som tillsammans med Shirin Ahlbäck Öberg vid Uppsala universitet, fått 3,5 miljoner kronor av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse för att studera hur militär och polis styrs, och vilka konsekvenser detta har för de professionella grupper som är verksamma inom dessa statliga myndigheter.

Vad är det ni ska studera?

— Vi ska undersöka om och hur den ökade resultatstyrningen påverkar hur stor möjlighet polisen och försvarsmakten har att själv besluta om hur de ska sköta sitt uppdrag. Vi intresserar oss också för vilka strategier som de professionella grupperna inom myndigheterna tillämpar och hur de förhåller sig till styrningen. Har den ökade styrningen minskat professionens autonomi att lägga upp arbetet såsom man anser bäst? När det gäller polisen har det tidvis diskuterats huruvida de prioriterar rätt saker och om så inte är fallet kan man fråga sig om det har något med styrningen att göra.

Varför vill ni undersöka just det här?

— Vi är båda intresserade av spänningen mellan politisk styrning och myndigheternas arbete och vi vet att Sverige är ett land där resultatstyrningen dragits väldigt långt. Polisen och Försvarsmakten har ansvar för statens våldsmonopol och det är viktigt att veta hur de styrs och vilket handlingsutrymme detta ger dem. Ingen har hittills ha studerat just detta, men forskare som studerat andra professioner har sett att arbetssättet påverkas av hur man blir utvärderad och att man anpassar verksamheten till styrningen. Forskare har tittat på styrningen av skola, vård och omsorg och har bland annat undersökt betydelsen av nationella prov och annan extern styrning som professionen inte själv har valt.

Hur ska forskningen gå till?

— Vi kommer att analysera olika styrdokument som budgetunderlag och regleringsbrev – hur pass detaljerade de är och om de har förändrats över tid. Vi kommer också att genomföra djupintervjuer med verksamma poliser och officerare, framför allt i chefspositioner, för att få kunskap om hur de upplever sina möjligheter till inflytande. Inom professionsteorin är det centralt för professionen att t.ex. få bestämma vad som utgör ett väl utfört arbete. Vi kan jämföra med den vetenskapliga forskningen där forskarsamhället gemensamt kommit fram till vilka kriterier som vi använder för bedömning av varandras arbete.

— Vi kommer eventuellt att jämföra de båda organisationerna med varandra. Finns det en skillnad mellan dem och beror den i så fall på att styrningen i sig skiljer sig åt eller handlar det om att man förhåller sig olika till styrningen?

När tror ni att vi kommer att få se de första resultaten av forskningsprojektet?

— Merparten av resultaten kommer under projektets tredje och sista år i form av vetenskapliga publiceringar, och dessförinnan kommer vi att presentera delar av resultaten vid vetenskapliga konferenser.

Forskningsprojektet

Forskningsprojektet Governing public professions: Performance management and professional autonomy in the police and military leds av Shirin Ahlbäck Öberg, forskare vid Uppsala universitet, som är huvudsökande i den projektansökan som fått anslag.

Projektet startar 1 juli.