Fallskärmshoppning kan öka förmåga att leda i extrema förhållanden

Fallskärmshoppning ger blivande officerare en större tilltro till sin egen förmåga att leda under påfrestande förhållanden. Det visar en studie av major David Bergman, doktorand i ledarskap, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Military Psychology.

David Bergman har undersökt hur kadetter vid Officersprogrammet skattar sin egen förmåga att agera och leda i extrema lägen, före och efter träning i militär fallskärmshoppning. Totalt deltog tre årskullar kadetter i studien. Armékadetterna, som utgjorde ungefär hälften, fick träning i fallskärmshoppning medan andra hälften, som var marin- och flygkadetter, utgjorde kontrollgrupp och fick annan utbildning inom sina respektive vapengrenar.

Signifikant höjning

Självtillit, som på engelska kallas self-efficacy, mättes före och efter respektive kurs samt vid en uppföljning fem månader senare. Resultatet visade att gruppen som hoppade fallskärm höjde sig signifikant under kursen och att denna effekt höll i sig. Kontrollgruppen höjde sig förvisso också över alla mättillfällen men inte signifikant.

– Fallskärmshoppning förefaller öka individers tilltro till sin förmåga att bibehålla lugnet även i andra situationer. Fenomenet kan beskrivas som en Halo-effekt, det vill säga erfarenheten av att bemästra en svår uppgift ger en tilltro till att andra uppgifter med liknande eller ökande svårighetsgrad kan överkommas på samma sätt. Denna effekt är relativt sällsynt och återfinns inte i alla typer av utbildningar, säger David Bergman

Aktiv bemästring

Att just fallskärmshoppningen ger en sådan effekt beror enligt Bergman på att den presenterar ett uppfattat hot mot liv som kräver aktiv bemästring.

– Av både etiska och praktiska skäl kan vi inte utsätta människor för väpnad strid för att bättre förbereda dem för den situationen. Istället får vi använda utbildningar som simulerar så extrem stress som möjligt inom etiska gränser. I det är fallskärmstjänsten kanske det främsta exemplet och även något som används internationellt.

Verifierar värdet

Det är inget nytt att använda sig av fallskärmshoppning i officersutbildning. Första gången det användes i Sverige var 1956. Då fick de tio bästa kadetterna från dåvarande Krigsskolan Karlberg hoppa fallskärm som belöning, vilket också var främsta skälet under de följande åren. Man insåg snabbt dess positiva effekter och 1965 infördes den formellt i kursplanen för officersutbildningen. Sedan dess har den, med några kortare uppehåll, genomförts kontinuerligt

– Studier som den här ger en vetenskaplig grund i utbildningen och ger ytterligare insikter till den beprövade erfarenhet vi redan har. För kadetterna ger det ett kvitto på att den utbildning de får ger effekt. För lärare som lever i en ständig kamp om tid i schemat visar det att den här typen av utbildningar är värdefulla och något vi ska behålla.

Publikation

Preparing to lead in combat: Development of leadership self-efficacy by static-line parachuting, David Bergman, Marie Gustafsson Sendén & Erik Berntson (2019) Military Psychology, DOI: 10.1080/08995605.2019.1670583