Anslagen till totalförsvarsforskning måste öka

Försvarshögskolan har lämnat ett underlag till regeringens forskningspolitik som bland annat lyfter att regeringens satsningar för att främja nationell och internationell trygghet också bör innefatta forskning inom försvar, krishantering och säkerhet. Annars riskerar säkerhetssektorn att växa utan det stöd eller den kritiska granskning som forskningen kan bidra med.

För försvarsområdet generellt är andelen anslagsfinansierad forskning låg, därför menar Försvarshögskolan att behövs både ökade anslagsmedel och riktade utlysningar inom området av medel som kan sökas i konkurrens av hela högskolesektorn och av andra relevanta forskningsinstitut.

– Det är vår bestämda uppfattning att den samhällsvetenskapliga delen av försvarsforskningen behöver få en mer framskjuten roll och därför behöver forskningsanslagen öka, inte enbart från Försvarsdepartementet utan även från Utbildningsdepartementet, säger Robert Egnell rektor vid Försvarshögskolan.

– Med forskning inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området kan vi bland annat studera hantering av samhällskriser, skapandet av doktriner, hur teknik anskaffas och används samt rekrytering, ledning och träning av förband. Genom att skapa och öka kunskapen om aktörer och organisationer inom det försvarspolitiska fältet bidrar vi till ett säkrare Sverige och en säkrare värld fortsätter Egnell.

Ökade forskningsmedel ökar hela sektorns kompetens

Försvarshögskolans basanslag för forskning från Utbildningsdepartementet är idag endast en mindre del av de samlade forskningsintäkterna som idag till stor del utgörs av villkorade medel från Försvarsdepartementet. Medel som inte kan användas för att finansiera forskning inom krishantering och säkerhet eller globala strategiska utmaningar av säkerhetspolitisk snarare än rent militär karaktär. En ökad forskning inom området skulle bidra till att kunskapen i och om sektorn ökar generellt, men skulle också bidra till att säkerställa en forskningsanknuten utbildning.

I en omvärld med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge blir efterfrågan, på utbildning (både till och av officerare och av civila) och på vetenskapligt kompetent personal med adekvata ämneskunskaper, under dessa omständigheter en nyckelfråga både för Försvarsmakten och för civila myndigheter som MSB, länsstyrelser, regioner och kommuner.

– Med ökade forskningsmedel kan Försvarshögskolan fortsätta att bygga upp och utveckla kompetensen i hela sektorn genom att säkerställa en forskningsanknuten utbildning som sker med forskande lärare, samt genom att bidra till att fler disputerar, både officerare och civila experter, säger Malena Britz.

Forskningsområdet försvar, krishantering och säkerhet är av tradition mycket begränsat i det svenska forskningssamhället. Det har inte skett några nationella satsningar eller utlysningar inom detta område. Dessutom sker försvarsforskning och utveckling i isolerade rör inom försvarsmyndigheter som Försvarshögskolan, FOI och FMV - ofta i form av uppdragsforskning beställd av Försvarsmakten.

– För att Sverige ska fortsätta att utvecklas som forskningsnation inom det försvars- och säkerhetspolitiska området rekommenderar därför Försvarshögskolan regeringen en satsning på samverkan mellan myndigheterna när det gäller hur riktade forskningsmedel fördelas, säger Malena Britz prorektor och forskningschef vid Försvarshögskolan.

Försvarshögskolans underlag till regeringens forskningspolitik U201902263UH Pdf, 283.8 kB..