Bitterhet och rädsla påverkar den japanska säkerhetspolitiken
Vad ligger bakom skiftet i Japans säkerhetspolitik de senaste decennierna? I en studie som nyligen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Relations of the Asia-Pacific visar forskarna att politikers känslor av bitterhet och rädsla har haft betydelse.
I artikeln Resentment, status dissatisfaction, and the emotional underpinnings of Japanese security policy undersöker Linus Hagström, professor i statsvetenskap, och Thao-Nguyen Ha, doktorand i statsvetenskap vid Vanderbilt University, hur känslor av bitterhet och missnöje kring status spelat en roll i förändringen av Japans säkerhetspolitik som pågått sedan millennieskiftet.
Känslor påverkar perspektiven
Studien är baserad på ett 40-tal elitintervjuer som Linus Hagström genomförde i Tokyo 2013 och 2015 med högt uppsatts japanska parlamentsledamöter. Resultaten av analysen av 18 intervjuer med tongivande konservativa ledamöter pekar på två sätt att förstå hur de förhåller sig till säkerhetspolitik och vad som har drivit säkerhetspolitisk förändring under senare år.
– Den dominerande känslan i denna grupp är bitterhet, som kommer från ett missnöje med Japans bristande status i det internationella samfundet. Man anser att Japan inte får det erkännande som landet förtjänar och att grannländerna Kina och Sydkorea inte är tillräckligt tacksamma för Japans stöd. En annan känsla, som dock är mindre dominerande, är rädsla, där vissa är rädda för till exempel Kina och Nordkorea och vill revidera konstitutionen för att möjliggöra uppbyggnaden av försvaret, säger Linus Hagström.
Japans säkerhetspolitik har under efterkrigstiden definierats av konstitutionens artikel 9, som förbjuder krig som ett sätt att lösa internationella tvister. Men sedan år 2000 och framåt har en förändring i politiken blivit tydlig och 2014 godkände den japanska regeringen en omtvistad omtolkning av konstitutionen som gav mer befogenheter till de japanska självförsvarsstyrkorna.
– Konservativa politiker menar att konstitutionen behöver revideras, både för att återupprätta Japans status och för att försvara landet. Den här studien visar att det finns olika känslomässiga grunder för samma politik och att de verkar som en stark kraft i det breda konservativa lägret, säger Linus Hagström.
Bitterhet och rädsla kan få säkerhetspolitiska konsekvenser
Bitterhet brukar kallas för en tertiär känsla. Den är komplex, växer fram över tid och utvecklas till följd av andra känslor, som ilska och förödmjukelse.
– Den innehåller också nostalgi, och blir säkerhetspolitiskt relevant eftersom tidigare forskning bland annat visat att den här typen av känslor, när de blir utbredda, kan möjliggöra till exempel förberedelser till aggression, säger Linus Hagström.
Hur primära, sekundära och tertiära känslor växer fram och påverkar säkerhetspolitiken är något som forskningen borde analysera vidare, menar han:
– Grunderna till den japanska säkerhetspolitiken har inte utforskats tillräckligt, och att undersöka vilka känslor som varit drivande är i högsta grad relevant. Det är också något som kan appliceras i andra sammanhang och öka förståelsen för vad som ligger bakom säkerhetspolitiska överväganden. Psykologisk forskning visar att även till synes rationella beslut har en känslomässig grund och att den vanliga distinktionen mellan rationalitet och känslor därför är problematisk.
Josefin Svensson
Mer om artikel 9
Artikel 9 i Japans konstitution är den klausul som förbjuder krig som ett sätt att lösa internationella tvister som involverar staten. Konstitutionen trädde i kraft den 3 maj 1947. I texten avsäger sig den japanska staten formellt den suveräna rätten till krigförande och strävar efter en internationell fred baserad på rättvisa och ordning. Artikeln säger också att för att uppnå dessa mål kommer väpnade styrkor med krigspotential inte att upprätthållas. Konstitutionen infördes av det ockuperande USA efter andra världskriget. Japan upprätthåller dock självförsvarsstyrkor i form av en defensiv armé.
I juli 2014 godkände den japanska regeringen en omtolkning av artikel 9 som gav mer befogenheter till de japanska självförsvarsstyrkorna, vilket gjorde det möjligt för dem att försvara andra allierade i händelse av krig. Vissa japanska politiska partier och medborgare anser att förändringen var olaglig eftersom premiärministern kringgick Japans konstitutionella ändringsförfarande. I september 2015 gjordes omtolkningen officiell genom en rad lagar som tillåter Japans självförsvarsstyrkor att ge materiellt stöd till allierade som är engagerade i strid internationellt.
Källa: Wikipedia
Publikation
Linus Hagström & Thao-Nguyen Ha (2022): Resentment, status dissatisfaction, and the emotional underpinnings of Japanese security policy, International Relations of the Asia-Pacific.
Sidinformation
- Publicerad:
- 2022-07-01
- Senast uppdaterad:
- 2024-07-17