Att möta döden

I boken Stridens psykologi – konsten att döda och överleva, skriver David Bergman, major och doktor i psykologi, om de militärpsykologiska aspekterna av en soldats liv, från urval och inryckning till hemkomsten efter en insats och övergången till civilt liv.

– När vi kan förstå människors reaktioner i extrema situationer blir vi bättre rustade för att fungera i dem, men också att förstå många fenomen vi omges av i vardagen, säger David Bergman.

I boken Stridens psykologi tar han bland annat upp psykologiska aspekter av ondska, våldsutövning, fångenskap, tortyr och att möta döden.

– Jag börjar kronologiskt med lite historia, följt av selektionspsykologi och inryckning till striden och vad det innebär att döda människor och hur det påverkar oss. Sedan kommer några kapitel om fångenskap, coping och psykologisk krigföring innan jag avslutar med hemkomsten efter en insats, berättar han.

Vad händer när man lär sig att döda?

Han började fundera på de här frågorna – hur man pratar, eller inte pratar, om vad det innebär att döda och hur människan reagerar i extrema situationer – i samband med att han gjorde utlandstjänst i Afghanistan 2008–2009.

– Jag hade inte på något sätt en dålig militär utbildning när jag mötte striden första gången, men jag lade märke till att om det var något vi inte pratade om så var det döden och att döda, trots att det är en så central del av det vi utbildar oss för.

Det här var något som han även lade märke till i samband med kaptensutbildningen som han påbörjade efter sin tid i Afghanistan.

– Det var en jättebra och avancerad utbildning, men inte ens där pratade vi om hur det är att döda. Inom försvaret behöver vi ju ha en viss naturlig distans. Vi använder ett sanerande språk och ett yrkesmässigt förhållningssätt och pratar till exempel om att nedkämpa fienden, inte att döda. Men ibland leder det här till en byråkratisering och ett för stort avstånd där vi riskerar att gå för långt och förlora bilden av vad det är vi håller på med.

David Bergman hittade inte heller någon kurslitteratur som gick igenom vad det egentligen är som händer när man lär sig att döda och hur man kan förhålla sig till det. Några år senare deltog han i arbetet med att skriva Försvarsmaktens ledarskapshandbok – Handbok samarbete och befälsföring - tillsammans med medförfattaren Mikael Lindholm.

– Då skrev vi faktiskt in i första stycket i första kapitlet att militär huvudtjänst är väpnad strid och det betyder dödande. Sedan fortsatte jag att skriva några texter om samma ämne innan jag 2016 skrev ett blogginlägg som hette ”Om stridens psykologi”.

Inlägget följdes av flera och när han avslutade arbetet 2021 hade han stommen klar till boken, som har utökats och delvis bygger på hans egen forskning.

– Jag har vävt in både min egen och andras forskning med ambitionen att ta ned den på en nivå där den blir lite enklare att förstå och att omsätta i praktiken.

Förebygga att människor går över gränsen

David Bergman ser framför allt två aspekter där boken kan komma till nytta:

– Att få människor att döda är egentligen inte jättesvårt, men en del i det hela är att du ska kunna göra det utan att få livslånga samvetskval. Det är aldrig enkelt, men det blir lättare att förhålla sig till om du har tänkt igenom det och vet vad som händer och hur människor reagerar.

– Den andra aspekten är att de här krafterna som kan få människor att döda tyvärr också är samma krafter som får människor att gå över gränsen och begå onda handlingar och krigsbrott. Om vi kan förstå vilka mekanismer som ligger bakom kan vi också lära oss att se varningstecken och hantera dem. Här ser jag ett stort användningsområde som kan bidra i det förebyggande arbetet.

Bättre rustad i kris

Boken riktar sig i första hand till soldater i strid, men David Bergman menar att den kan vara till nytta för många andra yrkesgrupper, som poliser, brandmän, akutsjukvårdare och präster.

– Alla som möter människor i kris är bättre rustade om de förstår vad som händer med människor som genomgår traumatiserande händelser. Vi blir alla bättre förberedda för svåra situationer genom att prata om de här lite tabubelagda ämnena.

Josefin Svensson