ryska krigsskepp dra åt helvete boksläpp

Patrik Oksanen och Jenny Deschamps-Berger är redaktörer för antologin.

Olika perspektiv på försvarsvilja

I antologin Ryska krigsskepp, dra åt helvete! redogör en rad skribenter knutna till Försvarshögskolan för försvarsviljans karaktär och funktion; hur den kan öka och hur den är avgörande för de som blir angripna av främmande makt.

– I boken varvas fördjupande kapitel med kortare berättelser från dåtid och nutid, där händelser och människor illustrerar försvarsviljans betydelse, säger Jenny Deschamps Berger, chef för avdelningen för analysstöd vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS), Försvarshögskolan. Hon är redaktör för antologin tillsammans med Patrik Oksanen, strategisk rådgivare vid CTSS och verksam vid tankesmedjorna Frivärld och Fores.

Försvarsviljans betydelse

Den 24 februari 2022 är redan ett historiskt datum då Ryssland inledde sin förnyade invasion av Ukraina. Ukrainas motstånd mot Ryssland har varit möjligt tack vare en stor försvarsvilja, sammanfattat uttryckt av de soldater på Ormön som i invasionens första skede svarade med de bevingade orden ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete!”.

– Även om bokprojektet föddes före Rysslands förnyade angrepp så har händelserna i Ukraina varit en stor inspiration under arbetets gång, där händelserna vid Ormön fått bära titeln för hela boken, säger Patrik Oksanen.

I antologin får läsaren bland annat möta matrosen Vera som är beredd att dö för Sverige, soldaten Allan som räddade Finland, hemvärnssoldaten Magnus som lovar att en ovälkommen besökare på Gotland ska få käka grus och många andra. Perspektiven rör sig mellan att vara militärvetenskapligt, sociologiskt, historiskt, psykologiskt, filosofiskt och litteraturvetenskapligt och boken förflyttar läsaren mellan Sverige, Ukraina, Taiwan, Afghanistan, Norge och Finland.

Relevant för totalförsvarets uppbyggnad

Idén till bokprojektet har vuxit fram över tid i samband med diskussioner om försvarsvilja i olika forum.

– Vi har varit ute och pratat försvarsvilja under lång tid och märkte att det saknades litteratur som är relevant för totalförsvaret i dag och som lyfter vad som krävs i form av insikt, vilja och mod för att försvara vår frihet, demokrati och suveränitet, säger Jenny Deschamps Berger.

Boken vänder sig till de som är intresserade av totalförsvarets uppbyggnad och som vill förstå mer om det som utgör försvarsviljans grunder.

– Det handlar om viljan att försvara frihet, demokrati och suveränitet, säger Jenny Deschamps-Berger.

Bengt Axelsson är brigadgeneral, reservofficer och sedan 2018 strategisk rådgivare vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan. Tidigare drygt 41 års anställning i Försvarsmakten fram till våren 2017, däribland uppdraget som vicerektor på Försvarshögskolan. Axelsson är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Fredrik Bynander är docent och chef för Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan. Han har arbetat vid statsrådsberedningens kansli för krishantering och är medgrundare och styrelseordförande för Centrum för naturkatastrofslära (CNDS). Han är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Utrikespolitiska samfundet.

David Bergman är doktor i psykologi och forskar om prestation under extrem press samt undervisar på Försvarshögskolan. Han är major i Försvarsmakten, har tjänstgjort i Afghanistan och på Balkan samt är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han är också författare till de militära spänningsböckerna Kodnamn Aurora, 6 dagar och 36 timmar.

Jenny Deschamps-Berger är chef för analysavdelningen på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan. Hon har i över tjugo år arbetat med svensk krisberedskap och totalförsvarsfrågor, bland annat på Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), Krisberedskapsmyndigheten (KBM), kansliet för krishantering på statsrådsberedningen samt tjänstgjort på plats i den svenska insatsen i Phuket efter Tsunamin 2004.

Robert Egnell är rektor vid Försvarshögskolan och professor i ledarskap och ledning. Han disputerade vid King’s College i London och har tidigare varit Visiting Professor vid Georgetown University, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och har undervisat vid universitet i Dar es Salaam, Tanzania. Han är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Marika Ericson är chef för Centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan och doktor i internationell rätt vid Uppsala universitet. Hon har tjänstgjort i Försvarsmakten som juridisk rådgivare vid Högkvarteret och i internationella insatser, samt arbetat för CIRC i Sudan och är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Bengt Jacobsson är kulturhistoriker, etnolog, författare och föredragshållare med särskild tonvikt på människans existentiella livsvillkor, etisk-moraliska frågeställningar samt den enskildes individuation. Har publicerat en rad böcker, bland annat trilogin Livet – inte plikt utan möjlighet, Livets längtan efter sig självt och Att leva är en konst.

Peter Lidén är överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och var försvarsattaché i Ukraina 2015–2019. Hans kapitel bygger i huvudsak på egenupplevda erfarenheter och de öppna delar av de försvarsattachérapporter som skickades hem till Stockholm.

Sofie Lindberg är statsvetare och analytiker på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan. Hon har tidigare arbetat på Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med bland annat civil-militär samverkan. Hon har också bistått Gotlands totalförsvarsuppbyggnad.

Patrik Oksanen är strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan samt verksam vid tankesmedjorna Frivärld och Fores. Han har en bakgrund som journalist och är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Kungliga Örlogsmannasällskapet.

Magnus Ranstorp är docent och forskar om terrorism och våldsbejakande extremism. Han är verksam som strategisk rådgivare vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan, och som specialrådgivare för det EU-baserade nätverket Radicalisation Awareness Network (RAN). Han är även ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och doktorerade vid St Andrews universitet i Skottland.

Tomas Ries är docent och lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han doktorerade i Genève och har tidigare varit verksam vid Norsk utenrikspolitisk institutt och vid Försvarshögskolan i Helsingfors. Han är född i USA och finländsk medborgare. Han blev den första utlänning att bli direktör för Utrikespolitiska Institutet 2005–2010. Ries är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.