Fokus på kriget i Ukraina

I det senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift medverkar flera forskare från Försvarshögskolan med artiklar som analyserar olika aspekter av kriget i Ukraina.

– Att historien slagit in på ett nytt spår i och med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina väcker frågor om hur detta spår ser ut och hur världen styrde in på det, vilket vi analyserar på olika sätt i det här specialnumret, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han är gästredaktör för temanumret om kriget i Ukraina, som publicerades den 7 juli.

Artiklarna diskuterar bland annat krigets uppkomst och avslutning, den globala och europeiska säkerhetsordningen, sanktionspolitikens effekter, rysk informationspåverkan, den svenska Natodebatten och svensk försvars- och säkerhetspolitik.

– Jag ville få med en blandning av expertis, och i det här numret medverkar skribenter både från Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger han.

Vägen till kriget i Ukraina

I sitt eget bidrag söker Magnus Christiansson svaret på varför kriget bröt ut.

– Det är ofrånkomligt att resonera om när konflikten mellan Ukraina, väst och Ryssland egentligen startade. Var det vid invasionen av Krim 2014 eller redan 2009 som en konsekvens av den ”omstart” som signalerades av amerikanska utrikesministern Hillary Clinton och Obama-administrationen? Började det i praktiken med angreppet på Georgien 2008 eller kanske med utgångspunkt i Putins öppet revanschistiska tal på säkerhetskonferensen i München 2007?

Han utvecklar även ett ramverk för att förbättra den strategiska och säkerhetspolitiska analysen, bland annat med anledning av de olika logikerna i den akademiska forskningsprocessen och medias efterfrågan på expertanalyser.

Flera forskare från Försvarshögskolan

Från Försvarshögskolan medverkar även Malena Britz, docent i statsvetenskap; Håkan Edström, överstelöjtnant och docent i statsvetenskap; Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap; Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap; Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap och Jan Ångström, professor i krigsvetenskap.

Ukrainakrigets konsekvenser för den internationella ordningen

Malena Britz diskuterar krigets framtida konsekvenser för den internationella ordningen, främst ur ett europeiskt perspektiv. Hon granskar de viktigaste initiativen på EU-nivå och menar att unionen behöver kunna axla rollen som en global aktör för att bli en nod i en större global ordning.

Även Kjell Engelbrekt undersöker i sin artikel hur det internationella samfundet har reagerat på kriget och hur det påverkar den regelbaserade världsordningen. Han drar bland annat slutsatsen att Ukrainakriget kan få långtgående konsekvenser, men att den regelbaserade världsordningen inte är direkt hotad i dag. Men dess ”liberala karaktär” kan komma att försvagas, i synnerhet utanför den transatlantiska sfären, menar han.

Desinformation och informationspåverkan

Charlotte Wagnsson undersöker både desinformation och politiska påverkansoperationer i sin artikel och utforskar reaktioner på rysk informationspåverkan. Hon beskriver även vilka problem som det kan orsaka, som polarisering och minskat förtroende för media och demokratin.

Den svenska försvarspolitikens utveckling

Håkan Edström och Jacob Westberg tittar närmare på den svenska parlamentariska debatten om försvarspolitiken under åren 2008–2022 för att tar reda på vad enigheten i svensk försvarspolitik beror på. De analyserar partiernas syn på hotbilden, uppbyggnaden av försvaret och Sveriges relation till Nato. Den snabba utvecklingen efter den 24 februari 2022 visar att enigheten mellan de politiska partierna ökade, inte minst eftersom Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gjorde positionsförflyttningar och förespråkade ett svenskt Natomedlemskap. De menar däremot att det inte finns ett entydigt stöd för tesen om det yttre hotets enande kraft - det finns till och med tendenser till inrikes positionering även vid sakpolitisk enighet.

Seger och nederlag

Jan Ångström analyserar i sitt bidrag uppfattningen om seger och nederlag, ett ämne som han menar är mer komplicerat än vad det återkommande och oreflekterade användandet av begreppen i media antyder.