Han får pris för forskning om stormaktsdiplomati

Magnus Hilding Lundström, doktorand i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, får tidskriften Central European Journal of International and Security Studies pris för bästa artikel 2024, för en studie om varför stormakter beskriver geografiska områden som sina intressesfärer.

– Det känns oväntat, hedrande och roligt att få priset, säger Magnus Hilding Lundström.

Han får priset för artikeln The ‘Geographical Here’ and the Pursuit of Ontological Security: Spheres of Influence Narratives and Great Power Identity in Times of Threatened Status, som publicerades i november 2024.

Fokus på stormaktsdiplomati

Artikeln handlar om varför stormakter i sin offentliga diplomati beskriver vissa geografiska områden som sina ”inflytandesfärer”.

– Det kan verka märkligt, eftersom det riskerar att skada deras faktiska inflytande. Mindre stater kan känna sig förolämpade och i stället söka stöd hos stormaktens motståndare, säger Magnus Hilding Lundström.

För att förstå varför stormakter ändå agerar så här, introducerar han ett nytt begrepp: The geographical here. Begreppet tar avstamp i en teori om hur stater strävar efter en känsla av trygghet i sin identitet, så kallad ontologisk säkerhet. The geographical here bygger på en idé om att vissa platser får en särskild betydelse för stormakter, eftersom de är kopplade till deras status i världen.

Pekar på intressesfär för att stärka sin självbild som stormakt

Artikeln visar att stater ofta börjar tala om geografiska områden som ”inflytandesfärer” när de upplever att deras status som stormakt är hotad. Genom att göra det försöker de stärka bilden av sig själva som starka och inflytelserika i världen.

– Det här är viktigt eftersom sådana uttalanden kan få stora konsekvenser för världspolitiken. Till exempel har den amerikanska presidentadministrationens uttalanden om Grönland och Panamakanalen betydelse väckt stor uppmärksamhet, säger Magnus Hilding Lundström.

Ökar osäkerheten i världspolitiken

När stormakter på det här sättet markerar sitt intresse för vissa områden kan det påverka relationer mellan länder. Mindre stater kan börja söka nya allianser, vilket i sin tur kan öka stormakternas känsla av osäkerhet. Det kan leda till att stormakter agerar mer konkret – till exempel genom att visa militär styrka – för att bevisa sin makt.

Forskningen bygger på analyser av policydokument och annan offentlig diplomati från tre amerikanska presidentadministrationer; Obama-administrationen 2009–2017, Trump-administration 2017–2021 och Biden-administrationen 2021–2024.

– Jag har fokuserat på deras narrativ gällande status och det geografiska utrymmet, specifikt Latinamerika, säger han.

Diplomatins roll i internationell politik

Resultaten bidrar till att öka förståelsen för varför geografiska områden utanför det egna landet kan vara viktiga för ett lands status.

– De förklarar också varför vissa uttalanden, som först kan verka ologiska eller kostsamma, ändå görs. Samtidigt visar studien hur viktig den offentliga diplomatins roll är i internationell politik, säger Magnus Hilding Lundström.