En krisövning som känns i kroppen

Vinschning till räddningshelikopter och möte med befälhavaren från ett förlist fartyg. Det är några av sakerna som de övningsledande studenterna på masterprogrammet Ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet bjöd sina medstudenter på under en minst sagt spektakulär, egenskapad krisövning inom ramen för kursen Syntes: från individ till samhällssystem.

Under kursen ”Syntes: från individ till samhällssystem” ska studenterna skapa, driva och utvärdera en krisövning, som de utför på en grupp medstudenter. De här krisövningarna brukar normalt sett äga rum i en föreläsningssal på skolan. Även där är det lätt att skapa ett levande scenario med hög puls och verklighetskänsla. Just den här krisövningen bjöd verkligen på något extra. Det konstaterar Thomas Vrenngård, som är överstelöjtnant och lärare på kursen.

– Under de tre år jag ordnat den här synteskursen har jag inte varit med om ett så här omfattande scenario med fysiska inslag. Den här övningen var ”one of a kind”, men också fantastisk inspiration för studenterna när de kommer ut i sitt yrkesliv och ska skapa krisövningar.

Det finns vissa ramar. Den grupp som är övningsledare ska välja ut och integrera minst en sak från var och en av de sju delkurser de hittills läst. Övningen de skapar får inte kosta något att genomföra och det får inte vara sekretess inblandad. Därutöver är det fritt fram. Studenterna är fria att använda nätverk, fantasi och initiativförmåga för att krydda sitt krisövningsscenario.

Dags för krisövning i Frihamnen

De studenter som ska få vara övningsdeltagare är på plats i Frihamnen, närmare bestämt inne i säkerhetskursföretaget Safetygruppens flytande lokaler. Företagets grundare har en bakgrund som marinofficerare, och är alltså väl bekanta med Försvarshögskolan. Sven Thelin är student i övningsledargruppen, och kontaktade Safetygruppen för att höra om de ville ställa upp. De sa ja.

– Själv tycker jag att det är fantastiskt att ett privat företag ställer upp med resurser för att bistå vår utbildning – utan ersättning. Det visar dels på vilket renommé Försvarshögskolan har, dels på vilket engagemang det finns ute i samhället.

Evakuera till säkerhet, ner i vattnet, upp i luften

Scenariot för själva krisövningen som startar om några timmar rör en fartygsförlisning. Övningen kommer äga rum i ett avskilt stabsrum, men först ska övningsdeltagarna få en fysisk känsla av scenariots tema och miljö. Tillsammans med Safetygruppens personal går de in i en övningslokal uppbyggd som en passagerarfärja. När larmet ljuder blir det bråttom att evakuera genom trånga utrymmen. Väl ute på däck drar de på sig överlevnadsdräkter. Tillsammans med instruktören hoppar de sen ner i vattnet, där en räddningsbåt från ideella Svenska Sjöräddningssällskapet SSRS slutit upp. Med gemensamma krafter tar övningsdeltagarna sig upp på en livräddningsflotte, och får uppleva känslan under det gula skyddstaket.

De bogseras längre ut från kajen, där en helikopter hovrar högt över vattnet. Två övningsdeltagare vinschas upp till den av Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar som anlänt från helikopterbasen i Norrtälje, för att därefter vinschas ned till SSRS räddningsbåt. Inför det uppseendeväckande övningsmomentet informerade Sven Thelin Kustbevakningen, Polisen och Stockholms hamnar.

– Eftersom SSRSs räddningsenheter och Sjöfartsverkets räddningshelikopter står i beredskap för skarpa uppdrag kunde deras deltagande inte garanteras. Först på morgonen fick vi klartecken – vi kör.

SSRS och Sjöfartsverket ville öva

När Sven Thelin och hans övningsledargrupp kontaktade SSRS Räddningsstation Stockholm och Sjöfartsverket förutsättningslöst med sin idé, så såg de båda aktörerna egna vinster med att delta.

– Det visade sig att de också ville öva. Sjöfartsverkets räddningshelikopter såg en möjlighet att öva samverkan med SSRS i genomförandet av övningsmoment ”person i vattnet” och ”drivande båt”. För SSRS innebar det en möjlighet att exponera sin besättning för arbete under en helikopter – en erfarenhet som inte går att läsa sig till, utan måste upplevas.

Självtillit genom fysisk utmaning

I skapandet av syntes-kursens krisövning ska övningsledningen integrera valfria delar av tidigare kurser. Under delkursen ”Individuella perspektiv på att leda”, har masterstudenterna diskuterat self-efficacy – eller självtillit. På kursen illustrerades begreppet i en vetenskaplig artikel, där man genom fallskärmshoppning höjde självtilliten hos blivande officerare. Övningen gav dem större tilltro till den egna förmågan att leda under påfrestande förhållanden. Därifrån kommer inspirationen till morgonens dramatiska inledning.

– Genom vårt praktiska moment - att hoppa i vattnet med överlevnadsdräkt från en höjd på 4,5 meter, äntra en livräddningsflotte och eventuellt vinschas upp till räddningshelikopter, försökte vi på ett liknande sätt öka självtilliten hos våra övningsdeltagare.

Förflyttning till spelscenariots kalla november

Från räddningsflotten fick övningsdeltagarna uppleva att den ideella sjöräddningen hade svårt att kommunicera med helikoptern. Nu är det lugn försommar och solen skiner. Det är lätt för var och en att föreställa sig hur svårt det skulle vara om omständigheterna var en riktig katastrof, med eventuella omkomna och annat väder. Det är med den här upplevelsen i kroppen som de byter om till torra kläder och går in i stabsrummet och får sitt scenario. Det är nu övningen börjar på riktigt.

I en handvändning är det eftermiddag 1 november 2006 och övningsdeltagarna utgör Sjöräddningens Joint Rescue Coordination Centre (JRCC). Det är 1 grad i luften och börjar mörkna. Ute till havs är sikten nedsatt och våghöjden 4 meter. Studenterna sätter upp kartor över Kattegatt och Östersjön på väggarna och inventerar sjöräddningsresurser. Plötsligt ljuder en nyhetssändning som berättar om inställda Gotlandsfärjor på grund av stormvarning på Östersjön. Rösten känns bekant, det är nyhetssändningen Ekot som har bidragit med inspelningen.

Mayday

Direkt därefter kommer ett larm via kommunikationsradion. En förtvivlad röst från en fritidsbåt utanför Varberg berättar att de har motorhaveri och driver fritt i vågorna. På båten finns barn och flera passagerare saknar flytväst. Det är övningsledningen i rummet intill som ropar in via radio. Det kortfattade samtalet drar igång övningen och pulsen i rummet. Vad finns det för resurser i området? Kontakt med en lokal räddningsbåt etableras. Bara minuter senare sprakar det till i kommunikationsradion på nytt. Ljudet är brusigt och meddelandet mycket svårt att uppfatta.

– Mayday, mayday, mayday. Our coordinates are N 57° 01’, E 017° 32’. Between Öland and Gotland.– Can you repeat your position.– We are about to capsize.– Repeat your position. How many people do you have onboard?

Det kommer inget svar. Sen sprakar det till, och koordinaterna blir bekräftade, men det kommer ingen närmre information. Kopplingen bryts. Den stora övningen tar sin början.

Vad som faktiskt hände

Mayday-meddelandet är autentiskt. Just detta datum förliste lastfartyget Finnbirch mellan Öland och Gotland. Två personer omkom i olyckan och en skadades allvarligt. Men det vet övningsgruppen inte om, utan än så länge tror de att scenariot är fiktivt.

I verkligheten var vädret hårt med byar upp emot 29 m/s. I mycket grov sjö, gjorde lastfartyget några plötsliga kraftiga överhalningar åt babord och blev liggande med svår slagsida till 30–35 grader med närmast total lastförskjutning. Det var vid detta tillfälle som befälhavaren sände det nödanrop som övningsgruppen nyss hört – ett nödanrop som blev inledningen till en lång, dramatisk och omfattande räddningsinsats i verkligheten, och som nu även inleds i klassrummet.

Det som hände 2006 spelas upp av övningsledningen via alla de tillgängliga räddningsresurser som övningsdeltagarna har kontakt med. Däribland två holländska fartyg som finns i närheten, Visby helikopterbas, Ronneby helikopterbas, SSRS Visby, SSRS Böda och ytterligare två fartyg som sätter fart mot Finnbirch. Även övningsledningen i rummet intill får arbeta hårt.

Då som nu utryms lastfartyget och besättningen samlas ute på däck, iförda räddningsdräkter. Slagsidan gör att de inte kan ta sig till livbåtarna. Räddning till fartyg i närheten är inte möjlig i vågorna. Via en nödradio kommer beskedet från sjöräddningens helikopter, som hovrar ovanför fartyget, att de inte kan börja vinscha upp besättningen av säkerhetsskäl. Besättningen stannar kvar ombord i ytterligare fyra timmar, tills fartyget slutligen kantrar och sjunker. Även det här autentiska nödanropet spelas upp inifrån spelledningsgruppen. ”Mayday mayday, we are going in the water". I den verkliga händelsen försvann en besättningsman med fartyget i djupet och drunknade, den övriga besättningen räddades ur havet med helikopter, varav en senare avled på sjukhus.

Stark avslutning knyter ihop säcken

När räddningsinsatsen avslutas öppnas dörren till stabsrummet, och Sven Thelin kommer in i sällskap av en man. Det är först nu som de trötta och tagna övningsdeltagarna får veta att den dramatiska händelse de just varit med om bygger på en faktisk förlisning och haverirapport. Sven Thelin vänder sig mot mannen han klivit in med: ”Och här har ni lastfartygets befälhavare. Välkommen Tomas Hellgren”.

Det finns ett nytt allvar i rummet nu. Tomas Hellgren beskriver bland annat det mayday-anrop som var den första kontakten med sjöräddningen, hur svårt det var att få fram information och hur han fokuserade på det viktigaste: koordinaterna. För dem som just agerat sjöräddning blir det tydligt hur svårt det är att bilda sig en tydlig uppfattning om vad som pågår på platsen.

Tomas Hellgren berättar hur han satt fast i ett räcke när båten sjönk och var nära att dras med ner. Vidare berättar han hur det har varit att leva med efterspelet, framför allt bearbetningen av att två av hans kollegor omkom. Även här har övningsledningen velat skapa en högst verklig koppling till delkursen ”Individuella perspektiv på att leda”.

– Jag tror att många fick sig en tankeställare. Det vi utbildas och övar för är högst verkligt. Vår tanke med att involvera Tomas Hellgren var att ge dem möjligheten att höra detta från ett personligt perspektiv.

Överraskning även för spelledningen

Mötet med Tomas Hellgren knyter ihop säcken på ett meningsfullt sätt. Men det visar sig att det finns ett lager till, som till och med överraskar de studenter som utgör övningsledningen.

– När jag berättade för befälhavaren på räddningshelikoptern att vi övade med ett scenario som byggde på Finnbirchs haveri fick jag veta att han och ytterligare en besättningsman deltog i just den räddningsinsatsen. De var båda del i besättningen på den Försvarsmaktshelikopter som var först på plats.