Foto: Kustbevakningen
Allvarliga brister i svensk krisberedskap visar skogsbrandsutvärdering
Torrt i skog och mark ökar risken för skogsbränder. Sommaren 2014 inträffade den stora skogsbranden i Västmanland. Insatsen blev den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer.
Vilka lärdomar bör vi dra av händelsen? Skogsbranden utvärderades och underlaget kan användas för att utveckla hela det svenska samhällets krisberedskap.
Brister beror på oklarheter i systemet
Utvärderingen har identifierat allvarliga brister. Bristerna kan hänföras till oklarheter i krisberedskapssystemet. Till exempel visste flera aktörer som hanterade händelsen inte inom vilket lagrum de befann sig när de fattade beslut. En annan brist rör samverkan, som i det svenska systemet är en förutsättning för en lyckad krishantering. Under skogsbranden visade staben i Ramnäs att det gick relativt bra att etablera former och processer för samverkan. Däremot gick det mindre bra att uppnå gemensamma resultat såsom samlad lägesbild. Ofta läggs det för mycket kraft och tid på samverkansformer och för lite på vilket resultat som kommer ur samverkan.
Ansvarsprincipen ifrågasätts
Rapportförfattarna anser att ansvarsprincipen idag komplicerar mer än den förenklar. Principen innebär att aktörer som till vardags ansvarar för en verksamhet har samma ansvar även vid en kris.
– Det vore istället mer ändamålsenligt att säga att svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar, säger Jenny Deschamps-Berger, chef på enheten för analys vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
Även det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå bör ses över. Det är inte rimligt att alla kommuner ska ha samma geografiska områdesansvar. Norbergs kommun, som är en av Sveriges minsta kommuner, kan inte ha samma förmågebredd och skyldigheter som Stockholms kommun.
MSB:s expertstöd
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör utveckla sitt operativa expertstöd till aktörer under en händelse. MSB kan inte förvänta sig att länsstyrelser och kommuner ska veta vilka nationella stödresurser som finns och hur man i en kris kan begära dem. Det juridiska operativa stödet bör särskilt utvecklas så att MSB kan guida aktörer kring hur lagrum, principer och ansvar samspelar.
Försvarsmakten viktig aktör vid samhällskriser
Många av aktörerna som arbetade under skogsbranden menar att Försvarsmaktens insatser var avgörande för hanteringen. Försvarsmaktens viktiga roll i samhällets krishantering, och vilka resurser de kan bidra med, bör därför uppmärksammas mer än vad som görs idag.
Utveckla krisberedskapssystemet
Scenarier och typhändelser har länge använts för att komma underfund med sårbarheter och brister. Nästa stora kris kommer inte att vara en skogsbrand. Men vissa funktioner, exempelvis logistik, lägesbildsarbete och kommunikation, kommer att behövas oavsett vilken typ av kris det är. Primärt fokus för utbildningar och övningar bör därför vara de förmågor och funktioner som behövs för att hantera och avsluta en kris.
Ett uppdrag av länsstyrelsen och drabbade kommuner
Rapporten beställdes av Länsstyrelsen i Västmanland, Sala kommun, Fagersta kommun, Surahammars kommun och Norbergs kommun. Bara skog som brinner? tar upp händelsen i sin helhet och har ett systemperspektiv. Crismart har även skrivit fyra rapporter som fokuserar på de drabbade kommunernas perspektiv på händelsen och hur den hanterades. Uppdraget att utvärdera skogsbranden var Crismarts dittills största analysuppdrag, sett till antalet personer som var involverade. Crismart ingår sedan 2018 i Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
