Militära professionen: Ledning och samverkan inom totalförsvaret

Syftet med projektet är att utveckla det ledningsvetenskapliga området i form av kunskapsuppbyggnad för ökad operativ förmåga och militär nytta.

Den framtida ledningsmiljön kräver utvecklade former för ledning och samverkan både för Försvarsmakten enskilt och i samverkan med andra aktörer. Utvecklingen går mot fler och mer komplexa operationsmiljöer med nya hot, en gråzonsproblematik samt betydligt mer avancerade teknologier som skapar möjligheter och begräsningar för såväl angripare som försvarare. I många kris-och krigsscenarier kan det förväntas händelseförlopp som är mer oförutsägbara och snabbare jämfört med tidigare. Den framtida Försvarsmakten måste följaktligen kunna hantera mer avancerade teknologier – utnyttja framtida sensorsystem inom alla operativa miljöer, artificiell intelligens, med mera. Kraven på ledning och samverkan inom såväl Försvarsmakten som det nya totalförsvaret kommer därför att skilja sig i ett flertal avseenden mot tidigare.

Projektets mål är att utveckla det ledningsvetenskapliga området i form av kunskapsuppbyggnad för ökad operativ förmåga och militär nytta. En särskild målsättning är att ta till vara på och vidareutveckla erfarenheterna från ledningsforskning både vid Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Projektet organiseras därför som ett samarbetsprojekt mellan FHS och FOI. Samarbetsprojektet delas in i två delprojekt under ansvar av FHS respektive FOI.

Forskningen genomförs inom ramen för Försvarsmaktens program Forskning och teknikutveckling.

Uppföljning, återkoppling och ledning

Det delprojekt som Försvarshögskolan ansvarar för har fokus på ledning av insatser, inklusive bedömning, planering, uppföljning och operationsvärdering.

Övergripande frågeställningar:

• Hur bör Försvarsmakten genomföra omvärldsbevakning och uppföljning (dataförsörjning) i syfte att utforma lägesbild för att stödja relevant situationsförståelse i framtida operationsmiljöer? Huvudansvar: Ulrik Spak.
• Hur bör återkopplingsprocessen (t.ex. operationsvärdering) utformas för att uppnå ökad effekt? Huvudansvar: Isabell Andersson.
• Hur bör ledningsfunktionen anpassas till ett förhållningssätt präglat av systemtänkande där den totala effekten av nya teknologier och deras egenskaper beaktas för att kunna bemöta hot i framtida operationsmiljöer? Huvudansvar: Mats Carlerby.