Sök

Sök

Kursplan Statsvetenskap, inriktning krishantering och säkerhet – fortsättningskurs

Engelskt namn: Political Science, Specialization in Crisis Management and Security - Intermediate Course

Kurskod:
1SS084
Gäller från termin:
VT 2023
Utbildnings­nivå:
Grundnivå
Omfattning:
30.0 hp
Fördjupning:
G1F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2022-05-20

Behörighetskrav

Grundkurs i statsvetenskap eller motsvarande.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen ges på grundnivå och består av fyra delkurser.

Centrala begrepp i säkerhetspolitisk analys/ Central Concepts in Security Analysis 7,5 hp
Delkursen behandlar en rad centrala begrepp och teorier i säkerhetspolitisk analys. Originaltexter läses för att möjliggöra kritisk diskussion om hur säkerhetspolitiska problem och lösningar kan förstås och analyseras ur perspektiv som kan vara såväl konkurrerande som komplementära.

Kursen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier, en individuell skriftlig inlämningsuppgift i form av en hemtentamen och självstudier. Föreläsningarna syftar till att introducera olika teman och att lyfta fram och kontextualisera centrala frågor ur kurslitteraturen för att underlätta för studentens inläsning inför seminarierna och hemtentamen. Syftet med seminarierna är att fördjupa studentens förståelse för kurslitteraturen och för centrala frågor, teman och debatter inom fältet, liksom att ge studenterna en chans att träna sina färdigheter i att använda kurslitteraturen i självständiga analyser. Inför seminarierna delas seminarieuppgifter ut i förväg för att förmå studenten att reflektera över de centrala frågorna i litteraturen och för att stimulera till diskussion.

Politisk krishantering/ Political Crisis Management 7,5 hp
Delkursen avser att göra studenten bekant med centrala synsätt och begrepp av betydelse för krishantering. Kursen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier, varav ett seminarium genomförs som ett scenariospel, en hemtentamen i form av en individuellt författad fallstudie och självstudier. Föreläsningarna syftar till att introducera veckans tema och att lyfta fram centrala frågor ur kurslitteraturen för att underlätta för studentens inläsning av litteraturen inför seminarierna och inför hemtentamen. Exempel på grundläggande frågeställningar inom forskningsfältet som behandlas i kursen är informationsunderlag och osäkerhet, gruppdynamik i och mellan beslutsenheter, beredskap och skadebegränsning liksom mediernas betydelse.

Genom seminarierna fördjupas studentens förståelse för kurslitteraturen och för centrala frågor, teman och debatter inom fältet. Seminarierna syftar vidare till att ge studenterna möjligheter att träna sina färdigheter i att använda kurslitteraturen i självständiga analyser.

Självständigt arbete/ Thesis 12 hp
Under delkursen författas ett självständigt arbete, i form av en uppsats, under handledning. Syftet med delkursen är att studenten ska lära sig grunderna i att gå från konsument av kunskap till en begynnande kunskapsproducent. Uppsatsen försvaras och studenten opponerar på en annan students uppsats. Delkursen ger även grundläggande kunskaper i statsvetenskaplig forskningsdesign samt metod och studenten får en första introduktion till vetenskapligt tänkande och hur olika design-mässiga val påverkar undersökningens upplägg och resultat

Övning i strategiskt- operativt beslutsfattande/ Exercise in Strategic and Operative Decision-Making 4 hp
Delkursen består av en scenariobaserad övning i försvars- och säkerhetspolitiskt beslutsfattande. Under övningen utsätts studenten för pressande och uthållighetsprövande situationer genom ett scenario med en händelseutveckling som behandlar en försämring av det säkerhetspolitiska läget. Studenterna förväntas arbeta med, problematisera och diskutera relevanta begrepp från tidigare delkursers kurslitteratur och koppla dessa till den praktiska och spelade händelseutvecklingen.

Undervisningsform
  • Seminarier
  • Handledning
  • Föreläsningar
  • Självständiga litteraturstudier
  • Övningar

Mål

Delkurs 1. Centrala begrepp i säkerhetspolitisk analys (Central Concepts in Security Analysis) 7,5 hp
Efter att ha genomgått delkursen förväntas studenten kunna

Kunskap och förståelse
  • redogöra för begreppsliga och teoretiska debatter om säkerhet.

Färdighet och förmåga
  • använda begreppsliga och teoretiska debatter om säkerhet som utgångspunkter i självständiga analyser och reflektioner.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • kritiskt jämföra och värdera begreppsliga och teoretiska debatter om säkerhet.

Delkurs 2. Politisk krishantering (Political Crisis Management) 7,5 hp
Efter att ha genomgått delkursen förväntas studenten kunna

Kunskap och förståelse
  • redogöra för grundläggande begrepp inom krishanteringsforskningen.

Färdighet och förmåga
  • kritiskt bearbeta ett verkligt fall av en kris eller krishantering med utgångspunkt i teorier om politisk krishantering.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • problematisera krisers uppkomst, definiering och hantering.

Delkurs 3. Självständigt arbete (Thesis) 12 hp
Efter att ha genomgått delkursen förväntas studenten kunna

Färdighet och förmåga
  • självständigt identifiera, utveckla och behandla ett begränsat statsvetenskapligt problem, samt relatera detta problem till en relevant statsvetenskaplig kunskapstradition och litteratur,
  • självständigt formulera en eller flera forskningsfrågor och utifrån den/dessa genomföra en analys av relevant material med stöd av teori och metod, samt i enlighet med principer för god forskningssed.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera forskningsdesignens betydelse för forskningsresultaten och redogöra för alternativa upplägg.,
  • i dialog försvara sin uppsats, samt kritisera och värdera andra studenters självständiga arbeten på ett konstruktivt sätt.

Delkurs 4. Övning i strategiskt- operativt beslutsfattande (Exercise in Strategic and Operative Decision-Making) 3 hp
Efter att ha genomgått delkursen förväntas studenten kunna

Färdighet och förmåga
  • omsätta teoretiska kunskaper i praktiska färdigheter.
  • tillämpa teoretiska kunskaper om beslutsberedning och strategiskt och operativt beslutsfattande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • analysera komplexa säkerhetspolitiska faktorer såsom lagstiftning och avtal, parlamentariskt läge, massmedier, samt jämlikhets- och demokratiaspekter.

Examinationsformer

Delkurs 1. Centrala begrepp i säkerhetspolitisk analys (Central Concepts in Security Analysis) 7,5 hp
Examination sker genom skriftlig hemtentamen, samt deltagande i seminarier. Aktivt deltagande i seminarier är obligatoriskt.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på respektive delkurs ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Delkurs 2. Politisk krishantering (Political Crisis Management) 7,5 hp
Examination sker genom skriftliga läsrapporter inför litteraturseminarierna samt skriftlig hemtentamen. Aktivt deltagande i seminarier och scenarioövning är obligatoriskt.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på respektive delkurs ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Delkurs 3. Självständigt arbete (Thesis) 12 hp
Examination sker genom deltagande i metod- och handledningsseminarier, bedömning av uppsats, försvar av uppsats vid ventileringsseminarium samt opposition på en annan uppsats. För att en student ska få lägga fram sin uppsats för ventilering och examinering måste hen först genomgått den obligatoriska handledningen och metodundervisningen. Aktivt deltagande krävs vid samtliga metod- och handledningsseminarier.

Studenten har, om särskilda skäl inte föreligger, rätt till handledning på kursen självständigt arbete endast första gången studenten är registrerad på kursen. Därefter ges handledning endast i mån av resurser.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på respektive delkurs ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Delkurs 4. Övning i strategiskt- operativt beslutsfattande (Exercise in Strategic and Operative Decision-Making) 3 hp
Delkursen kräver obligatorisk närvaro. Examination sker genom aktivt deltagande.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på respektive delkurs ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U) ges på delkurserna 1-3. På delkurs 4 utdelas betyget Godkänd (G) eller Underkänd (U). För slutbetyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs betyget Väl godkänd (VG) på delkurser om minst 19,5 högskolepoäng. Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Delkurs 1. Centrala begrepp i säkerhetspolitisk analys
För betyget godkänt krävs G på seminarierna och på hemtentamen och för betyget väl godkänt krävs G på seminarierna och VG på hemtentamen.

Delkurs 2. Politisk krishantering
För betyget godkänt krävs G på seminarierna och scenariospelet samt på hemtentamen och för betyget väl godkänt krävs G på seminarierna och scenariospelet samt VG på hemtentamen.

Delkurs 3. Självständigt arbete
För betyget godkänt krävs G på uppsatsen, ventlilering av uppsatsen och på seminarierna och för betyget väl godkänt krävs G på ventlilering av uppsatsen och på seminarierna samt VG på uppsatsen.

Delkurs 4. Övning i strategiskt- operativt beslutsfattande
För betyget godkänt krävs G på deltagandet i scenarioövningen.

Antal examinationstillfällen
På delkurserna 1 och 2 erbjuds ett ordinarie examinationstillfälle och ett omexaminationstillfälle. På delkurs 3 erbjuds ett examinationstillfälle i anslutning till kursen och ett uppsamlingstillfälle i augusti. På delkurserna 1-3 finns även möjlighet att examineras på nästkommande kursers examinationstillfällen. Vad gäller delkurs 4 erbjuds det ordinarie examinationstillfället och möjlighet att delta nästa gång kursen ges. För delkurserna 1-4 är inte antalet examinationstillfällen begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligt ändras, har studenten rätt att en gång per termin under en ettårsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd pga funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursutvärdering genomförs efter avslutad kurs och kan utgöra grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2023-12-07
Delkurs 1 Centrala begrepp i säkerhetspolitisk analys
Bok:

Asplund, Johan (1970) Om undran inför samhället, Uppsala: Argos.

Artiklar:

Abdelal, Rawi, Herrera, Yoshiko M., Johnston, Alastair Iain and McDermott, Rose (2006). Identity as a variable. Perspectives on Politics 4(4): 695–711.

Ackerly, Brooke and True, Jacqui (2008) Reflexivity in practice: power and ethics in feminist research on international relations. International Studies Review 10: 693–707.

Adler, Emanuel (1997) Imagined (security) communities: Cognitive regions in international relations. Millennium: Journal of International Studies 26(2): 249–277.

Adler-Nissen, Rebecca (2014) Stigma management in International Relations: Transgressive identities, norms, and order in international society. International organization 68(1): 143–176.

Baldwin, David A. (1997) The concept of security. Review of international studies 23(1): 5–26.

Baldwin, David A. (2013) Power and international relations. In Handbook on International Relations, edited by Walter Carlsnaes, Thomas Risse and

Beth A. Simmons. London: Sage, 273–297, https://scholar.princeton.edu/sites/default/files/dbaldwin/files/baldwin\_2013\_power\_and\_international\_relations.pdf.
Bially Mattern, Janice (2005) Why “soft power” isn’t so soft: Representational force and the sociolinguistic construction of attraction in world politics. Millennium: Journal of International Studies 33(3): 583–612.

Buzan, Barry (1997) Rethinking security after the Cold War. Cooperation and conflict 32(1): 5–28.

Chen, Ching-Chang and Kosuke Shimizu (2019) International relations from the margins: the Westphalian meta-narratives and counter-narratives in Okinawa–Taiwan relations. Cambridge Review of International Affairs 32(4): 521–540.

Hagström, Linus (2012) “Power shift” in East Asia? A critical reappraisal of narratives on the Diaoyu/Senkaku Islands incident in 2010. The Chinese Journal of International Politics 5(3): 267–297.

Hagström, Linus (2021a) Disciplinary power: Text and body in the Swedish NATO debate. Cooperation and Conflict 26(2): 141–162.

Hagström, Linus (2021b) Becoming a traitor, Life Writing 18(1): 135–143.

Hagström, Linus and Nordin, Astrid HM. (2019) China’s “politics of harmony” and the quest for soft power in international politics. International Studies Review 22(3): 507–525.

Hayward, Clarissa Rile (1998) De-facing power. Polity 31(1): 1–22.

Hutchison, Emma (2010) Trauma and the politics of emotions: constituting identity, security and community after the Bali bombing. International Relations 24(1): 65–86.

Ling, LHM and Mari Nakamura (2019) Popular culture and politics: Re-narrating the Senkaku/Diaoyu Islands dispute. Cambridge Review of International Affairs 32(4): 541–558.

Mearsheimer, John J. (2010) The gathering storm: China’s challenge to US power in Asia. Chinese Journal of International Politics 3(4): 381–396.

Mitzen, Jennifer (2006) Ontological security in world politics: state identity and the security dilemma, European Journal of International Relations 12 (3): 341–370.

Nye, Joseph S. (1990) Soft power. Foreign Policy 80: 153–171.

Ringmar, Erik (2014) Recognition and the Origins of International Society. Global Discourse 4: 446–458.

Roselle, Laura, Alister Miskimmon and Ben O’Loughlin (2014) Strategic narrative: A new means to understand soft power. Media, War & Conflict 7(1): 70–84.

Shepherd, Laura J. (2006) Veiled references: constructions of gender in the Bush Administration discourse on the attacks on Afghanistan post-9/11. International Feminist Journal of Politics 8(1): 19–41.

Stokes, Doug and David Miller (2009) Marxism and US foreign policy. In Obama and the World: New Directions in US Foreign Policy, edited by

Inderjeet Parmar, Linda B. Miller and Mark Ledwidge, pp. 53–66. London and New York: Routledge. (5) Walker, Christopher (2018) What is “sharp power?” Journal of Democracy 29(3): 9–23.

Tannenwald, Nina (1999) The nuclear taboo: The United States and the normative basis of nuclear non-use. International Organization 53(3): 433–468.

Wæver, Ole (1995) Securitization and desecuritization. In On Security, edited by Ronnie D. Lipschutz. New York: Columbia University Press, 46–87, https://www.libraryofsocialscience.com/assets/pdf/Waever-Securitization.pdf.
Wolfers, Arnold (1952) “National security” as an ambiguous symbol. Political Science Quarterly 67(4): 481–502.

Wibben, Annick TR (2016) Opening security: Recovering critical scholarship as political. Critical Studies on Security 4(2): 137–153.

Wilhelmsen, Julie (2017) How does war become a legitimate undertaking? Re-engaging the post-structuralist foundation of securitization theory. Cooperation and Conflict 52(2): 166–183.

750 sidor

Delkurs 2, Politisk krishantering
Böcker:

Agrell, Wilhelm (2022) Vi såg det inte komma: Att missa, förtränga och bortförklara samhällshot. Lund: Studentlitteratur (230 s)

Boin, Arjen, Paul ‘t Hart, Eric Stern & Bengt Sundelius (2017) The Politics of Crisis Management: Public Leadership Under Pressure. Cambridge: Cambridge University Press. (200 s)

Hood, Christopher (2010) The Blame Game: Spin, Bureaucracy, and Self-Preservation in Government. Princeton: Princeton University Press. (224 s)

Artiklar:

Boin, Arjen, Paul ‘t Hart & Sanneke Kuipers (2018) The Crisis Approach. Handbook of disaster research pp. 23-38 Springer, Cham (12 s)

Boin, Arjen, Magnus Ekengren & Mark Rhinard (2020) Hiding in Plain Sight: Conceptualizing the Creeping Crisis. Risk, Hazards & Crisis in Public Policy 11(2): 116-138. https://doi.org/10.1002/rhc3.12193 (22 s)
Deverell, Edward (2021) Att lära av pandemin: Interkrislärande, intrakrislärande och reformer i krisens efterspel. Statsvetenskaplig tidskrift, 123/5, 361-378 (17 s)

McConnell, Allan (2020) The Politics of Crisis Terminology. Oxford Encyclopedia of Crisis Analysis. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190228637.013.1590 Published online: 30 January 2020 (16 s)
Moss, Sigrun Marie & Ella Marie Sandbakken (2021) “Everybody Needs to Do Their Part, So We Can Get This Under Control.” Reactions to the Norwegian Government Meta-Narratives on COVID-19 Measures. Political Psychology, 42(5), 881-898. (17 s)

Preston, Thomas (2020) Advisory Groups and Crisis, in Oxford Research Encyclopedias: Politics

https://doiorg.proxy.annalindhbiblioteket.se/10.1093/acrefore/9780190228637.013.1533 Published online: 19 November 2020 (21 s)
Powell, Kimberly (2011) Framing Islam: An Analysis of US Media Coverage of Terrorism Since 9/11. Communication Studies, 62(1), 90-112. (22 s)

Nord, Lars & Eva-Karin Olsson (2013) Frame, Set, Match! Towards a Model of Successful Crisis Rhetoric. Public Relations Inquiry, 2(1), 79-94. (15 s)

Rosenthal, Uriel, Paul ’t Hart & Alexander Kouzmin. (1991) The Bureau-Politics of Crisis Management. Public Administration 69 (2): 211–33. (22 s)

Wolbers, Jeroen, Sanneke Kuipers & Arjen Boin (2021) A Systematic Review of 20 Years of Crisis and Disaster Research: Trends and Progress. Risk, Hazards and Crisis in Public Policy 12(4): 374–392 https://doi.org/10.1002/rhc3.12244. (18 s)
Delkurs 3, Självständigt arbete
Booth, Wayne C., m.fl. (2019). Forskning och skrivande: konsten att skriva enkelt och effektivt. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (424 sidor)

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed, https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed\_VR\_2017.pdf