Kursplan Metod i försvarssystem
Engelskt namn: Methods in Systems Science for Defence and Security
Kurskod:
2FS039
Gäller från termin:
VT 2025
Utbildningsnivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
15.0 hp
Fördjupning:
A1N
Betygsskala för helkurs:
Tvågradig skala
Huvudområde:
Försvarssystem
Institution:
Institutionen för försvarssystem
Ämne:
Försvarssystem
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Institutionen för försvarssystem
Fastställd:
2024-10-01
Behörighetskrav
Godkända kurser om minst 180 hp som inkluderar
\- ett självständigt arbete om minst 15 hp,
samt Engelska 6 (Engelska B).
\- ett självständigt arbete om minst 15 hp,
samt Engelska 6 (Engelska B).
Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg
Kursen behandlar hur samhällsvetenskapliga och ingenjörsvetenskapliga metoder kan användas för att studera och utveckla sociotekniska system. Kursen fokuserar på ansatser och metoder för forskning, utveckling och beslutsstöd som är centrala inom masterprogrammets huvudområde försvarssystem. Metoderna studeras med utgångspunkt i generella perspektiv på vetenskaplig metod, kunskapsteori och forskningsetik. Kursen är inriktad på fördjupning i ett fåtal angreppssätt och på praktisk applicering av metod, snarare än på breda översikter och teoretisk kunskap.
Metodkursen fyller tre relaterade syften: 1) den utgör en brygga mellan teorikursen och mer applicerade kurser på programmet, 2) den förbereder för vidare studier av försvarssystem och 3) den förbereder för framtida arbete i system för försvar och säkerhet. Målsättningen är att kursen ska vara lika relevant för studenter med grundexamen i ingenjörsvetenskap respektivesamhällsvetenskap och för studenter som vill arbeta med utveckling av system för försvar och säkerhet respektive med att studera sådana system i akademin.
Det övergripande målet med kursen är att studenten ska uppnå förmåga att planera och utvärdera studier utifrån deras anspråk på kunskapsbidrag. Kursen avser därför ökastudentens kunskaper och färdigheter i att 1) utvärdera, bedöma och välja tillvägagångssätt utifrån vilka kunskapsanspråk som eftersträvas samt att 2) formulera vetenskapligt hållbara kunskapsanspråk inom olika metodologiska inriktningar.
Kursen antar ett i huvudsak tillämpat förhållningssätt till metod. Studenten utvecklar kunskaper och färdigheter genom metodtillämpning individuellt och i grupp. Tillämpningen kompletteras och stöds av föreläsningar och seminarier där för- och nackdelar diskuteras utifrån vetenskapsteoretiska grunder. Kursen inleds med vetenskapsteori och -etik, forskningsdesign samt metoder för insamling och analys av data. Därefter tillämpas ett urval av metodologiska upplägg som studenten i grupp förbereder, genomför och utvärderar. Examination sker dels genom deltagande i och förberedelser inför obligatoriska tillämpningar och seminarier, dels genom en avslutande individuell examinationsuppgift där ett kritiskt och reflekterande angreppssätt efterfrågas. I kursen används genomgående ett och samma, för området relevanta, praktiska exempel för att tydliggöra olika angreppssätts respektive för- och nackdelar.
Undervisningsformer
Seminarier
Föreläsningar
Praktisk övning
Projektuppgift
Metodkursen fyller tre relaterade syften: 1) den utgör en brygga mellan teorikursen och mer applicerade kurser på programmet, 2) den förbereder för vidare studier av försvarssystem och 3) den förbereder för framtida arbete i system för försvar och säkerhet. Målsättningen är att kursen ska vara lika relevant för studenter med grundexamen i ingenjörsvetenskap respektivesamhällsvetenskap och för studenter som vill arbeta med utveckling av system för försvar och säkerhet respektive med att studera sådana system i akademin.
Det övergripande målet med kursen är att studenten ska uppnå förmåga att planera och utvärdera studier utifrån deras anspråk på kunskapsbidrag. Kursen avser därför ökastudentens kunskaper och färdigheter i att 1) utvärdera, bedöma och välja tillvägagångssätt utifrån vilka kunskapsanspråk som eftersträvas samt att 2) formulera vetenskapligt hållbara kunskapsanspråk inom olika metodologiska inriktningar.
Kursen antar ett i huvudsak tillämpat förhållningssätt till metod. Studenten utvecklar kunskaper och färdigheter genom metodtillämpning individuellt och i grupp. Tillämpningen kompletteras och stöds av föreläsningar och seminarier där för- och nackdelar diskuteras utifrån vetenskapsteoretiska grunder. Kursen inleds med vetenskapsteori och -etik, forskningsdesign samt metoder för insamling och analys av data. Därefter tillämpas ett urval av metodologiska upplägg som studenten i grupp förbereder, genomför och utvärderar. Examination sker dels genom deltagande i och förberedelser inför obligatoriska tillämpningar och seminarier, dels genom en avslutande individuell examinationsuppgift där ett kritiskt och reflekterande angreppssätt efterfrågas. I kursen används genomgående ett och samma, för området relevanta, praktiska exempel för att tydliggöra olika angreppssätts respektive för- och nackdelar.
Undervisningsformer
Seminarier
Föreläsningar
Praktisk övning
Projektuppgift
Mål
Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse:
Färdighet och förmåga:
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Kunskap och förståelse:
- förklara innebörden och funktionen av generella vetenskapsfilosofiska begrepp
- beskriva betydelsen av grundläggande principer för forskningsetik
- sammanfatta för- och nackdelar med för området centrala metodologiska angreppssätt samt tekniker för datainsamling och -analys (både kvalitativa och kvantitativa).
Färdighet och förmåga:
- planera studier med utgångspunkt i samhällsvetenskapliga och ingenjörsvetenskapliga tillvägagångsätt som syftar till beslutsstöd, utveckling respektive akademisk kunskap
- tillämpa för området relevanta angreppssätt på empiriska problem.
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- jämföra och värdera de kunskapsanspråk som medges av för området centrala metodologiska ansatser
- kritiskt resonera kring och värdera implikationerna av de metodologiska konventioner och traditioner som präglar området system för försvar och säkerhet.
Examinationsformer
Examination
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng
Betygsskala: Underkänd, Godkänd
Examinationen omfattar aktivt deltagande i obligatoriska metodtillämpningar och seminarier (kräver förberedelser).
Examinator kan besluta om att frånvaro från ett begränsat antal obligatoriska undervisningstillfällen får kompenseras genom inlämning av skriftlig kompletteringsuppgift.
Examination
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng
Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd
Examinationen omfattar inlämning av en avslutande individuell skriftlig inlämningsuppgift.
Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på den skriftliga uppgiften ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast fem arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).
För betyget godkänd (G) på kursen krävs godkänt (G) resultat på de obligatoriska momenten samt godkänt (G) resultat på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
För betyg väl godkänd (VG) på kursen krävs godkänt (G) resultat på de obligatoriska momenten samt väl godkänt (VG) på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.
Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng
Betygsskala: Underkänd, Godkänd
Examinationen omfattar aktivt deltagande i obligatoriska metodtillämpningar och seminarier (kräver förberedelser).
Examinator kan besluta om att frånvaro från ett begränsat antal obligatoriska undervisningstillfällen får kompenseras genom inlämning av skriftlig kompletteringsuppgift.
Examination
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng
Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd
Examinationen omfattar inlämning av en avslutande individuell skriftlig inlämningsuppgift.
Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på den skriftliga uppgiften ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast fem arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).
För betyget godkänd (G) på kursen krävs godkänt (G) resultat på de obligatoriska momenten samt godkänt (G) resultat på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
För betyg väl godkänd (VG) på kursen krävs godkänt (G) resultat på de obligatoriska momenten samt väl godkänt (VG) på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.
Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.
Övriga föreskrifter
Kursen kan inte ingå i en examen vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.