Sök

Sök

Kursplan Politisk kommunikation: Informationspåverkan som säkerhetsproblem - läskurs

Engelskt namn: Political communication: Information influence as a security problem – reading course

Kurskod:
2SS079
Gäller från termin:
VT 2024
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2023-06-13

Behörighetskrav

Kandidatexamen om 180 hp varav 90 hp i statsvetenskap eller annat relevant ämne.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6 alternativt Engelska B.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Auktoritära staters och andra aktörers organiserade spridning av skadliga budskap i den digitala sfären - exempelvis i form av valpåverkan - ses i forskningen som ett allvarligt politiskt problem, även ur ett säkerhetsperspektiv. Denna kurs syftar till att ge förutsättningar för studenter att förvärva fördjupad kunskap – empirisk, teoretisk, begreppslig – om den särskilda form av politisk kommunikation som kan betecknas som informationspåverkan. Genom självständiga litteraturstudier bygger studenten kunskap om hur informationspåverkan som bedrivs över nationsgränser kan hota säkerhet, demokrati och samhällssammanhållning. Problemet sätts i en historisk kontext, för att klargöra vad som särskiljer nutida informationspåverkan från äldre tiders propaganda.

I kursen uppmuntras studenten att problematisera skillnader mellan legitim politisk kommunikation och skadlig informationspåverkan, såsom desinformation och starkt vinklad, illiberal kommunikation. Genom kursen uppmuntras studenten även att tänka kritiskt kring sociala mediers och privata företags (exempelvis Facebooks) roll i spridning av potentiellt skadlig information.

Slutligen behandlar kursen dilemman vad gäller bemötandet av skadlig informationspåverkan. Kursen visar också hur problemet kan studeras inom ämnet säkerhetsstudier och närliggande ämnen.

Kursen består av självstudier.

Läraren tillhandahåller stöd i form av läsanvisningar som hjälper studenten att strukturera sitt arbete, tydliggöranden av hur olika delar av litteraturen hör samman och tips om hur olika texter kan läsas för att underlätta inlärningen.

Undervisningsform
  • Självstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • utifrån forskning inom säkerhetsstudier och närliggande ämnen, på ett fördjupat sätt redogöra för och diskutera fall av, samt begreppsliga och teoretiska perspektiv på, informationsflöden som säkerhetspolitiskt problem,

Färdighet och förmåga
  • på ett fördjupat sätt värdera i vilken mån spridning av information kan sätta olika värden på spel och när informationspåverkan kan ses som ett säkerhetsproblem,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • identifiera och diskutera politiska och etiska dilemman i det vetenskapliga studiet och den politiska hanteringen av informationspåverkan.

Examinationsformer

Examination sker genom författande av en skriftlig hemtentamen, samt genom en muntlig tentamen.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygsätts inte om inte särskilda av examinator godkända skäl föreligger.

Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga, om inte särskilda och av examinatorn godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

För betyget Godkänd (G) krävs godkänt resultat på skriftlig och muntlig tentamen. För betyget Väl godkänd (VG) krävs krävs utöver kraven för betyget Godkänd (G) även betyget Väl godkänd (VG) på den skriftliga hemtentamen.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2023-10-16
Argemi M and Fine GA (2019) Faked News: The Politics of Rumour in British World War II Propaganda. Journal of War and Culture Studies 12(2):176-193.

Armitage R and Vaccari C (2021) Misinformation and disinformation. In The Routledge Companion to Media Disinformation and Populism, eds Howard Tumber and Silvio Waisbord. Oxon/New York: Taylor and Francis: 38-48.

Bastos M and Farkas J (2019) ‘Donald Trump Is My President!’?: The Internet Research Agency Propaganda Machine. Social Media + Society: 1–13

Benkler Y Faris R and Roberts H (2018) Network Propaganda. Chapters 1-2 pp. 3-74 , 7-8, pp. 225-268, 9 pp. 269-288, 13, pp. 351-380.

Bjola C (2018) The Ethics of Countering Digital Propaganda. Ethics and International Affairs 32(3): 305-315.

Bradshaw S (2022) Playing Both Sides: Russian State-Backed Media Coverage of the #BlackLivesMatter Movement. The International Journal of Press/Politics: 1-27.

Bradshaw S and Henle A (2021) The Gender Dimensions of Foreign Influence Operations. International Journal of Communication (15): 4596–4618.

Colley Thomas & Moore Martin (2022): News as geopolitics: China, CGTN and the 2020 US presidential election, The Journal of International Communication, DOI: 10.1080/13216597.2022.2120522

Crilley R and Chatterje-Doody P (2021) Government disinformation in war and conflict. In The Routledge Companion to Media Disinformation and Populism, eds Howard Tumber, and Silvio Waisbord. Oxon/New York: Taylor and Francis: 242-252.

Dawson A and Innes M (2019) How Russia’s Internet Research Agency Built its Disinformation Campaign. The Political Quarterly 90 (2):245-256.

Doroshenko, L and Lukito, J (2021) Trollfare: Russia’s Disinformation Campaign During Military Conflict in Ukraine. International Journal of Communication, p. 4662-4689.

Elshehawy A Gavras K Marinov N Nanni F and Schoen H (2021). Illiberal Communication and Election Intervention during the Refugee Crisis in Germany. Perspectives on Politics: 1-19.

Elswah, M. & Howard, P. N. (2020) ‘Anything that Causes Chaos’: The Organizational Behavior of Russia Today (RT). Journal of communication. [Online] 70 (5), 623–645.

Glazunova S Bruns A Hurcombe E Montaña-Niño S X Coulibaly S Obeid A K (2022) Soft power, sharp power? Exploring RT’s dual role in Russia’s diplomatic toolkit. Information, communication & society. [Online] ahead-of-print (ahead-of-print), 1–26.

Hameleers M (2023) Disinformation as a context-bound phenomenon: toward a conceptual clarification integrating actors, intentions and techniques of creation and dissemination, Communication Theory, 33 (1): 1-10.

Innes M Innes H Roberts C Harmston D and Grinnell D (2021) The normalisation and domestication of digital disinformation: on the alignment and consequences of far-right and Russian State (dis)information operations and campaigns in Europe. Journal of Cyber Policy 6 (1): 31-49.

Moore M & Colley T (2022): Two International Propaganda Models: Comparing RT and CGTN’s 2020 US Election Coverage, Journalism Practice, DOI: 10.1080/17512786.2022.2086157

Oates S (2020) The easy weaponization of social media: why profit has trumped security for U.S. companies. Digital War 1:117–122

Oates S (2021). Rewired Propaganda. Propaganda, misinformation, and populism in the digital age. In The Routledge Companion to Media Disinformation and Populism eds Howard Tumber and Silvio Waisbord. Oxon/New York: Taylor and Francis S: 71- 79

Petersen E and Allamong MB (2021) The Influence of Unknown Media on Public Opinion: Evidence from Local and Foreign News Sources. The American Political Science Review: 1-15.

Rodgers J Lanoszka A (2021) Russia’s rising military and communication power: From Chechnya to Crimea. Media, War and Conflict: 1-18.

Saunders, R, Crilley, R and Chatterje-Doody P N (2022) ICYMI: RT and Youth-Oriented Broadcasting as (Geo) Political Culture Jamming. The International Journal of Press/Politics 27 (3) 696-717.

Szostek J (2020) What happens to public diplomacy during information war? Critical reflections on the conceptual framing of international communication. International Journal of Communication 14: 2728–2748.

Wagnsson C and Hellman M (2018) Normative Power Europe Caving In? EU identity projection under pressure of Russian information warfare. Journal of Common Market Studies 56 (5):1161-1177.

Wagnsson C (2020): What is at stake in the information sphere? Anxieties about malign information influence among ordinary Swedes. European Security 29 (4): 397-415.

Wagnsson C and Barzanje C (2021) A framework for analysing antagonistic narrative strategies: A Russian tale of Swedish Decline. Media, War and conflict 14 (2): 239-257.

Ördén H (2019) Deferring substance: EU policy and the information threat. Intelligence and National Security 34 (39: 421-437.
Litteraturlista fastställande datum: 2024-09-20
Argemi M and Fine GA (2019) Faked News: The Politics of Rumour in British World War II Propaganda. Journal of War and Culture Studies 12(2):176-193.
Bastos M and Farkas J (2019) ‘Donald Trump Is My President!’: The Internet Research Agency Propaganda Machine. Social Media + Society 5(3): 1–13
Bjola C (2018) The Ethics of Countering Digital Propaganda. Ethics and International Affairs 32(3): 305-315.
Bradshaw S DiResta R and Miller C (2023) Playing Both Sides: Russian State-Backed Media Coverage of the #BlackLivesMatter Movement. The International Journal of Press/Politics
Bradshaw S and Henle A (2021) The Gender Dimensions of Foreign Influence Operations. International Journal of Communication4596–4618.
Crilley R and Chatterje-Doody P (2021) Government disinformation in war and conflict. In The Routledge Companion to Media Disinformation and Populism, eds Howard Tumber, and Silvio Waisbord. Oxon/New York: Taylor and Francis: 242-252.
Doroshenko L and Lukito J (2021) Trollfare: Russia’s Disinformation Campaign During Military Conflict in Ukraine. International Journal of Communication, p. 4662-4689.
PN (2020) ‘Anything that Causes Chaos’: The Organizational Behavior of Russia Today (RT). Journal of communication. [Online] 70 (5): 623–645.
Glazunova S Bruns A Hurcombe E Montaña-Niño S X Coulibaly S Obeid A K (2023) Soft power, sharp power? Exploring RT’s dual role in Russia’s diplomatic toolkit. Information, Communication & Society
Hameleers M (2023) Disinformation as a context-bound phenomenon: toward a conceptual clarification integrating actors, intentions and techniques of creation and dissemination. Communication Theory, 33 (1): 1-10.
Innes M Innes H Roberts C Harmston D and Grinnell D (2021) The normalisation and domestication of digital disinformation: on the alignment and consequences of far-right and Russian State (dis)information operations and campaigns in Europe. Journal of Cyber Policy6 (1): 31-49.
McKay S and Tenove C (2021) Disinformation as a Threat to Deliberative Democracy. Political Research Quarterly, 74(3):703-717.
Mader M., Marinov N and Schoen H (2022) Foreign Anti-Mainstream Propaganda and Democratic Publics. Comparative Political Studies**55(10): 1732-1764.
Oates S (2021) Rewired Propaganda. Propaganda, misinformation, and populism in the digital age. In The Routledge Companion to Media Disinformation and Populism eds Howard Tumber and Silvio Waisbord. Oxon/New York: Taylor and Francis S: pp. 71- 79.
16(2), 135-152.
Saunders R Crilley R and Chatterje-Doody P N (2022) ICYMI: RT and Youth-Oriented Broadcasting as (Geo) Political Culture Jamming. The International Journal of Press/Politics 27 (3): 696-717.
Szostek J (2020) What happens to public diplomacy during information war? Critical reflections on the conceptual framing of international communication. International Journal of Communication 14: 2728-2748.
Wagnsson C and Hellman M (2018) Normative Power Europe Caving In? EU identity projection under pressure of Russian information warfare. Journal of Common Market Studies 56 (5):1161-1177.
Wagnsson C (2020) What is at stake in the information sphere? Anxieties about malign information influence among ordinary Swedes. European Security 29 (4): 397-415.
Wagnsson C and Barzanje C (2021) A framework for analysing antagonistic narrative strategies: A Russian tale of Swedish Decline. Media, War and conflict 14 (2): 239-257.
Wagnsson C., Hellman M and Hoyle A (2024) Securitising information in European borders: how can democracies balance openness with curtailing Russian malign information influence? European Security: 1-21.
Zilinsky J Theocharis Y Pradel F Tulin M de Vreese C Aalberg T Zoizner A (2024) Justifying an Invasion: When is Disinformation Successful? Political Communication: 1-22.