Temaområden

Kontakt: Stefan Annell (Stefan.Annell@fhs.se)

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats, senast med kriget i Ukraina. Samtidigt tilltar andra hot, som den organiserade brottsligheten och klimatet. För att möta den förändrade hotbilden har Sverige beslutat att totalförsvaret ska rustas upp. Totalförsvaret omfattar både militära och civila organisationer, som Försvarsmakten, Polisen, kommunala räddningstjänster och länsstyrelser. Dessa organisationer behöver kunna rekrytera ett stort antal individer, samtidigt som de måste behålla kompetent personal. Detta i ett arbetsmarknadsläge präglat av hård konkurrens om lämpliga individer. Detta betyder att välfungerande personalförsörjningsprocesser kommer att vara en avgörande faktor för att Sveriges totalförsvar ska kunna förstärkas och ledas på ett adekvat sätt.

Personalförsörjning är en övergripande process som omfattar flera olika delar. Det handlar bland annat om vilka krav som ska ställs på ny personal, hur nya medarbetare med lämpliga förutsättningar ska attraheras, hur de mest lämpade individerna ska väljas ut samtidigt som olämpliga individer sållas bort, hur de som rekryteras ska introduceras och utbildas, hur anställd personal ska kunna erbjudas goda arbetsvillkor och ett utvecklande arbete som bidrar till motivation, en vilja att stanna kvar och god hälsa, trots ofta krävande arbetsuppgifter. Personalförsörjning är alltså en avgörande faktor för välfungerande organisationer och därmed också en viktig aspekt för chefer att beakta.

Försvarshögskolan har länge bedrivit omfattande forskning om personalförsörjning av både ledare och medarbetare. Inom detta temaområde har du som doktorand möjlighet att bedriva ett doktorandprojekt som berör en eller flera delar av personalförsörjningsprocessen och som avser en eller flera organisationer inom totalförsvaret.

Kontakt: Ulrik Spak (Ulrik.Spak@fhs.se)

Lägesbild är ett i högsta grad aktuellt och prioriterat tema inom forskningsområdet ledning och samverkan. Lägesbild är exempelvis utpekat som ett centralt utvecklingsområde av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett pågående större utvecklingsprojekt.

Det föreslagna doktorandprojektet skulle vara inriktat mot att undersöka användningen av lägesbild inom ramen för ledningsprocessens olika aktiviteter. Ett specifikt fokus kan vara relationen mellan lägesbild och situationsförståelse, d.v.s. hur lägesbilden som artefakt kan stödja en eller flera (”team”/grupp) beslutsfattare att förstå en storskalig kris- eller krigssituation. Det kan exempelvis handla om att stödja avgränsning av utfallsrum, skapande och val av handlingsalternativ samt beskrivningar av önskade målsättningar.

Två tänkbara perspektiv när det gäller användningen av lägesbild i ledningsprocessen utgörs av ett producent- respektive konsumentperspektiv, d.v.s. skapande och nyttjande. Ytterligare en vinkel utgörs av möjligheten att använda lägesbild för att stödja samverkan mellan olika aktörer inom försvar, krishantering och säkerhet.

En övergripande ansats för doktorandprojektet skulle kunna vara hur egenskaper hos lägesbilden dels påverkar effektiviteten vid olika delaktiviteter inom ledningsprocessen men också för ledningsprocessen som helhet, d.v.s. lägesbildens påverkan på inriktning och samordning.

Kontakt: Ulrik Spak (Ulrik.Spak@fhs.se)

Idag saknas översikter avseende system för att leda inom det svenska krishanteringssystemet. Projektet skulle därför bl.a. bidra till att fylla en viktig lucka inom forskningsområdet ledning och samverkan.

Det föreslagna doktorandprojektet skulle vara inriktat mot att undersöka centrala aspekter av att leda bland ett urval av nationella, och möjligen även internationella aktörer, inom försvar, krishantering och säkerhet. Urvalet kan exempelvis representera kategorier så som: lokal, regional och nationell ledningsnivå. Vidare kan kategorier som insatsperspektiv jämfört med ett mer kontinuerligt perspektiv vara aktuella. Även privat jämfört med offentlig verksamhet, samt med eller utan inslag av antagonistiska hot, kan utgöra lämpliga kategorier.

De centrala aspekter av att leda som undersöks kan utgöras av beskrivningar på både en abstrakt funktionsnivå men även på en mer konkret formnivå, d.v.s. hur olika aktörers system för att leda faktiskt är beskaffade. Med system avses här exempelvis metoder, organisation, personal och tekniska stödsystem. Avslutningsvis är även samverkan en aspekt som skulle kunna studeras, d.v.s. hur aktörer med hjälp av överenskommelser (inte formella mandat) tillsammans kan uppnå effekter och målsättningar för att hantera t.ex. en större krissituation. Gemensamt för de olika aspekterna är att undersökningens fokus är riktad mot i första hand ett systemiskt eller organisatoriskt perspektiv.

Ett övergripande syfte med projektet kan dels vara att validera befintliga och centrala modeller/teorier för att leda. Dels kan den beskrivande översikten ligga till grund för utveckling av förbättringsförslag, d.v.s. hur relevanta aktörer kan leda mer effektivt – ett designperspektiv.

Kontakt: Helena Hermansson (Helena.hermansson@fhs.se)

Den globala uppvärmningen har katastrofala konsekvenser som smältande glaciärer, stigande havsnivåer och mer frekventa och intensiva extremväder. Torka, skyfall och stormar orsakar skogsbränder och översvämningar men också en ökning av flyktingströmmar och väpnade konflikter. Dessutom hotar global uppvärmning existensen av viktiga arter, livsmiljöer och ekosystem. Medan de redan befintliga klimatrelaterade utmaningarna måste hanteras här och nu, behöver vi också hitta bättre sätt att förbereda oss inför de utmaningar som ligger framför oss. Komplexa och sammanflätade problem, som katastrofer och andra skadliga effekter av klimatförändringarna, kräver ett kollektivt agerande. Att leda sektorsövergripande samarbeten där olika grupper av aktörer deltar, samt skapa gynnsamma förhållanden som ökar samhällens förmåga att förbereda sig och hantera risker och sårbarheter, ställer höga krav på ledarskap och ledning. Till exempel har de mest sårbara grupperna i våra samhällen bidragit minst till global uppvärmning, men de drabbas ändå hårdast av klimatförändringarna. Samtidigt är dessa grupper underrepresenterade i de forum där åtgärder som rör klimatanpassning diskuteras och beslutas. I dessa grupper finns dessutom förbisedd men viktig traditionell och/eller lokal kunskap bland annat i form av diverse hanteringsstrategier.

Genom att fokusera på styrning och ledarskap i kontexten klimatförändringar och katastrofer, syftar projektet till att främja vår kunskap om hur vi kan minska katastrofrisker. Projektet förväntas också bidra till att öka samhällens förmåga att förebygga och hantera klimatrelaterade risker nationellt och internationellt. Styrning och ledarskap ska förstås brett. Empiriskt fokus kan exempelvis utgöras av det internationella systemet, den nationella politiska/beslutsfattande nivån, samt regional eller lokal styrning och/eller ledarskapsnivå.

Doktorandprojektet är kopplat till Centrum för naturkatastroflära (CNDS), där Försvarshögskolan ingår tillsammans med Karlstads universitet och Uppsala universitet. CNDS är en tvärvetenskaplig centrumbildning för forskning kring katastrofer, katastrofriskreducering och krishantering.

Kontakt: Sara Bondesson (Sara.Bondesson@fhs.se)

Makt och ojämlikhet präglar många organisationer. Tidigare organisations-forskning visar hur strukturella och organisationskulturella faktorer hindrar exempelvis kvinnliga ledare. Socialpsykologisk forskning visar hur kvinnor, samt människor med andra marginaliserade identiteter, både uppfattas och förstår sig själva som mindre kompetenta trots objektiva kriterier som vittnar om samma kompetensnivåer. Inom feministiska studier har det påvisats hur maktordningar påverkar huruvida individer från marginaliserade sociala grupper ses som trovärdiga och som värda att lyssnas på, vilket i sin tur påverkar självförtroendet negativt hos dessa grupper.

Blåljus-och försvarsorganisationer utgör potentiella grogrunder för skapandet och upprätthållande av ojämlika maktordningar, då de ofta präglas av strikta hierarkier, förbestämda rutiner för aktiviteter samt kontroll via ordergivning, allt med syfte att öka effektiviteten i insatser. De är också ofta mans-dominerade, både till antal och utifrån de maskulinitetsnormer som präglar dem. Ledarskapets roll för huruvida ojämlika maktordningar upprätthålls, eller istället kan utmanas och förändras, är därför en viktig fråga för organisations-och ledarskapsforskningen.

Tidigare studier visar på motstånd mot förändringsarbete som syftar till att öka jämställdhet och jämlikhet, något som har studerats både på strukturell nivå och på aktörsnivå. Det är idag ont om systematisk forskning som visar på relationen mellan chefers agerande och organisationskultur. Organisations-kulturers relation till maktordningar och ledares möjlighet att förändra dessa, är komplexa undersökningsobjekt då de skiftar över tid, från organisations-enhet till organisationsenhet, samt ingår i ett dialektiskt förhållande till de människor som befolkar organisationen. Empiriska studier av ledarskapets roll i att omskapa eller förändra ojämlika maktstrukturer är således utmanande, då många olika samvarierande faktorer behöver tas i beaktande.

Kontakt: Helena Hermansson (Helena.hermansson@fhs.se)

Forskning inom detta temaområde syftar till att öka kunskapen om samverkan och ledning inom försvar, krishantering och säkerhet samt hur de bidrar till krisberedskapsförmåga.

Forskare och praktiker inom katastrof- och krishanteringsområdet är eniga om vikten av samverkan, både vad gäller det förebyggande arbetet och att hantera olika samhällskriser. Samverkan som koncept och praktik är däremot långt ifrån okomplicerat. En lång rad utredningar (Estoniakatastrofen 1994, Tsunamin 2004, Skogsbränderna i Västmanland 2014 och Hälsingland 2018 samt nu senast Coronapandemin 2021/2022) har påvisat brister i det svenska krishanteringssystemet. Dessa brister kan bland annat relateras till bristande samverkan på grund av oklara roller och fördelning av ansvar samt otillräcklig tillit. Liknande mönster har också påvisats internationellt, utanför Sveriges gränser.

Samverkansforskningen är på framfart och fler och fler forskare intresserar sig också för ledning och samverkan inom området försvar, krishantering och säkerhet. Även om fältet närmar sig konsensus vad gäller förutsättningar och hinder för samverkan så finns det ännu kunskapsluckor gällande exempelvis olika kontextuella faktorers inverkan på samverkan (politiskt system, administrativ kultur och nivå, sakområde), effekter av samverkan och sambanden mellan samverkansprocesser och utfall, samt ledarskap. Andra frågor, som också är relevanta mot bakgrund av Sveriges återetablering av totalförsvaret, rör samverkan mellan olika typer av aktörer såsom civila, militära, statliga och frivilliga. Hur kan samverkan organiseras och ledas?

Samverkansforskning har traditionellt bedrivits med hjälp av fallstudier. En ytterligare utmaning för samverkansforskare är därmed hur erhållen kunskap ska aggregeras/ackumuleras, varför studier som väger ihop kunskap från flera fall efterfrågas inom fältet.

Kontakt: Sofia Nilsson (Sofia.Nilsson@fhs.se)

Framgångsrikt militärt och civilt krisledarskap, i en miljö präglad av dynamisk och svårförutsägbar händelseutveckling, ställer stora krav på ledare. Ibland behöver ledare fatta beslut under starkt förhöjd risk och osäkerhet i kombination med stress och risk för stora konsekvenser; materiella skador och människors väl och ve. Inom vissa verksamheter kan det vara ett relativt vanligt inslag i den dagliga verksamheten.

I praktiken befinner sig professionsutövare ofta i en komplex kombination av olika stressorer med höga krav som kan skapa en så kallad lågintensiv, ackumulerad, yrkespåförd stress som kan följa med exempelvis långvarig verksamhet i ett insatsområde. Denna stress kan förstärkas av mer eller mindre akuta händelser som handlar om enstaka (eller ibland upprepade) episoder av extremt psykiskt påfrestande karaktär. En del av dessa påfrestningar fördjupas ytterligare genom att de innehåller moraliska dilemman eller moraliska konflikter, där individen tvingas agera emot djupt hålla värderingar.

Detta temaområde fokuserar på ledarskap och beslutsfattande i form av ledarskapets betydelse, såväl kort- som långsiktigt, i olika kombinationer av stressorskomplex, samt varför starka stressupplevelser (såsom exempelvis traumatisk händelseexponering) i en del fall leder till varaktig psykisk ohälsa, som exempelvis posttraumatisk stresstörning eller moralisk skada, och i andra fall till psykologisk mognad och växt.

Konsekvenser av bristande ledarskap före, under och efter starkt stressfyllda situationer innefattar sannolikt dels varaktiga psykologiska störningar på individnivå, dels omedelbart nedsatt operativ funktionsförmåga liksom en ogynnsam effekt på personalförsörjning. Analys av likheter och skillnader härvidlag mellan chefspositioner på olika hierarkiska nivåer (direkt och indirekt ledarskap) är av betydelse, samt att särskilt beakta genus då forskning visar på olika reaktionsmönster mellan kvinnor och män.

Centrala ledarskapsbegrepp i sammanhanget är stress, personlighet, self-efficacy, genus, yrkesidentitet, värdegrund, emotionskultur, prestation, återanpassning, återhämtning, resiliens, välmående och hälsa.

Kontakt: Erik Berntson (Erik.Berntson@fhs.se)

Att leda en verksamhet eller en operation innebär att verka i en kontext, vilket innebär att ledare påverkas av och måste förhålla sig till de yttre sammanhang som de befinner sig i. Att vara chef och ledare i Försvarsmakten innebär att verka i, samt förbereda sig på, ett sammanhang som karaktäriseras av stor osäkerhet, kris och krig. Men det innebär också att verka i ett fredstida sammanhang med fokus på utbildning och organisationsförändringar. Mycket av ledarskapsforskningen har fokuserat på ledares egenskaper och beteenden och även om ledarskapets kontext har uppmärksammats i tidigare forskning saknas idag forskning som närmare tittar på betydelsen av olika förutsättningar för ledares förmåga att leda.

I tidigare forskning har kontext lyfts fram som situationer ledare behöver anpassa sig till eller situationer som påverkar utfallet av ett ledarskap. I det föreslagna temaområdet är fokus mer på betydelsen av organisationen för förmågan att leda. I det sammanhanget är det exempelvis relevant att undersöka betydelsen av arbetsbelastning, resurstilldelning, stöd från högre ledning och möjlighet till god kommunikation både vertikalt och horisontellt i organisationen. Även organisationskultur är relevant för att förstå vilka förutsättningar chefer och ledare har i en verksamhet.

Sammantaget är det i ett förändrat säkerhetsläge viktigt att förstå, inte bara vilka ledaregenskaper och beteenden som är framgångsrika, utan också hur man organiserar sig för att skapa goda förutsättningar att leda. Detta är en relevant fråga både avseende att leda en organisation i fredstid, men också att leda en operation eller verksamhet i kris.

Kontakt: Erik Berntson (Erik.Berntson@fhs.se)

Ledarskap och ledning av den väpnade striden på alla nivåer beskrivs i ”Vår militära profession” som kärnan i den militära officersprofessionen. Det innebär att en officer ska kunna formulera mål och planer för hur organisationens resurser och förmågor ska användas så att det efterfrågade resultatet uppnås; fatta beslut och ge riktlinjer, samt; initiera styrning och uppföljning.

Samtidigt vet vi att det samtida och framtida arbetslivet kommer innebära stora utmaningar för en officer. En nyexaminerad officer förväntas kunna hantera situationer som karaktäriseras av oklarhet, komplexitet och okända parametrarar. Dessutom präglas situationerna av hög arbetsbelastning och tidspress samt hot mot liv och hälsa vilket för med sig enorma konsekvenser vid felbeslut. Ytterligare en faktor som visat sig betydelsefull är den tekniska utvecklingen, där cyber, hybridkrigföring, och utvecklingen av autonoma system accelererat osäkerheten och komplexiteten för en officer att skapa sig en god lägesbild och fatta riktiga beslut.

Temaområdet Morgondagens officer fokuserar på vilka egenskaper, förmågor och kompetenser som är av betydelse för att möta omvärldens krav och hotbild, men också hur den militära kontexten utvecklas över tid. För att öka våra kunskaper om detta krävs studier som både rör individuella egenskaper, hur man arbetar i team samt hur man förstår och skapar en organisation och ett ledningssystem för en officer att verka inom. Exempel på frågeställningar är hur individuella förmågor kan utvecklas och påverkas, betydelsen av gruppers dynamik och processer för förmåga att leda, eller hur goda organisatoriska förutsättningar samt en funktionell ledningsmiljö skapas som möjliggör beslutsfattande hos en officer?

Kontakt: Roar Espevik (Roar.Espevik@fhs.se)

I detta tionde temaområde vill vi tydliggöra att du som söker en doktorandtjänst hos oss kan skriva en forskningsplan inom ett område som du själv väljer. Dina övergripande forskningsfrågor och temat för avhandlingen måste vara relevant för ämnet ledarskap och ledning och falla inom ramen för vår ämnesbeskrivning. Mer information om detta kan fås av Roar Espevik.