Arvet efter Anna Lindh

Den 11 september är det 20 år sedan mordet på Anna Lindh, en av Sveriges mest folkkära politiker som många trodde skulle bli den första kvinnan att bli svensk statsminister.

Text av: Elin Berg, doktorand i krigsvetenskap och Jenny Hedström, docent och biträdande lektor i krigsvetenskap.

Vid Försvarshögskolan har Anna Lindh gett namn både till högskolebiblioteket och Anna Lindh-professuren i genus, fred och säkerhet. Vi i forskarteamet för genus, fred och säkerhet vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vill därför uppmärksamma Anna Lindhs gärning den här dagen.

Hennes inriktning inom politiken var internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Hon ägnade hela sin politiska karriär åt dessa ämnen och tjänstgjorde som Sveriges utrikesminister under de sista åren av sitt liv.

Förespråkare för fred

Anna Lindh var en stark förespråkare för fred, folkrätten och för ett ökat samarbete inom ramen för de Förenta nationerna (FN) såväl som den Europeiska unionen (EU). Hon arbetade aktivt för att EU skulle föra gemensam utrikespolitik i konfliktförebyggande syfte. Anna Lindh var en outtröttlig förespråkare för fred i till exempel Irak och i Israel-Palestina samt i frågor om icke-spridning och nedrustning av vapen. Som utrikesminister var hon även aktiv i medlingen mellan Kosovos befrielsearmé och Serbiens militär, och var även med och förhandlade fram en överenskommelse i Makedonien för att förhindra inbördeskrig. För henne var kriget aldrig en lösning, utan alltid ett misslyckande.

“Frånvaro av kvinnliga rättigheter ska ses som ett hot mot mänsklighetens utveckling”

Anna Lindhs inställning till feminism var inte självklar, utan en övertygelse som växte fram via sitt internationella engagemang i fredsfrågor och utrikespolitiken. Det grundade sig i det hon såg och upplevde i en rad olika kontexter och konflikter. Partikollegan Mona Sahlin reflekterade exempelvis så här kring Anna Lindhs feministiska resa: “Först när hon kände sig trygg i EU-råden och andra internationella organ, sa hon ‘Nu vågar och ska jag tala om jämställdhet. Nu har jag auktoritet att göra det’”.

I Anna Lindhs fotspår

Forskarteamet i genus, fred och säkerhet vid Försvarshögskolan, lett av professor Annick Wibben med fyra medarbetare, följer i Anna Lindhs fotspår och arbetar aktivt med forskning som fokuserar på frågor kring krig och fred och hur dessa fenomen samverkar med frågor kring jämställdhet, mänskliga rättigheter, och demokrati- och utveckling. Inspirerat av Anna Lindhs engagemang för fred, syftar teamets forskning till att belysa och ifrågasätta dominanta idéer om krig och säkerhet.