Kursplan Krigets lagar - fortsättningskurs
Engelskt namn: Law of Armed Conflict - Intermediate Course
Kurskod:
1FR011
Gäller från termin:
VT 2022
Utbildningsnivå:
Grundnivå
Omfattning:
15.0 hp
Fördjupning:
G1F
Betygsskala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Juridik med inriktning folkrätt
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Juridik med inriktning mot operativ juridik och folkrätt
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2022-01-01
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt kursen Folkrätt i kris och konflikt - grundkurs, eller motsvarande.
Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg
Kursens övergripande mål är att ge en förståelse för det område av folkrätten som är speciellt utformad för att reglera väpnade konflikter, som omväxlande hänvisas till som krigets lagar, internationell humanitär rätt eller jus in bello. Kursen börjar med en diskussion kring definitionen av krigets lagar, dess historiska utveckling och plats i nutida folkrätt och politik, dess källor samt dess särskiljande från lagen som reglerar rätten att använda våld (jus ad bellum). Kursen fortsätter med tillämpligheten av krigets lagar, följt av en djupgående diskussion kring de principer som genomsyrar krigets lagar och en diskussion kring förhållandet mellan krigets lagar och internationell människorättslagstiftning. Den sista delen behandlar de medel som finns tillgängliga för genomförande och verkställighet av krigets lagar. Denna senare del introducerar också studenten till vissa aspekter som behandlas mer ingående i fortsättningskursen om ansvarsfrågor inom folkrätten.
Kursens upplägg:
1. Introduktion
2. Tillämpligheten av krigets lagar
3. Grundläggande principer
4. Relationen mellan krigets lagar och mänskliga rättigheter
5. Genomförande och verkställighet av krigets lagar
6. Konklusion och examination
Undervisningsformer
Kursens upplägg:
1. Introduktion
2. Tillämpligheten av krigets lagar
3. Grundläggande principer
4. Relationen mellan krigets lagar och mänskliga rättigheter
5. Genomförande och verkställighet av krigets lagar
6. Konklusion och examination
Undervisningsformer
- Seminarier
- För varje del av kursen introduceras ämnet initialt av föreläsningar och avslutas med ett obligatoriskt seminarium. Studenterna kommer att förbereda en uppgift inför varje seminarium, antingen individuellt eller i grupp, och presenterar sina svar muntligt eller skriftligt. Kursen avslutas med en skriftlig examination.
Mål
Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:
oberoende och tillsammans med andra lösa komplexa problem inom området krigets lagar
muntligen och skriftligen presentera bakgrunden till uppkomsten av krigets lagar
- identifiera och beskriva, både muntligen och skriftligen, grunder för krigets lagar
- tillämpa krigets lagar på konkreta fall och muntligen argumentera för olika internationella rättsliga lösningar
oberoende och tillsammans med andra lösa komplexa problem inom området krigets lagar
- presentera en lösning på utvalda frågor som är relevanta för krigets lagar
- oberoende och kritiskt resonera kring krigets lagar
muntligen och skriftligen presentera bakgrunden till uppkomsten av krigets lagar
- beskriva och förklara begrepp om krigets lagar och presentera sammanhängande rättsliga argument för varje ämne som studerats.
Examinationsformer
Skriftlig tentamen 7,5 hp
Den skriftliga examinationen är en individuell, öppen bokexamination, genomförd under tillsyn.
Obligatoriska seminarier 7,5 hp
De examinerande seminarierna omfattar 7.5 högskolepoäng. De är obligatoriska och kräver aktivt deltagande. Examinationen omfattar 7,5 högskolepoäng.
Nedan specificeras övergripande riktlinjer för hela kursen:
Betyg
Betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U) ges på kursen. Examinationen på de obligatoriska seminarierna ger betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För slutbetyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs betyget Godkänd (G) på samtliga seminarier samt betyget Väl godkänd (VG) på den skriftliga tentamen.
Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
Den skriftliga examinationen är en individuell, öppen bokexamination, genomförd under tillsyn.
Obligatoriska seminarier 7,5 hp
De examinerande seminarierna omfattar 7.5 högskolepoäng. De är obligatoriska och kräver aktivt deltagande. Examinationen omfattar 7,5 högskolepoäng.
Nedan specificeras övergripande riktlinjer för hela kursen:
- Studenterna examineras utifrån de betygskriterier som skriftligen tillhandahålls senast vid kursens start.
- Läraren avgör om var och en har fullgjort kravet på aktivt deltagande som innebär att studenterna deltar i diskussionerna och muntligen relaterar till aktuellt tema.
- Student som uteblir från mer än ett obligatoriskt moment kan som huvudregel inte bli godkänd på kursen. I undantagsfall, beroende av händelser utanför studentens kontroll, kan uteblivelse från två obligatoriska moment accepteras. Frånvaro ska ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift. Annan kompensationsuppgift kan förekomma, enligt särskilda anvisningar från examinator.
- Student som uteblir från fler än tillåtet antal obligatoriska moment får närvara vid de missade obligatoriska momenten vid nästa kurstillfälle.
- Examinator kan besluta om att en examinationsuppgift som inte uppnår betyget godkänd (G) i vissa fall kan kompletteras med muntlig eller skriftlig uppgift. Sådan uppgift skall inlämnas eller presenteras inom tre arbetsdagar räknat från det att examinatorn förmedlar uppgift.
- Alternativa examinationsformer kan förekomma för studenter i behov av särskilt stöd.
Betyg
Betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U) ges på kursen. Examinationen på de obligatoriska seminarierna ger betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För slutbetyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs betyget Godkänd (G) på samtliga seminarier samt betyget Väl godkänd (VG) på den skriftliga tentamen.
Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.
Övriga föreskrifter
Kursen kan inte ingå i en examen vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
Kursen ges som fristående kurs.
Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Kursen ges som fristående kurs.
- Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
- Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.