Sök

Sök

Kursplan Militärhistoria - fortsättningskurs

Engelskt namn: Military History – Intermediate Course

Kurskod:
1MH084
Gäller från termin:
VT 2025
Utbildnings­nivå:
Grundnivå
Omfattning:
30.0 hp
Fördjupning:
G1F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Ämne:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2024-04-23

Behörighetskrav

Grundkurs i militärhistoria, alternativt i historia, idé- och lärdomshistoria, eller ekonomisk historia.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att utveckla studentens kunskaper avseende rysk militärhistoria och underrättelsetjänstens historia. Syftet är också att bygga upp studentens analytiska förmåga dels genom en metod och teoridelkurs och dels genom en vetenskaplig uppsats. Fortsättningskursen är därför uppdelad i fyra delkurser: Från Krim till Krim - rysk militärhistoria, Underrättelsefunktionens framväxt, Metod och teori samt Uppsatsskrivande och uppsatsventilering.

Under delkurs 1 studeras rysk militärhistoria under 1800- och 1900-talen. Kursen inleds med föreläsningar som kombineras med självstudier i syfte att skapa en grund för de kronologiska seminarierna. Syftet med seminarierna är att fördjupa analysen av rysk militärhistoria utifrån politiska, sociala, ekonomiska, tekniska och militära processer samt relatera dessa till varandra.

Under delkurs 2 studeras underrättelsefunktionens historiska framväxt och uppbyggnad. Under föreläsningar introduceras underrättelseanalysen och underrättelsesystemets komponenter lyfts in i en historisk kontext. Föreläsningarna kombineras med självstudier av litteratur. Under seminarierna utvecklas den analytiska förmågan avseende strategisk förvarning, överraskning, vilseledning och källkritiska resonemang. I kursens upplägg ingår historiska exempel genomgående och under seminarierna övas även den muntliga förmågan, medan den skriftliga övas under tentamen.

Under delkurs 3 bygger studenten upp grundläggande kunskaper i historiografi, historisk teori och metod, olika källmaterials fördelar respektive nackdelar, samt färdigheter att implementera dessa. I föreläsningar introduceras olika teoretiska inriktningar som i kombination med självstudier av grundläggande historisk metod. Under seminarier genomförs källkritiska och metodologiska övningar samtidigt som studentens muntliga och skriftliga förmåga övas. Syftet med seminarierna är att fördjupa de metodologiska och teoretiska kunskaperna.

Under delkurs 4 utvecklar studenten sin förmåga att genomföra ett vetenskapligt arbete i form av en individuellt författad uppsats. Syftet med uppsatsen är att studenten kan genomföra ett enskilt vetenskapligt arbete på grundläggande nivå. Under kursen tillämpas därför kunskaper från föregående delkurs (Metod och teori) samt även från andra delkurser under grund- respektive fortsättningskurs. Kursen introduceras med föreläsningar, men bygger i hög utsträckning på självstudier med handledning (antingen i grupp och/eller individuellt). Under kursen genomförs också seminarier i syfte att ge studenten möjlighet att utveckla argumentation och tillämpa historisk metod. I avslutningen av kursen ventileras uppsatserna på seminarier. Syftet med ventileringen är att studenten utvecklar sin värderingsförmåga genom att ge och få konstruktiv feedback, identifiera eventuella forskningsetiska problem och kommunicera militärhistorisk forskning.

Delkurser
1\. Från Krim till Krim. Rysk militärhistoria, 1860-2015
From Crimea to Crimea. Russian Military History, 1860–2015

Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Delkursen behandlar samspelet mellan militär och samhällelig utveckling i Ryssland uitfrån olika perspektiv.

2\. Underrättelsefunktionensframväxt, uppbyggnad och utmaningar
Military Intelligence: the Origins, Structure and Challenges

Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Delkursen belyser den moderna underrättelsetjänstensframväxt.

3\. Metod och teori
Theory and Methodology

Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

I delkursen ingår grundläggande utbildning vad gäller att formulera forskningsproblem och ställa vetenskapliga frågor. Vidare ges grundläggande kunskaper i metodiskt arbetssätt, behandling av källmaterial utifrån källkritikens grunder, vetenskaplig framställning och formalia. Här diskuteras också vad som kännetecknar det akademiska ämnet militärhistoria.

4\. Uppsatsskrivande och uppsatsventilering 
Thesis in Military History

Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Delkursen innefattar framställning och ventilering av vetenskapligt dokumenterat självständigt arbete (B-uppsats).

Undervisningsformer
Seminarier

Föreläsningar

Handledning

Självstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Delkurs 1:

Kunskap och förståelse
  • diskutera politiska, ekonomiska, sociala, tekniska och militära faktorers betydelse i rysk militärhistoria,
  • redogöra för rysk militärhistoria sedan mitten av 1800-talet och framåt, med särskild tonvikt vid politiska, ekonomiska, sociala, tekniska och militära processer,

Färdighet och förmåga
  • analysera relationen mellan politiska, ekonomiska, sociala, tekniska och militära processer i rysk militärhistoria,
  • muntligt och skriftligt sammanfatta politiska, ekonomiska, sociala, tekniska och militära faktorer i rysk militärhistoria,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera historiska processers betydelse för historisk förändring i Ryssland.

Delkurs 2:

Kunskap och förståelse
  • redogöra för de grundläggande komponenterna i underrättelsesystemet samt diskutera de historiska huvudlinjerna i underrättelsefunktionens utveckling,
  • redgöra för olika inhämtningsdiscipliners styrka och svagheter samt deras framväxt historiskt,
  • förklara växelspelet mellan förvarning, överraskning och vilseledning på primärt strategisk ledningsnivå,

Färdighet och förmåga
  • kunna kontrastera och jämföra underrättelseverksamhet, inbegripet underrättelseanalys, med historievetenskapliga arbetssätt,
  • redogöra för underrättelsefunktionens framväxt, uppbyggnad och framväxt både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera kopplingen mellan underrättelse- och säkerhetsfunktionerna och de etiska implikationer detta fått i historiska samhällen med olika politiska regimer.

Delkurs 3:

Kunskap och förståelse
  • diskutera militärhistorieämnets plats inom historievetenskapen,
  • redogöra för hur historiografisk bakgrund och användandet av olika typer av källmaterial påverkar den vetenskapliga litteraturen i militärhistoria,
  • uppvisa grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper vad gäller vetenskaplig historisk metod,

Färdighet och förmåga
  • diskutera allmänna och specifika historievetenskapliga problem, muntligt och skriftligt,
  • lösa enklare historievetenskapliga problem med ett analytiskt och källkritiskt förhållningssätt.

Delkurs 4:

Kunskap och förståelse
  • uppvisa grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper vad gäller vetenskaplig uppsatsskrivning,

Färdighet och förmåga
  • formulera vetenskapliga problem i militärhistoria på en grundläggande nivå,
  • ordna argument till förklarande beskrivningar av sammanhang,
  • tillämpa grunderna i vetenskaplig historisk metod och uppsatsskrivning genom att färdigställa ett vetenskapligt självständigt arbete,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • visa förmåga att på ett vetenskapligt sätt kommunicera, diskutera och analysera militärhistorisk forskning,
  • självständigt identifiera och hantera forskningsetiska problem i egna och andras texter,
  • på ett självständigt, analytiskt och konstruktivt sätt ge feedback och opponera på andras texter.

Examinationsformer

Från Krim till Krim. Rysk militärhistoria1860-2015
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Delkursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier med betysskalan U och G. I examinationen ingår också en salstentamen med betygsskalan U, G och VG. För att få betyget VG på delkursen krävs minst G på seminarierna och VG på salstentamen.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Underrättelsefunktionens framväxt, uppbyggnad och utmaningar
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Delkursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier med betygsskalan U och G. I examinationen ingår också en salstentamen med betygskalan U, G och VG. För att få betyget VG på delkursen krävs minst G på seminarierna och VG på salstentamen.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Metod och teori
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Delkursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier med betygsskalan U och G. I examinationen ingår också skriftliga individuella PM med betygskalan U, G och VG. För att få betyget VG på delkursen krävs minst G på seminarierna och VG på majoriteten av skriftliga individuella PM.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Uppsatsskrivande och uppsatsventilering
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Delkursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier med betygsskalan U och G. I examinationen ingår också individuellt uppsatsförfattande och opponering på uppsats, med betygsskalan U, G och VG. För att få betyget VG på delkursen krävs minst G på seminarierna och opponering på uppsats samt VG på uppsats.

Student har, om särskilda skäl inte föreligger, rätt till handledning på uppsatskursen endast första gången student är registrerad på kursen. Därefter ges handledning endast i mån av resurser.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygsättning sker genom en tregradig betygsskala Underkänd (U), Godkäng (G) och Väl godkänd (VG) på skriftliga tentamina (salstentamen och PM). På seminarier tillämpas en tvågradig beygsskala Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs Godkänd (G) på samtliga examinerande moment.

För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs utöver krav för Godkänd (G) Väl Godkänd (VG) på minst tre delkurser.

Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får

examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg, och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2023-10-18
Delkurs 1: Från Krim till Krim. Rysk militärhistoria, 1860-2015
Adamsky, Dima, The Culture of Military Innovation: The Impact of Cultural Factors on the Revolution in Military Affairs in Russia, the US, and Israel, Stanford University Press, 222 s

Introduktion till Militärhistoriska studier – historieämnets karaktär, grundläggande terminologi och några ord om akademiskt skrivande (Kompendium MHA 2017), 22 s.

Galeotti, Mark, Putin’s Wars. From Chechnya to Ukraine, London: Bloomsbury, 2022, 384 s

Kragh, Martin, Rysslands historia: från Alexander II till Vladimir Putin, Stockholm: Dialogos, 2022, 237 s

Poulsen, Niels Bo, Dödskampen: kriget på östfronten 1941-1945, Lund: Historiska media, 2018, 401 s

Schimmelpenninck van der Oye, David & Menning, Bruce W (eds), Reforming the Tsar’s Army. Military Innovation in Russia from Peter the Great to the Revolution, Cambridge: Cambridge University Press 2011, 297 s

Westerlund, Fredrik och Oxenstierna, Susanne (red.), Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2019 (Januari 2019) FOI-R--4752 —SE, Kan laddas ned från FOI hemsida. Läses extensivt.

Utöver detta kan enskilda artiklar och andra särtryck tillkomma på max. 100 sidor dessa tillhandahålls i så fall genom Militärhistoriska avdelningen.

Totalt ca 1550 sidor.

Delkurs 2: Underrättelsefunktionens framväxt, uppbyggnad och utmaningar
Alvarez, David, Axis Sigint collaboration: A limited partnership in Intelligence and national security, 1999, Vol.14 (1), pp.1-17: ca. 17s

Bar-Joseph, Uri: The Watchman fell asleep. The Surprise of Yom Kippur and it´s Sources (State University of New York Press, Albany 2005), ISBN 079-1-46482-2, ca. 300 s.\*

Dahl, Erik J. The Plots that Failed: Intelligence Lessons Learned from Unsuccessful Terrorist Attacks Against the United States in Studies in conflict and terrorism, 2011, Vol.34 (8), pp.621-648: ca. 27 s

Eriksson, Fredrik, Coping with a New Security Situation: Swedish Military Attachés in the Baltic 1919–1939, Baltic Security and Defence Review (Trukis), 2013, Vol.15 (2), pp.34-69, ca. 35s

Gieseke, Jens, The history of the Stasi: East Germany’s secret police, 1945–1990 (Berghan books, New York, 2014): ca. 214 s

Hosaka, Sanshiro, Repeating History: Soviet Offensive Counterintelligence Active Measures in International journal of intelligence and counterintelligence, 2022, Vol.35 (3), pp.429-458: ca. 30 s

Jacobs, Bart, Maximator: European signals intelligence cooperation, from a Dutch perspective in Intelligence and national security, 2020, Vol.35 (5), p.659-668: ca. 20s

Lowenthal, Mark M. & Clark, Robert M. (Ed.): The 5 Disciplines of Intelligence Collection, (Thousand Oaks, California, CQ Press 2016), ISBN 978-1-452-21763-5, ca. 230 s.

Tromblay, Darren, Assessing the FBI's pre-1979 counterintelligence operations against China in Intelligence and national security, 2023, Vol.38 (1), pp.38-55: ca. 18 s

Walsh, James The International Politics of Intelligence Sharing (Columbia University Press, New York, 2009), ca. 208 s.

Warner, Michael: The Rise and Fall of Intelligence. An International Security History, (Georgetown University Press, Washington, D C, 2014), ca. 400 s.\*

Wege, Carl, Iranian Counterintelligence in International Journal of Intelligence and CounterIntelligence, 2019, Vol. 32 (2), pp. 272-294: ca. 20s

Totalt: ca 1400 sidor.

Delkurs 3: Metod och teori
Anders Florén m fl (red.), Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Studentlitteratur, Lund, 2018. Ca 200 s.

Gerdov, Christian, ”’De kunde icke vika, blotta falla kunde de’. Historiebruket om den skandinaviska kåren och slaget vid Magersfontein i Sverige 1899-2015”, i Militärhistorisk tidskrift 2016. (Kan läsas i fulltextversion via ABL:s hemsida.) 30 s.

Larsson, Esbjörn, ”Att fostras för landets försvar: Värntjänstutbildning för pojkar och flicor under andra världskriget”, i Militärhistorisk tidskrift 2015:1. (Kan läsas i fulltextversion via ABL:s hemsida.) ca 50 s.

Lindkvist, Thomas (red.): Metodövningar i historia. Historisk teori, metod och källkritik. Del 2. Studentlitteratur, Lund 1996. Urval, ca 120 s.

Morillo, Stephen, & Pavkovic, Michael F: What is Military History? Polity Press; Cambridge 2006: ca 120 s.

Martin Hårdstedt, Om krigets förutsättningar. Den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under Finska kriget 1808-1809, Umeå, 2002. (ca 350 s.) Finns tillgänglig på http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:146926.
Utöver detta tillkommer ca 50 sidor särtryck som tillhandahålles av Militärhistoriska avdelningen.

Totalt ca. 920 sidor.