Kursplan Liberalismen och dess kritiker
Engelskt namn: Liberalism and its Critics
Kurskod:
1SS087
Gäller från termin:
HT 2024
Utbildningsnivå:
Grundnivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
G1N
Betygsskala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2023-10-24
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap A alternativt Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 samt Engelska B alternativt Engelska 6.
Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg
Kursen syftar till att att skapa förutsättningar för studenten att uppnå en fördjupad förståelse av liberalismen samt några av dess mest tongivande kritiker. Kursen behandlar politiska, ekonomiska och sociala dimensioner av liberalismen. I kursens första del undersöks några av den liberala traditionens viktigaste teoretiker. I kursens andra del behandlas en rad olika kritiker av liberalismens politiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Kursen behandlar både inrikespolitiska och globala dimensioner av det liberala projektet. I en epok där såväl liberalismens dominans som kris ofta framhålls samtidigt, möjliggör kursen för studenten att nå fördjupad förståelse av de underliggande antaganden som görs i några av samtidens viktigaste politiska debatter.
Kursen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier, en individuell skriftlig inlämningsuppgift i form av en hemtentamen samt självstudier. Syftet med föreläsningarna är att lyfta fram centrala frågor inom kurslitteraturen för att underlätta för studentens inläsning av litteraturen inför seminarierna. De obligatoriska seminarierna är kursens mest väsentliga del och här förväntas aktivt deltagande. Syftet med seminarierna är att skapa möjligheter för studenten att fördjupa sin förståelse för kurslitteraturen och för centrala frågor, teman och debatter avseende liberalismen. Inför seminarierna delas seminariefrågor ut i förväg för att förmå studenten att identifiera och reflektera över de centrala frågorna i litteraturen samt för att stimulera till diskussion under seminarierna.
Undervisningsformer
Kursen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier, en individuell skriftlig inlämningsuppgift i form av en hemtentamen samt självstudier. Syftet med föreläsningarna är att lyfta fram centrala frågor inom kurslitteraturen för att underlätta för studentens inläsning av litteraturen inför seminarierna. De obligatoriska seminarierna är kursens mest väsentliga del och här förväntas aktivt deltagande. Syftet med seminarierna är att skapa möjligheter för studenten att fördjupa sin förståelse för kurslitteraturen och för centrala frågor, teman och debatter avseende liberalismen. Inför seminarierna delas seminariefrågor ut i förväg för att förmå studenten att identifiera och reflektera över de centrala frågorna i litteraturen samt för att stimulera till diskussion under seminarierna.
Undervisningsformer
- Seminarier
- Föreläsningar
- Självständiga litteraturstudier
Mål
Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Kunskap och förståelse
- Redogöra för liberalismens centrala dimensioner och antaganden.
- Redogöra för en del av de viktigaste kritiken som riktats mot liberalismen.
Färdighet och förmåga
- Kritiskt undersöka antaganden som liberalismen vilar på.
- Kritiskt undersöka antaganden som några av liberalismens viktigaste kritiker gör.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Självständigt värdera och deltaga i samtida debatter om liberalismens styrkor och svagheter.
Examinationsformer
Liberalismen och dess kritiker
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng
Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd
Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen samt genom aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
Aktivt deltagande i seminarierna förutsätter att studenten muntligt diskuterar centrala frågeställningar och problem inom ramen för kursen utifrån kurslitteraturen.
Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås.
Sent inkomna examinationer betygsätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga, om inte särskilda och av examinatorn godkända skäl föreligger.
Betyg
Betygssättning på hemtentamen sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).
Betygssättningen på seminarierna sker genom en tvågradig betygsskala Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.
För betyget G på kursen krävs att studenten uppnår betyget G på de obligatoriska seminarierna samt betyget G på den skriftliga
hemtentamen.
För betyget VG på kursen krävs att studenten uppnår betyget G på de obligatoriska seminarierna samt betyget VG på den skriftliga hemtentamen.
Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng
Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd
Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen samt genom aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
Aktivt deltagande i seminarierna förutsätter att studenten muntligt diskuterar centrala frågeställningar och problem inom ramen för kursen utifrån kurslitteraturen.
Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås.
Sent inkomna examinationer betygsätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga, om inte särskilda och av examinatorn godkända skäl föreligger.
Betyg
Betygssättning på hemtentamen sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).
Betygssättningen på seminarierna sker genom en tvågradig betygsskala Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.
För betyget G på kursen krävs att studenten uppnår betyget G på de obligatoriska seminarierna samt betyget G på den skriftliga
hemtentamen.
För betyget VG på kursen krävs att studenten uppnår betyget G på de obligatoriska seminarierna samt betyget VG på den skriftliga hemtentamen.
Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.
Övriga föreskrifter
Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.