Sök

Sök

Hitta utbildning

Kursplan Hot- och riskhantering

Engelskt namn: Threat and Risk Management

Kurskod:
2FS034
Gäller från termin:
HT 2023
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Försvarssystem
Institution:
Institutionen för försvarssystem
Ämne:
Försvarssystem
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2022-06-14

Behörighetskrav

Godkända kurser om minst 180 hp som inkluderar

  • minst 7,5 hp studier tillämpade mot försvar, krishantering och säkert,
  • ett självständigt arbete om minst 15 hp,

samt Engelska 6 (Engelska B).

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Genom denna kurs bygger studenten upp sin grundläggande teoretiska kunskap och förståelse avseende att nyttja och anpassa hot- och riskhanteringsmetodik. Riskanalys är ett metodområde framväxt från civila ingenjörstillämpningar, men används idag inom alla samhällssektorer som stöd till riskhantering. I relation till antagonistiska hot är hot- och riskhantering ett centralt metodområde som ger underlag för försvars- och säkerhetsbeslut.

Kursen utgår från generella beskrivningar av hur hot- och riskanalys genomförs och diskuterar dessa analysers roll som ett led i riskhantering. På så sätt berör kursen:

  • Riskanalys inklusive definition av scenario, identifikation av hot och faror och en riskskattning.
  • Riskutvärdering inklusive beslut om vilka risker som kan tolereras och analys av alternativen (risk control options).
  • Riskreduktion och kontroll inklusive beslutsfattande, implementation och övervakning.

Fokus i kursen är genomgående hantering av olika typer av osäkerheter inom hot- och riskhantering.

Kursen behandlar även riskförståelse och riskkommunikation som medel för att kritiskt granska nyttan av genomförda bedömningar.

Undervisningsformer
Kursen genomförsi form av föreläsningar, grupparbeten,seminarier och ett individuellt skriftligt arbete på ett tillämpat fall. Kursens upplägg ärsådant att det gerstora möjligheter förstudenten att planera sina studiersjälvständigt

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Färdighet och förmåga
  • Genomföra en hot- och riskanalys på ett relevant sätt för försvars- och säkerhetsverksamhet.
  • Föreslå vilka beslut som borde fattas utifrån genomförda analyser och hur dessa beslut kan implementeras.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • I förhållande till genomförda analyser diskutera identifierade osäkerheter och brister i angreppssätt och tillvägagångssätt.
  • Utifrån identifierade brister föreslå förändringar på tillvägagångssätt för att minska osäkerheterna i genomförd analys.

Examinationsformer

Examination
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Kursen examineras med ett obligatoriskt seminarium och en skriftlig uppgift där studenten genomför en individuell hot- och riskbedömning.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås.

Sent inkomna examinationer betygsätts inte om inte särskilda av examinator godkända skäl föreligger.

Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast fem arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga, om inte särskilda och av examinatorn godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygsättning sker genom en tregradig betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget godkänd (G) krävs aktivt deltagande på det obligatoriska seminariet samt godkänt resultat på den individuella hot- och riskbedömningen.

För betyg väl godkänd (VG) krävs utöver kraven för godkänd (G) väl godkänt (VG) resultat på den individuella hot- och riskbedömningen.

Antal examinationstillfällen
Ingen begränsning av antalet examinationstillfällen.

Övergångsbestämmelser

När en kurs inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligt ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i en examen vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2020-06-01
Literature (digitally available to students, also additional titles dependent on individual work):
Agrell, W., & Treverton, G. F. (2014). Conveying uncertainty. In National intelligence and science, Beyond the Great Divide in Analysis and Policy. Oxford University Press.

Aven, T. (2009). Identification of safety and security critical systems and activities. Reliability Engineering & System Safety, 94(2), 404–411. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1016/j.ress.2008.04.001
Aven, T. (2012). On the link between risk and exposure. Reliability Engineering & System Safety, 106, 191–199. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.ress.2012.06.004
Aven, T. (2015a). Implications of black swans to the foundations and practice of risk assessment and management. Reliability Engineering & System Safety, 134(0), 83–91. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1016/j.ress.2014.10.004
Aven, T. (2015b). On the allegations that small risks are treated out of proportion to their importance. Reliability Engineering & System Safety, 140(0), 116–121. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1016/j.ress.2015.04.001
Aven, T., & Krohn, B. S. (2014). A new perspective on how to understand, assess and manage risk and the unforeseen. Reliability Engineering & System Safety, 121(0), 1–10. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1016/j.ress.2013.07.005
Bang, M., & Liwång, H. (2016). Influences on threat assessment in a military context. Defense and Security Analysis, 32(3), 264–277. https://doi.org/10.1080/14751798.2016.1199118
Huddleston, S. H., & Brown, D. E. (2009). A Statistical Threat Assessment. Ieee Transactions on Systems Man and Cybernetics Part A-Systems and Humans, 39(6), 1307–1315. https://doi.org/10.1109/tsmca.2009.2027611
Jackson, M. C. (1995). Beyond the fads: Systems thinking for managers. Systems Research, 12(1), 25–42. https://doi.org/10.1002/sres.3850120106
Johnson, C. W. (2012). Military Risk Assessment: From Conventional Warfare to Counter Insurgency Operations. University of Glasgow Press.

Liwång, H. (2017). Risk communication within military decision-making: Pedagogic considerations. Defense and Security Analysis, 33(1), 30–44. https://doi.org/10.1080/14751798.2016.1269389
Liwång, H. (2018). Risk level in peacetime Swedish naval operations, Meta lessons identified. The Proceedings and Journal of the Royal Swedish Academy of War Sciences, 2018(1), 160–180.

Liwång, H., Ericson, M., & Bang, M. (2014). An examination of the implementation of risk based approaches in military operations. Journal of Military Studies, 5(2), 50–67.

Paté-Cornell, M. E. (1996). Uncertainties in risk analysis: Six levels of treatment. Reliability Engineering & System Safety, 54(2–3), 95–111. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1016/S0951-8320(96)00067-1
Thompson, K. M. (2002). Variability and uncertainty meet risk management and risk communication. Risk Analysis, 22(3), 647–654. https://doi.org/10.1111/0272-4332.00044
Tomes, S. (2012). Risk: misunderstanding or military misnomer. The British Army Review, 153, 32–40.

Reference literature (digitally available to students):
NATO (2007). ALLIED JOINT DOCTRINE FOR FORCE PROTECTION (AJP-3.14). NATO Standardization Agency.

US Army (2006). Composite Risk Management. Department of the Army. Washington DC.

NATO (2008). Improving Common Security Risk Analysis. NATO Research and technology organization.

US Army (2006). COUNTERINSURGENCY (FM 3-24). Department of the Army. Washington DC.