Sök

Sök

Kursplan Europeisk säkerhet och krishantering

Engelskt namn: European Security and Crisis Management

Kurskod:
2SS069
Gäller från termin:
VT 2022
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2022-01-01

Behörighetskrav

Antagen till masterprogrammet i politik och krig eller till forskarutbildning i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen fokuserar på nya gränsöverskridande säkerhetshot såsom terrorism och pandemier samt utmaningarna för europeisk säkerhet och krishantering. Den syftar till att ge ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till säkerhets- och krishanteringsbegreppen samt deras tillämpning i teori och europeisk praktik. Kursen behandlar följande centrala problemområden: det vidgade säkerhetsbegreppet, gränsöverskridande kris, mänsklig säkerhet och genderperspektiv samt EU:s yttre och inre säkerhet. Den europeiska säkerhetsstrukturens utveckling problematiseras i ljuset av andra regionala erfarenheter. Kursen tar upp utmaningar och möjligheter för skapandet av EU:s krishanteringskapaciteter. Uppmärksamhet riktas även mot hur enskilda EU-medlemsstater såsom Sverige påverkas av dagens europeiska säkerhetssamarbete och unionens breddade krishanteringsförmåga.

Undervisningen sker i form av föreläsningar (ej obligatoriska) och seminarier (obligatoriska) där de studerande förväntas bidra till den gemensamma inlärningen genom inlägg i diskussioner och skriftliga bidrag.

Undervisningsform
  • Seminarier
  • Föreläsningar

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

  • Kritiskt jämföra olika teoretiska perspektiv på europeisk säkerhet och krishantering.
  • Applicera skilda vetenskapliga metoder i syfte att analysera empiriska frågor inom området.
  • Värdera möjligheter och begränsningar för skapandet av EU:s säkerhet och krishanteringskapaciteter.
  • Kritiskt diskutera alternativa utvecklingsvägar för den europeiska säkerhets- och krishanteringsstrukturen.
  • Värdera och problematisera europeisk säkerhet och krishantering i förhållande till etiska konsekvenser och utgångspunkter.

Examinationsformer

Examination sker genom skriftliga seminarieuppgifter samt skriftlig hemtentamen (essä). Aktivt deltagande i seminarier är obligatoriskt.

Student som uteblir från mer än ett obligatoriskt moment kan ej bli godkänd på kursen. Ett frånvarotillfälle ska ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift. Student som ej är närvarande får delta i seminariet nästa gång kursen ges. Aktiv närvaro vid slutseminariet är obligatorisk.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har tre dagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) ges.

För betyget godkänt krävs godkänt på den skriftliga examinationsuppgiften. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på den skriftliga examinationsuppgiften.

Betygskriterier redovisas i kursbeskrivning.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändras har studenten rätt att två gånger per läsår under en tvåårsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursen ges som valbar kurs inom masterprogrammet i politik och krig.

Kursen ges på engelska.

  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2023-09-28
Books

  • Boin, Arjen, Ekengren, Magnus & Rhinard, Mark (2013) The EU as Crisis Manager: Patterns and Prospects. Cambridge: Cambridge University Press. (170 pages)
  • Boin, Arjen, Rhinard, Mark & Ekengren, Magnus (2021) Understanding the Creeping Crisis, London: Palgrave Macmillan. (170 pages)
  • Bossong, Raphael and Rhinard, Mark (2016) Theorizing Internal Security in the European Union, Oxford: Oxford University Press. (190 pages)
  • Hollis, Simon (2015) The Role of Regional Organization in Disaster Risk Management: A Strategy for Global Resilience. Basingstoke: Palgrave Macmillan. (180 pages).
  • Keukeleire, Stephan and Delreux, Tom (2022) The Foreign Policy of the European Union, 3rd edition. London: Bloomsbury, chs. 1-8 and 14. (200 pages)

Articles

  • Alexander-Shaw, Kate, Ganderson, Joseph, Kyriazi, Anna (2023) “Mapping Crisis Contestation: taking constructions seriously in the age of permament crisis”, paper for EGPP annual conference: Multidimensional crises and their impact on European politics and governance. (28 pages)
  • Baker-Beall, Christopher and Mott, Gareth (2022) “Understanding the European Union’s perception of the Threat of Cyberterrorism: A Discursive Analysis”, Journal of Common Market Studies, Vol 60, No 4, pp. 1086-1105. (19 pages)
  • Biscop, Sven (2023) Entering the Game of Geopolitics – Must the EU draw New Battlelines or Keep an Open Door?, Report, Egmont Institute.
  • Biscop, Sven (2023) “European Defence: No Zeitenwende Yet”, Defence and Peace Economics, Online 10 April 2023, pp. 1-5. (4 pages)
  • Boin, Arjen (2018) “The Transboundary Crisis: Why we are unprepared and the road ahead”, Journal of Contingencies and Crisis Management, 1-6. (6 pages)
  • Boin, Arjen, Rhinard, Mark & Ekengren, Magnus (2020) “Hiding in Plain Sight: Conceptualizing the Creeping Crisis”, Risks, Hazards & Crisis in Public Policy, Vol. 11, No. 2, pp. 116-138. (22 pages)
  • Boin, Arjen and Rhinard, Mark (2023) “Crisis management performance and the European Union: the case of Covid-19”, Journal of European Public Policy, Vol 30, No 4, pp 655-675.
  • Buzan, Barry, “Rethinking Security after the Cold War” (1997) Cooperation and Conflict, vol. 32, no. 1, pp. 5-28. (22)
  • Carrapico, Helena and Farrand, Benjamin (2020) “Discursive continuity and change in the time of Covid-19: the case of EU cybersecurity policy”, Journal of European Integration, 42:8, 1111-1126, DOI: 10.1080/07036337.2020.1853122 (16 pages)
  • Council of the European Union, Internal Security Strategy for the European Union: Towards a European Security Model, 2010.
  • European Union (2022) A Strategic Compass for Security and Defence, European Union External Action Service, Brussels. [https://www.eeas.europa.eu/eeas/strategic-compass-security-and-defence-1\_en](<https://www.eeas.europa.eu/eeas/strategic-compass-security-and-defence-1_en>)
  • Dunn Cavelty, Myriam (2018) “Europe's cyber-power”, European Politics and Society, 19:3, 304-320, DOI: 10.1080/23745118.2018.1430718 (17 pages)
  • European Union, Shared Vision, Common Action: A Stronger Europe. A Global Strategy for the European Union’s Foreign and Security Policy (EUGS). June 2016.
  • Ekengren, Magnus (2018) “A return to geopolitics? The future of the security community in the Baltic Sea Region”, Global Affairs, Vol. 4, Issue 4-5, pp. 503-519. (16)
  • Ekengren, Magnus and Hollis, Simon (2019) “Explaining the European Union’s Security Role in Practice”, Journal of Common Market Studies, published on line 28 august, pp. 1-20. (20)
  • Fiott, Daniel (2023) In every crisis an Opportunity? European Union integration in defence and the War on Ukraine”, Journal of European Integration, Vol 45, No 3, pp. 447-462. ((15 pages)
  • McWilliams, Ben, Sgaravatti, Giovanni, Tagliapietra Simone, Zachmann, Georg (2023) “How would the European Union fare without Russian energy?”, Energy Policy, 174, 113413 (10 pages).
  • Melhuish, Francesca and Heath-Kelly, Charlotte (2022) “Fighting terrorism at the local level: the European Union, radicalization, prevention and the negotiation of subsidiarity”, European Security, VOL. 31, NO. 2, pp. 313–333. [https://doi.org/10.1080/09662839.2021.2009458](<https://doi.org/10.1080/09662839.2021.2009458>). (20 pages)
  • Niemann, Arne & Zaun, Natascha (2023) “Introduction: EU external migration policy and EU migration governance: introduction”, Journal of Ethnic and Migration Studies, 49:12, 2965-2985, DOI: 10.1080/1369183X.2023.2193710 (20 pages)
  • Prevezianou, Maria F. (2021) “Beyond Ones and Zeros: Conceptualizing Cyber Crises”, Risks, Hazards and Crisis in Public Policy, Vol. 12, No. 1, pp. 51-72 (11)
  • EU counter terrorism
  • Rogge, Karoline S. et al. (2023) “Fit for social innovation? Policy reflections for EU energy and climate policy making”, Oxford Open Energy, No 2, pages 1–9.
  • Taylor, Paul (2023) After the war: how to keep Europe safe, European Defence Study, Friends of Europe, June, Brussels. (107 pages)
  • Stretea, Andreea (2023) “EU’s enlargement towards the Eastern Partnership. The Integration of Ukraine in the Midst of the Crisis”, ONLINE Journal Modelling the New Europe. (54 pages)

Total: 1150 pages