Kursplan Miljö, risk och säkerhet: att leva i antropocen

Engelskt namn: Environment, Risk and Security: Life in the Anthropocene

Kurskod:

2SS078

Gäller från termin:

VT 2022

Utbildningsnivå:

Avancerad nivå

Omfattning:

7.5 hp

Fördjupning:

A1N

Betygsskala för helkurs:

Tregradig skala

Huvudområde:

Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan

Institution:

Institutionen för statsvetenskap och juridik

Ämne:

Statsvetenskap

Undervisningsspråk:

Undervisningen bedrivs på engelska.

Fastställande instans:

Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)

Fastställd:

2022-01-01

Behörighetskrav

Kandidatexamen innehållande minst 90 hp i statsvetenskap eller motsvarande samt Engelska B alternativt Engelska 6.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

”Antropocenen” är en ny geologisk epok som definieras av människans inverkan på jordklotet. Obegränsade koldioxidutsläpp, ohållbara näringsliv och en rad andra mänskliga aktiviteter bidrar till att permanent förända jordens yta, mångfald, klimat och ekosystem. Denna och andra förändringar har skapat genomgripande risker för miljön och allt levande; höjda havsnivåer, erosion av kurslinjer, extrema väderfenomen och utrotning av arter.

Som geologisk epok representerar antropocenen en distinkt och oåterkallelig förändring av jordklotet. Detta vetenskapliga faktum har genomgripande konsekvenser för samhällsvetenskaplig forskning och utmanar etablerade antaganden om vår värld och människans plats på jorden. När den fysiska verkligheten radikalt förändras, så måste vi också överväga hur mänskligt liv kan och bör förändras i denna kontext. Denna kurs tar sig an ett antal pågående kritiska debatter kring antropocenen, med ett särskilt fokus på säkerhet i en alltmer riskfylld och komplex värld. Hur påverkas vår förståelse av säkerhet och risk inför hotet om utrotning, och vilka för- och nackdelar finns med tillgängliga etiska riktlinjer? Vad kan en posthumanistisk analys av säkerhet och risk i anthropocenen tillföra; och hur kan politik, praktik och etik inkorporera icke-humana och miljö-perspektiv?

Dessa och relaterade frågor kommer att undersökas under kursen. Detta sker genom interaktiva seminarier och föreläsningar som syftar till att utveckla studentens förmåga att analysera och förstå praktik, politik och etiska frågor relaterade till miljö, risk och säkerhet.

Undervisningsform
Under kursen varvas föreläsningar och seminarier. Vid seminarierna får studenterna möjlighet att utveckla sin självständiga analys av kurslitteraturen både muntligt och skriftligt. Kursen avslutas med en skriftlig examination där studenten visar att hen har uppfyllt lärandemålen.

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

Kritiskt diskutera begreppen säkerhet och risk i förhållande till antropocenen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Redogöra för och analysera de mångfacetterade kopplingar som finns mellan hållbarhet, politik, säkerhet och risk.

Färdighet och förmåga

Resonera kritiskt kring metodologiska implikationer och behovet av etiska ställningstaganden i samband med forskning i en antropocentrisk kontext.

Examinationsformer

Kursen examineras genom individuella skriftliga seminarieuppgifter samt ett avslutande kurspapper på ett givet ämne.

Aktiv närvaro vid seminarier är obligatorisk. Student som uteblir från mer än ett obligatoriskt moment kan ej bli godkänd på kursen utan får delta nästa gång kursen ges. Ett (1) frånvarotillfälle ska ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift.

Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås. Komplettering ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att examinationsresultat och besked om komplettering meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala, Väl godkänd (VG) Godkänd (G) och Underkänd (U). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs Godkänd (G) på individuella skriftliga seminarieuppgifter och Godkänd (G) på individuellt skriftligt kurspapper.

För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs utöver krav för Godkänd (G) Väl Godkänd (VG) på individuellt skriftligt kurspapper.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursen ges som valbar kurs inom masterprogrammet Politik och krig och kan även ges som fristående kurs.

Från höstterminen 2021 så ingår kursen som valbar kurs inom masterprogrammet Politik, säkerhet och krig.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd pga. funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.

Litteraturlista gäller från datum 2023-01-16

Litteraturlista fastställande datum: 2023-01-20

Books:

Chandler, D. (2018). Ontopolitics in the Anthropocene: An Introduction to Mapping, Sensing and Hacking. London; New York: Routledge [1-31; 187-217. 60 pages]

Dryzek, J.S., & Pickering, J. (2019). The Politics of the Anthropocene. Oxford: Oxford University Press. [pp.163]

Head, L. (2016). Hope and Grief in the Anthropocene: Re-conceptualising human-nature relations. London; New York: Routledge. [Ch 3, 16 pages]

Hollis, S. (2021). Resilience in the Pacific and the Caribbean: The Local construction of Disaster Risk Reduction. London; New York: Routledge. [pp1-27; 166-188. 49 Pages]

Joseph, J. (2018). Varieties of Resilience: Studies in Governmentality. Cambridge: Cambridge University Press, pp.11-27. [16 pages]

Kelly, D. (2019). Politics in the Anthropocene. Cambridge: Wiley. [Introduction, pp.1-29]

Potts. A. & Gadenne, D. (2014) Animals in Emergencies: Learning from the Christchurch earthquakes. University of Canterbury

Articles

Crutzen P.J., & Stoermer, E.F. (2000). The “Anthropocene”. Global Change Newsletter (41), 17-18 [pp.2]

Fagan, M (2019) On the dangers of an Anthropocene epoch: Geological time, political time and post-human politics. Political Geography 70, 55-63 [8 pages]

Fagan, M. (2017). Security in the anthropocene: Environment, ecology, escape. European Journal of International Relations, 23(2), 292–331 [39 pages]

Fox, N. J., & Alldred, P. (2020). Sustainability, feminist posthumanism and the unusual capacities of (post)Humans Environmental Sociology 6(2), 121–131 [10 pages]

Book chapters

Chakrabarty, D. (2015). The Anthropocene and the Convergence of Histories. In C. Hamilton, C. Bonneuil & F. Gemenne, (Eds.), The Anthropocene and the Global Environmental Crisis: Rethinking modernity in a new epoch (pp. 44-57). London; New York: Routledge. [13 pages]

Galaz, V. (2019). Time and Politics in the Anthropocene: Too Fast, Too Slow? In F. Biermann & E. Lövbrand, (Eds.), Anthropocene Encounters: new Directions in Green Political Thinking, (109-128). Cambridge: Cambridge University Press. [19 pages]

Northcott, M. (2015). Eschatology in the Anthropocene: From the chronos of deep time to the Kairos of the age of humans. In C. Hamilton, C. Bonneuil & F. Gemenne, (Eds.), The Anthropocene and the Global Environmental Crisis: Rethinking modernity in a new epoch (pp. 100-111). London; New York: Routledge. [11 pages]