Sök

Sök

Hitta utbildning

Kursplan Nationella underrättelser

Engelskt namn: Secret Intelligence

Kurskod:
2SS082
Gäller från termin:
VT 2022
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2021-09-13

Behörighetskrav

Kandidatexamen om 180 hp varav 90 hp i statsvetenskap eller annat relevant ämne.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B alternativt Engelska 6.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen ger en avancerad introduktion till underrättelsestudier, med särskilt fokus på politiska dimensioner av underrättelsetjänst. I kursen behandlas innebörden av underrättelsestudier både som ett eget distinkt forskningsfält och som en del av andra forskningstraditioner såsom internationella relationer, säkerhetsstudier och policyanalys. De teoretiska grunderna för att studera nationella underrättelser kompletteras med insikter om konkreta praktiker, i både svensk och internationell kontext, såväl i normallägen som i samband med kritiska skeenden. Empiriskt behandlas såväl traditionellt spionage som nya former av informationsinhämtning och elektronisk övervakning. I relation till denna empiri diskuteras en rad frågor som bland annat rör relationen mellan underrättelseorganisationer och den politiska sfären; etik och ledarskap; svårigheten att göra korrekta bedömningar av risker och hot; samt möjligheter och utmaningar med internationella underrättelsesamarbeten.

Föreläsningar och seminarier hjälper studenten att tillgodogöra sig de teoretiska grunderna i underrättelsestudier samt identifiera och förklara politiska dimensioner av underrättelsetjänst. Dessa kompletteras med en eller flera praktiska övningar som syftar till att ge studenten ytterligare förutsättningar att självständigt identifiera och analysera samtida utmaningar med underrättelsearbete.

Undervisningsform
  • Seminarier
  • Föreläsningar

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • identifiera och förklara politiska dimensioner av nationella underrättelser, särskilt avseende relationen mellan underrättelseorganisationer och den politiska sfären.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • jämföra och värdera olika typer av underrättelsestudier, både som ett eget distinkt forskningsfält och som en del av andra forskningstraditioner så som internationella relationer, säkerhetsstudier och policyanalys.

Färdighet och förmåga
  • självständigt identifiera och analysera samtida utmaningar som rör underrättelsearbete, inklusive svårigheterna med underrättelsesamarbeten, hot- och riskbedömningar, etik och ledarskap.

Examinationsformer

Examination sker genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och författande av en skriftlig uppgift (hemtentamen) som inlämnas i slutet av kursen.

Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås. Komplettering ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att examinationsresultat och besked om komplettering meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygsättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) krävs aktivt och konstruktivt deltagande vid obligatoriska seminarier och Godkänd (G) på hemtentamen.

För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs utöver krav för Godkänd (G) Väl godkänd (VG) på hemtentamen.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursen ges inom masterprogrammet i politik, säkerhet och krig. Kursen kan även komma att ges som fristående kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2023-09-01
Alison, Laurence, Marek Palasinski, Sara Waring, Anne Humphrey, Michael Humann, Neill Shortland, and Lorraine Bowman Grieve (2017). Between a Rock and a Hard Place of Geopolitically Sensitive Threats – Critical Incidents and Decision Intertia. Behavioral Sciences of Terrorism and Political Aggression, 10(3): 207-224.

Andrew, Christopher et al. Secret Intelligence: A Reader. (London: Routledge, 2020) - Introduction: What is intelligence? pp. 1-3; Ch. 1: Warner (2002) Wanted: A definition of intelligence, pp. 4-12; Summary of the intelligence cycle, pp. 23-27; Ch. 8: Rovner (2013) Is politicization ever a good thing?, pp. 125-137; Ch. 3: Wipple (2016) Observations on successful espionage, pp. 28-37; Ch. 4: Aid (2003) SIGINT and the fight against international terrorism, pp. 38-76; Ch. 5: Omand et. al. (2012) Introducing social media intelligence, pp. 77-94; Ch. 6: Gibson (2013) Exploring the role and value of open source intelligence, pp. 95-106.

Arcos, Rubén and José-Miguel Palacios (2018). The Impact of Intelligence on Decision-making: the EU and the Arab Spring. Intelligence and National Security, 33(5): 737-754.

Ben Jaffel, Hager, Alvina Hoffmann, Oliver Kearns, and Sebastian Larsson (2020). Collective Discussion: Toward Critical Approaches to Intelligence as a Social Phenomenon. International Political Sociology, 14(3): 323–344.

Bigo, Didier, and Laurent Bonelli (2019). Digital Data and the Transnational Intelligence Space. In Didier Bigo, Engin Isin and Evelyn Ruppert (eds.) Data Politics: Worlds, Subjects, Rights. Abingdon: Routledge, pp. 100–120.

Birchall, Clare (2011). Introduction to “Secrecy and Transparency”: The Politics of Opacity and Openness. Theory, Culture & Society 28 (7-8): 7-25.

Butler report (2004) Chapter 1: The nature and use of intelligence, pp. 7-16, available here: https://irp.fas.org/world/uk/butler071404.pdf
Dylan, Huw and Thomas J. Maguire. (2022). Secret Intelligence and Public Diplomacy in the Ukraine War, Survival 64(4): 33-74.

Eriksson, Gunilla (2016). Introduction. In Swedish Military Intelligence: Producing Knowledge. Edinburgh: Edinburgh University Press, pp. 1–11 & Ch. 7: Practice for creating knowledge.

Gill, Peter and Mark Phythian (2016). What is Intelligence Studies? The International Journal of Intelligence, Security, and Public Affairs. 18(1): 5-19.

Hoffmann, Sophia, Noura Chalati, and Ali Dogan (2022, forthcoming). Rethinking Intelligence Practices and Processes: Three Sociological Concepts for the Study of Intelligence. Intelligence and National Security DOI: 10.1080/02684527.2022.2113679

Horn, Eva (2011). Logics of Political Secrecy. Theory, Culture & Society 28 (7-8): 103-122.

Hulnick, Arthur S. (2006) What’s Wrong with the Intelligence Cycle? Intelligence and National Security, 21(6): 959-979.

Johnston, Rob (2005). Analytic Culture in the United States Intelligence Community: An Ethnographic Study (No. 14). Central Intelligence Agency. Available at https://www.cia.gov/static/c0dc5a0bc01996e6df4cdebc861f8d6a/Analytic-Culture-Intelligence-Community.pdf, Ch. 2, pp. 9-29.
Marrin, Stephen (2012). Is Intelligence Analysis an Art or a Science? International Journal of Intelligence and CounterIntelligence, 25(3): 529-545.

Marrin, Stephen (2018). Evaluating Intelligence Theories: Current State of Play. Intelligence and National Security. 33(4): 479-490.

Menkveld, Christiaan (2021). Understanding the Complexity of Intelligence Problems. Intelligence and National Security, 36(5): 621-641.

Nilsson, Niklas, Mikael Weissmann and Björn Palmertz (2023, forthcoming). Hybrid Threats and the Intelligence Community: Priming for a Volatile Age. International Journal of Intelligence and Counterintelligence (available on Canvas).

Odom, William E. (2008). Intelligence Analysis. Intelligence and National Security, 23(3): 316-332.

Ormerod, Owen (2021). Michael Polanyi and the Epistemology of Intelligence Analysis. Intelligence and National Security, 36(3): 377-391.

Petersen, Karen Lund, and Vibeke Schou Tjalve (2018). Intelligence Expertise in the Age of Information Sharing: Public–Private “Collection” and Its Challenges to Democratic Control and Accountability. Intelligence and National Security, 33(1): 21–35.

Tuinier, Pepijn (2020). Explaining the Depth and Breadth of International Intelligence Cooperation: Towards a Comprehensive Understanding. Intelligence and National Security, 36(1): 116–138.

Riemer, Ofek. (2021). Politics is Not Everything: New Perspectives on the Public Disclosure of Intelligence by States, Contemporary Security Policy, 42(4): 554-583.

US Government (2009). A Tradecraft Primer: Structured Analytic Techniques for Improving Intelligence Analysis, available at https://www.cia.gov/static/955180a45afe3f5013772c313b16face/Tradecraft-Primer-apr09.pdf
US Government, DNI (2015). ICD 203 Analytic Standards, available at https://www.dni.gov/files/documents/ICD/ICD%20203%20Analytic%20Standards.pdf
Vrist Rönn, Kira and Simon Höffding (2013). The Epistemic Status of Intelligence: An Epistemological Contribution to the Understanding of Intelligence. Intelligence and National Security, 28(5): 694–716.

Warrell, Helen (2022). The secret lives of MI6’s top female spies. Financial Times Magazine (uploaded on Canvas).

de Werd, Peter (2021). Reflexive Intelligence and Converging Knowledge Regimes. Intelligence and National Security, 36(4): 512–526.