Nya krav och utmaningar i officersrollen

Officerskåren ställs inför nya krav och utmaningar i takt med att samhället förändras och värderingar förskjuts. Samtidigt måste den militära organisationen följa med i utvecklingen och spegla det samhälle som man är en del av för att vara en attraktiv arbetsgivare för unga människor på väg ut i arbetslivet, menar Sofia Ledberg, forskare vid Försvarshögskolan, som har skrivit en bok på temat.

Svenskarnas syn på försvaret har förändrats sedan hotbilden i Europa skärpts och nya medel och resurser tillförs militären. Det visar den årliga så kallade SOM-undersökningen som mäter svenskarna förtroende för olika samhällsinstitutioner.

– Man kan tolka det som att samhällets intresse och förtroende för den militära organisationen påverkas av vilken hotbild som fått genomslag. När det är fred och man rustar ner försvinner den militära organisationen från radarn. Men nu när det pratas om att militären ska få mer pengar och Ryssland ses som ett hot då tycks både intresse och förtroende öka, säger Sofia Ledberg, studierektor och forskare i krigsvetenskap vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan.

I sin bok "Officeren, staten och samhället – ett professionsperspektiv" granskar hon relationerna i denna treenighet och hur samhällsutvecklingen påverkar den militära organisationen och officersrollen. Till de förändringar som skett i det svenska samhället hör exempelvis befolkningsstrukturen med fler utlandsfödda än tidigare.

– Även bildningsnivån har gått upp. Vi har fler unga människor som läser på högskolan i dag än på 50-talet. Det har påverkat vilka som söker sig till vilka organisationer.

Samtidigt har det skett en värdeförskjutning i samhället med krav på jämställdhet och en ökad individualism. Det blir i viss mån en utmaning för militären som generellt sett fortfarande är en hierarkisk, konservativ och manligt präglad organisation där man socialiseras in i verksamheten, menar Sofia Ledberg.

– För att framstå som en attraktiv arbetsgivare måste man hålla samma takt som samhället i övrigt och ha en miljö och ett klimat som gör att unga människor både söker sig till och stannar kvar inom Försvarsmakten, säger hon och fortsätter:

– Officersyrket porträtteras i litteraturen ofta som ett kall och att man gör det för ett högre syfte. Men är det fortfarande så? Söker man sig till yrket för att man vill slåss för sitt land? Många undersökningar visar att de som söker sig till soldat- och officersyrket gör det av personlig äventyrslusta eller för självförverkligande.

Militära organisationer har även fått en utökad roll de senaste decennierna, utöver storskalig våldsutövning, och utför nu en rad uppgifter inte minst inom fredsbevarande uppdrag, såsom distribution av proviant och nödhjälp och polisiära uppgifter, menar Sofia Ledberg.

– Militären tillåts, och till och med förutsätts, använda våld, tvång och avsiktligt dödande inom särskilda ramar. Samtidigt har man som uppgift att värna mänskliga rättigheter och skydda demokratin, vilket blir något av en paradox som leder till en rad etiska frågor som man måste förhålla sig till, säger hon.

Med boken, som riktar sig till de som går officersutbildningen, vill Sofia Ledberg uppmuntra till diskussion genom att belysa komplexa frågor som rör till exempel militär etik, militär expertis och samhällsförankring och som inte har ett givet svar.

Publikation

Officeren, staten och samhället på Nordic Academic Press hemsida.

Text: Krister Zeidler