Vanligt med skilsmässa efter utlandstjänst

Att kombinera familj och karriär är en utmaning för många. Men vad händer med förhållandet när partnerns jobb går ut på att arbeta långa perioder i en krigszon?

Hittills har omkring 70 000 personer från den svenska Försvarsmakten tjänstgjort utomlands i olika internationella insatser. Tidigare forskning visar att de flesta av utlandsveteranerna mår bra efter hemkomsten, ofta till och med bättre än jämförbara grupper. Men det finns ett område där utlandsveteraner utmärker sig: De skiljer sig oftare än andra. Det visar flera studier, inte minst en stor registerstudie som kom våren 2019. Där analyserades förekomsten av bland annat självmord och skilsmässa bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort i Afghanistan.

– Benägenheten till skilsmässa är nästan dubbelt såg hög i den här gruppen jämfört med en motsvarande grupp som inte gjort utlandstjänst. För dem som åker ut som singlar finns det också en lägre benägenhet att gifta sig senare, säger Sofia Nilsson som är universitetsadjunkt vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum.

Vill hitta förklaringsmodeller

Nu undersöker hon tillsammans med forskarkollegorna Alicia Olsson, leg. psykolog och doktorand, fil.dr. Louise Weibull och Gerry Larsson, leg. psykolog och professor, vad sambandet kan bero på. De fokuserar på parrelationer och vad som händer med relationen vid en internationell insats.

– Vi har genomfört 20 intervjuer med utlandsveteraner, där alla har varit i en relation när de genomfört insatsen. Sedan ser utfallet olika ut. Vissa har hållit ihop och andra har separerat, säger Sofia Nilsson.

Studien är den första i sitt slag ur ett europeiskt perspektiv. En stor del av den forskning som tidigare gjorts på området är från USA och svår att tillämpa i ett svenskt sammanhang. Bland annat är insatstiden längre för amerikanska soldater, och de får stora ekonomiska fördelar av att vara gifta.

I intervjuerna får veteranerna förutsättningslöst beskriva sin relation och hur den utvecklats. Till skillnad från tidigare studier så har Sofia Nilsson och hennes forskargrupp vidgat perspektivet så att de inte bara tittar på äktenskap, utan även på andra långvariga och stabila parrelationer. Av etiska skäl har forskarna valt att enbart intervjua anställda i Försvarsmakten, men även partners som arbetar inom Försvarsmakten och som stannat hemma under insatsen har intervjuats.

Forskarnas förhoppning är att hitta bra förklaringsmodeller till vad som påverkar en relation när ena parten åker ut på en internationell insats.

– Det är ett extremt komplext område med mycket att ta hänsyn till. Exempelvis, hur stabil var relationen innan insatsen? Det finns forskning som visar att i en dålig parrelation kan ena parten välja att åka iväg för att slippa undan situationen hemma, säger Sofia Nilsson.

Separation kan förstärka mental ohälsa

Det är inte bara själva utlandstjänsten som påverkar relationen, utan även den förberedande insatsutbildningen som pågår i flera månader och innebär långa perioder hemifrån. Att förfasen innebär påfrestningar på förhållandet är väldokumenterat sedan tidigare, enligt Sofia Nilsson. Under själva insatsen kan partnern sedan uppleva mycket oro kring den andres säkerhet och det kan vara svårt att upprätthålla kontakten. Partnern som stannar hemma får också ta ett större praktiskt ansvar i hemmet som konsekvens av att den andre är borta.

En skilsmässa eller separation är alltid påfrestande för båda parter, även för den som vill gå isär, påpekar Sofia Nilsson. Separationer kan leda till mental ohälsa och även förstärka mentala problem som uppstår under en mission.

– Vi vet att väl fungerande nära relationer påverkar hur en individ mår. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det viktigt att arbetsgivaren har insikt och kunskap om vad som krävs för att personer på internationella insatser ska må så bra som möjligt.

Men det finns också anledning att nyansera synen på skilsmässa i sammanhanget, enligt Sofia Nilsson. En hög skilsmässofrekvens kan tyda på att individerna mår bra och har kraft att ta sig ur äktenskap som inte fungerar.

– Det kan vara så att personer åker på en insats, får nya perspektiv, omvärderar saker i livet och därmed också får styrkan att lämna en dysfunktionell relation. Så det behöver inte bara vara negativt med en skilsmässa, det är vi noggranna med att lyfta fram.

Moralisk stress påverkar empatin

Sofia Nilsson har forskat länge om veteraner och stress. Särskilt stort intresse har hon och hennes tidigare forskargrupp haft för moralisk stress. Den kan uppstå hos personer som befinner sig i en situation där de vet vad som är rätt men inte kan agera i enlighet med det, exempelvis på grund av resursbrist. Moralisk stress kan också uppstå vid svåra beslutssituationer där det inte finns någon självklar lösning, och där man till slut tvingas välja det minst dåliga beslutet.

Moralisk stress ger på längre sikt andra reaktioner än vad stress i traditionell bemärkelse gör.

– Den akuta reaktionen är likadan, men det kommer också in vad vi kallar för en moralisk stressreaktion. Du upplever hopplöshet, maktlöshet, frustration och meningslöshet. Det är stora humanistiska värden som står på spel många gånger, säger Sofia Nilsson.

Påfrestningen kan göra att personer som är ute på längre internationella insatser börjar distansera sig från sina känslor. Om det inte uppmärksammas i tid kan det få effekter för beslutsfattandet.

– På sikt kan det innebära att du allt mer stänger av, vilket kan påverka den empatiska förmågan negativt. När du inte känner på samma sätt som tidigare så riskerar du att missa viktiga etiska dimensioner.

Mycket av den forskning som görs på måendet hos Försvarsmaktens anställda är inriktad på mycket svåra stressituationer. Men de flesta hamnar aldrig i den typen av situationer, framhåller Sofia Nilsson. Därför har hon och forskargruppen också forskat på vardagsstress hos militär personal. Det finns en risk att utlandsveteraner som återvänder till Sverige med mildare symptom inte får någon hjälp, menar hon.

Hon och hennes kollegor har kunnat visa att det finns ett samband mellan vardagshändelser som leder till mildare reaktioner, exempelvis negativitet och irritation över småsaker, och starkare reaktioner längre fram, som tecken på post-traumatisk stresstörning (PTSD).

– Istället för att sitta och vänta på starkare reaktioner är det bra att så snart som möjligt identifiera symptom som riskerar att bli värre. Då finns det mycket man kan jobba med på egen hand.

Viktigt med förebyggande insatser

När Sofia Nilsson och hennes forskargrupp har analyserat intervjuerna ska de använda resultaten för att skapa en enkät, som kommer gå ut till alla utlandsveteraner. Då blir det tydligt om deras förklaringsmodeller är relevanta och om det finns några intressanta skillnader inom gruppen. Tanken är att resultaten ska kunna ligga till grund för förbättringar av det material som finns idag och som riktar sig till veteraner och deras anhöriga.

– Det är viktigt att tidigt i officersutbildningen lyfta de här frågorna, att det faktiskt blir påfrestningar av att vara separerad under lång tid från familj och partner, och hur man kan tänka kring det.

Text: Emmeli Nilsson