Hur normer och värderingar påverkar en organisations flexibilitet

Organisationskultur spelar en avgörande, men ofta förbisedd, roll i hur individer och enheter reagerar på snabbt förändrade förhållanden. Det menar Mathias Wallin, som i en ny vetenskaplig artikel studerar kognitiv flexibilitet genom att analysera två brigader i den svenska armén.

Mathias Wallin, överstelöjtnant och tidigare studerande vid Högre officersprogrammet, har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel i tidskriften Defence Studies där han analyserar hur organisationskulturen påverkar personalens förmåga att anpassa sig till nya situationer. I studien jämför han den 4:e och 19:e brigaden i den svenska armén, två enheter som har liknande storlek, resurser, uppdrag och mål.

– Organisationskultur spelar en avgörande, men ofta förbisedd, roll i hur individer och enheter reagerar på snabbt förändrade förhållanden. Anpassningsförmåga och flexibilitet är livsviktiga i pressade situationer, och jag ville veta mer om de kulturella faktorer som möjliggör eller hindrar denna anpassningsförmåga, säger han.

Kulturen påverkar förmågan att anpassa sig

Resultaten visar att organisationskulturen har ett starkt inflytande på personalens förmåga att anpassa sig till förändring och se saker ur olika synvinklar.

– En tävlingsinriktad organisationskultur kan främja till exempel innovation, men den kan också begränsas av på förhand kända övningsupplägg. Om kulturen framhåller improvisation under hårda förhållanden utvecklas ett flexibelt förhållningssätt, eftersom man behöver vara påhittig och tillitsfull, men den kan även verka hämmande då den förknippas med en rädsla att misslyckas. Nödvändiga krav på disciplin behöver balanseras med öppenhet för förändring, förklarar han.

Forskning som bidrar till diskussionen om militärt ledarskap

Artikeln är en bearbetning av Mathias Wallins masteruppsats som han skrev som studerande vid Högre officersprogrammet på Försvarshögskolan.

– Att artikeln nu publiceras i en vetenskaplig tidskrift ger möjligheten att bidra till bredare akademiska och professionella diskussioner om militärt ledarskap och organisationskultur. Det är viktigt att dela resultaten med en större publik för att uppmuntra till debatt, inspirera till framtida forskning och ge praktisk nytta för Försvarsmakten.

Han menar att studien bidrar till att bygga broar mellan teori och praktik genom att granska hur djupt rotade normer och värderingar påverkar den operativa effektiviteten, det vill säga hur väl en organisation använder sina resurser för att uppnå sina mål och utföra sina uppdrag på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

– Den ger kunskap om hur vi kan främja kognitiv flexibilitet genom att förändra ledarskap och organisationskultur, samt hur vi övar och tränar, säger han.

Till exempel kan tillämpade övningar, där scenarion inte är kända på förhand, förbättra anpassningsförmågan, och ett klimat där ifrågasättande och innovation uppmuntras kan minska risken för att fastna i rigida hierarkier.

– Ett ledarskap som möjliggör den kulturen kan främja uppdragstaktik och förbättra den operativa effektiviteten, säger han.

Kombinerar militär erfarenhet med forskning

Mathias Wallin arbetar i dag med försvarsplanering vid Arméstaben, vilket bland annat innebär att han samordnar den nationella försvarsplaneringen med Natos försvarsplaner och samarbetet med våra grannländer.

– Därutöver är jag också sekreterare i Huvudstudie Mark, som är underlag för Försvarsmaktens perspektivstudie och egen utveckling inom armén. Det arbetet underlättas avsevärt av den metodutbildning som jag fått vid Försvarshögskolan. Högre officersutbildningen har också fördjupat min förståelse för vikten av både kritiskt tänkande och anpassningsförmåga samt gett mig självförtroende att ta plats i både akademiska och professionella sammanhang. Det är nödvändigt för att kunna hantera komplexa frågor, och har format mitt sätt att planera, leda och fatta beslut.

Han menar att forskning är ett kraftfullt verktyg för att förstå och hantera komplexa frågor.

– Jag ser ett stort värde i att kombinera militär erfarenhet med fortsatt akademisk forskning, särskilt inom områden som taktik och ledarskap. Kontinuerlig forskning är en förutsättning för en framåtlutad Försvarsmakt, och kan driva innovation och förbättra effektiviteten i militära organisationer.