Ledarskap och tillit avgörande för framgångsrika krisövningar

Det är framför allt bristande ledarskap, låg psykologisk trygghet och begränsade möjligheter till kunskapsutbyte som hindrar effektivt samarbete mellan civila och militära aktörer. Det visar en ny studie som undersöker hur civil-militär samverkan kan förbättras vid övningar i krishantering.

Studien, som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Homeland Security and Emergency Management, fokuserar på så kallat teamlärande, en process där de som deltar i övningen lär av varandra genom reflektion, feedback och erfarenhetsutbyte.

– För att det här ska fungera krävs psykologisk trygghet i gruppen, det vill säga en miljö där deltagarna vågar diskutera misstag och kan anpassa sig efter ny kunskap, säger Erik Hedlund, docent i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, om genomfört studien tillsammans med Aida Alvinius, professor i ledarskap och ledning.

Analyserar civil-militära övningar

I studien analyserar forskarna sju civil-militära övningar som genomfördes mellan 2022 och 2023. Övningarna var så kallade tabletop-övningar, vilket innebär att deltagarna utförde simulerade scenarier för att diskutera och analysera roller, ansvar och samarbetsmöjligheter.

– En av utmaningarna var att civila aktörer med begränsad erfarenhet ofta kände sig osäkra i övningarna, vilket hämmade lärandet och samordningen med militära aktörer, säger Erik Hedlund.

Tidigare forskning har framför allt fokuserat på samverkan mellan professionella krishanteringsaktörer, som polis, räddningstjänst och sjukvård.

– Den här studien bidrar med ny kunskap genom att analysera hur just civila aktörer med begränsad erfarenhet hanterar samverkan i övningar, säger Erik Hedlund.

Den visar också att tillit, tydlig kommunikation och en gemensam förståelse av roller och ansvar är centrala för en effektiv samverkan.

Effektivare övningar stärker krisberedskapen

Studien ger även konkreta förslag på hur övningar kan förbättras, bland annat genom ett stärkt ledarskap med tydligare riktlinjer och ansvarsfördelning.

– Även ökad psykologisk trygghet i gruppen, där deltagarna vågar lära av misstag, och bättre kunskapsutbyte med effektivare metoder för att dela erfarenheter och insikter, är faktorer som kan leda till mer effektiva övningar, säger Erik Hedlund.

Han menar att forskningen kan komma till nytta hos myndigheter och organisationer som ansvarar för totalförsvar och krishantering. Den kan också bidra till att utveckla policyer och strategier för att stärka samverkan mellan civila och militära aktörer, både nationellt och internationellt.

– Civil-militär samverkan är en avgörande faktor för att stärka samhällets resiliens mot kriser och hot. Genom att förbättra övningsupplägg och strategier för samverkan kan samhällets beredskap och motståndskraft stärkas både nationellt och internationellt.