”Det här öppnar för möjligheter att ifrågasätta det vi tar för givet”

Claudia Baisinis avhandling i filosofi undersöker hur våra invanda tankemönster påverkar hur vi resonerar och agerar i olika frågor.

– Jag analyserar vad vi gör när vi pratar om ett visst fenomen eller händelse och hur det påverkar hur vi uppfattar situationen och agerar därefter, säger hon.

Avhandlingen "Conceptual schemes and human (inter)action: disentangling fact and value for a broader vision" fokuserar på hur strukturer av antaganden och uppfattningar styr vad som lyfts i observationer, datainsamlingar och förklaringar.

– När vi talar om en händelse baserar vi vårt resonemang inte bara på en beskrivning av händelsen, vi lägger även in värderingar. I min forskning har jag undersökt hur kombinationen av dessa två komponenter påverkar hur vi ser på olika händelser och hur vi agerar, förklarar Claduia Baisini, forskningsassistent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Forskningen bidrar till en ökad förståelse för hur man kan bredda sina tankemönster, bli bättre på att analysera situationer ur olika vinklar och hitta lämpliga handlingsalternativ, menar hon.

– Det här öppnar för möjligheter att ifrågasätta det vi tar för givet och hjälper oss att förstå varför vi agerar som vi gör, säger hon.

Konceptuella ramverk formar tankemönster

Hur vi upplever en ny situation påverkas delvis av tidigare erfarenheter. Det gör att vi uppfattar vissa aspekter eller egenskaper som särskilt viktiga, medan andra ses som mindre relevanta eller betydelselösa.

– Men om vi tittar på situationen från en annan synvinkel uppmärksammar vi kanske helt andra infallsvinklar som vi inte sett tidigare. Hur vi pratar om olika frågor beror på vårt konceptuella ramverk, som är ett system av begrepp som grundas i tidigare erfarenheter. Det innefattar både antaganden och uppfattningar som inte bara beskriver, utan också värderar, förklarar Claudia Baisini.

Ju mer vi använder vårt konceptuella ramverk och pratar på ett visst sätt om ett specifikt fenomen, desto mer förstärks dessa antaganden och blir till invanda tankemönster. Det påverkar oss utan att vi är medvetna om det och har betydelse för hur vi observerar, tolkar och agerar.

– Vi ifrågasätter inte eftersom vi tycker att det är självklart. Vi använder till exempel begrepp som demokrati, frihet och terrorism, utan att vara medvetna om att det vi faktiskt menar när vi använder dem varierar betydligt från person till person.

Logiskt resonemang och argumentationsanalys

Den metod som använts i avhandlingsarbetet är framför allt logiskt resonemang och argumentationsanalys. Claudia Baisini har även baserat sin forskning på analys av empiriska fall där hon analyserat kontroversiella begrepp, som islamistisk terrorism, mätning av intelligens samt brott och rehabilitering, utifrån olika utgångspunkter.

– Forskare och praktiker som har olika åsikter använder ofta liknande ord. En granskning av de konceptuella ramverken visar dock att innebörden i dessa ord är väldigt olika, beroende på hur fakta beskrivs och värderas. De olika utgångspunkterna leder också till olika sätt att agera, säger hon.

Varför valde du det här ämnet för din avhandling?

– Jag var förbryllad av debatter där förespråkare för olika ståndpunkter hävdade att just deras ansats byggde på fakta. Rent logisk kan det ju inte vara så. Jag ville förstå vad som fanns bakom dessa fakta, hur de samlades in och bearbetades till olika förklaringar.

Hur kan resultaten användas?

– Innan jag påbörjade avhandlingsarbetet jobbade jag med lägesuppfattning och utveckling av handlingsalternativ för Försvarsmaktens räkning. Jag hoppas att kunna fortsätta bidra till dessa aktiviteter, inte bara när det gäller hur vi ser och förstår det nuvarande läget, utan också när det handlar om hur våra ramverk påverkar och begränsar hur vi ser på framtiden. Det jag arbetat med i avhandlingen har även relevans för politik, vetenskap, juridik och polisarbete, samt för vår vardag, till exempel hur vi läser nyheter.

Josefin Svensson