Hanteringen av vardagsbekymmer påverkar stressymptom

Veteraner som använder funktionella strategier för att tackla irritationsmoment i vardagen upplever färre stressrelaterade symptom. Men det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män.
– Kvinnliga veteraner upplever fler oros- och irritationsmoment i vardagen och använder sig i högre grad av dysfunktionella hanteringsstrategier jämfört med manliga veteraner. De har också oftare problem med fysiska, emotionella och kognitiva stressrelaterade symptom, säger Gerry Larsson.

Den internationella veteranforskningen har traditionellt sett riktat in sig på posttraumatiskt stressyndrom (post traumatic stress syndrome – PTSD) och självmordsbenägenhet, och inte fokuserat så mycket på vardagsstress och tidiga symptom på depression eller andra former av psykisk ohälsa.

– Om vi tittar på sambandet mellan stress och hälsa ser vi att många enkla stressymptom ofta är en form av korttidsmarkör för allvarligare tillstånd. De visar på stress som kan leda till sjukdom och psykisk ohälsa, men som man missar om man bara tittar på PTSD. Vi ville därför undersöka betydelsen av vardagsstress, säger Gerry Larsson, seniorprofessor i ledarskap vid Försvarshögskolan.

Studien, som nyligen publicerats i Scandinavian Journal of Psychology, undersöker vardagsstress ur tre aspekter; förekomsten av irritationsmoment i vardagen, glädjeämnen i vardagen som kan balansera upp situationen samt huruvida man använder funktionella eller dysfunktionella strategier för att hantera irritationsmomenten.

Undersökningen genomfördes i form av en enkät med självskattningsfrågor som skickades ut till personer från den svenska Försvarsmakten som tjänstgjort i internationella insatser under åren 2011-2015. Totalt 1614 män och 199 kvinnor svarade på enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 41 procent.

– Vi analyserade sedan svaren och kunde dela in personerna i fyra kluster, där framför allt två var intressanta.

Den ena gruppen visade övervägande positiva resultat med fler glädjeämnen än vardagstrassel och en högre grad av funktionella strategier för att hantera problem. Den andra gruppen visade motsatsen, med mer vardagsstrul och en högre grad av dysfunktionella hanteringsstrategier.

– Ett av de mest intressanta resultaten är den positiva gruppen, där är det oerhört få som rapporterar stressymptom överhuvudtaget. Vi ser att emotionell stabilitet har en betydelse, men hur man hanterar irritationsmoment i vardagen påverkar också utfallet, säger Gerry Larsson.

Fler vardagliga irritationsmoment bland kvinnliga veteraner

Resultaten visar också att kvinnliga veteraner rapporterar fler irritationsmoment i vardagen och att de i högre grad använder sig av dysfunktionella hanteringsstrategier. De har också oftare problem med fysiska, emotionella och kognitiva stressrelaterade symptom och har ett lägre medelvärde än män avseende emotionell stabilitet.

– Resultaten kan indikera att fler glädjeämnen i vardagen och funktionella hanteringsstrategier inte kan kompensera för en högre grad av irritationsmoment och dysfunktionella strategier. Om det stämmer, behöver individanpassade insatser fokusera på att försöka öka medvetenheten om betydelsen av de mindre vardagliga problemen och hur man kan hantera dem på ett bra sätt, men det här är något vi behöver undersöka vidare, säger Gerry Larsson.

Varför ser resultaten ut så här för kvinnliga veteraner?

– När det gäller lägre värden på personlighetsdimensionen emotionell stabilitet och högre värden på stressrelaterade symptom, så är resultaten i linje med ett stort antal internationella publikationer. Det är således inget som enbart utmärker kvinnliga veteraner. Varför det är så finns det olika tankar om. En är att kvinnor är mer benägna att rapportera symptom medan män håller det mer inombords. Kanske är kvinnors strategi smartare, kvinnor lever ju i genomsnitt fyra år längre än män. Resultatet som visar att kvinnor upplever mer oro och irritation och använder mer dysfunktionell stresshantering får vi studera djupare för att försöka förstå, säger Gerry Larsson.

Ökat fokus på emotionell stabilitet vid urval

Hur kan då studiens resultat tillämpas i praktiken? Gerry Larsson menar att studien indikerar att man borde lägga ett ännu större fokus på emotionell stabilitet i samband med urval.

– Det här görs ju redan både vid mönstring och inför internationella insatser, men man kan lägga ett ytterligare fokus på det eftersom det har betydelse.

Han pekar också på nyttan av att uppmärksamma och hantera vardagsstress som ett sätt att förebygga allvarligare sjukdomar som depression och missbruk.

– Om det går så långt är det ofta en väldigt lång väg tillbaka, men om du kan hantera din vardagliga stress på ett bättre sätt behöver det kanske inte bli så allvarligt. Det finns stora möjligheter att relativt enkelt förbättra sina strategier för att hantera irritationsmoment och bryta negativa mönster.

Josefin Svensson