Ökad självtillit efter fallskärmsutbildning

Att klara den militära fallskärmsutbildningen ger blivande officerare större tilltro till sin förmåga att leda under påfrestande förhållanden. Det visar David Bergmans avhandling, där han följt tre årskullar kadetter som genomgått fallskärmsutbildningen vid regementet i Karlsborg.
– Men att misslyckas med utbildningen leder till motsvarande negativ effekt, vilket visar på behovet av personlig uppföljning under utbildningstiden, säger han.

En av utmaningarna när det gäller att utbilda militära ledare är att förbereda dem för den extrema stress som en verklig stridssituation innebär.

– Det är ju en paradox vi arbetar med. Vi kan inte utsätta kadetterna för strid, men stridssituationen är normerande och det är den de ska förberedas för. Utmaningen är att hitta så stressfyllda utbildningsmoment som möjligt, inom etiska gränser, förklarar David Bergman, lärare och doktorand i ledarskap vid Försvarshögskolan.

För att träna på stresshantering under extrema förhållanden används olika typer av övningar i utbildningen, som fäktning, dykning, närkamp och fallskärmshoppning. Att klara en svår uppgift kan öka individens tilltro att andra uppgifter med lika eller ökande svårighetsgrad kan överkommas på samma sätt.

– Det här har man gjort på beprövad erfarenhet under lång tid. Utbildningen i fallskärmshoppning har till exempel sett likadan ut sedan 1950-talet. Vi tycker att vi får de effekter vi vill ha, men det är inte belagt genom vetenskaplig granskning.

Brist på tidigare studier

David Bergman, som själv är major och har genomgått fallskärmsutbildningen under sin tid som kadett för omkring 20 år sedan, började undersöka om det fanns några vetenskapliga studier som visade att fallskärmsutbildningen faktiskt ger den effekt man tror, som ökad självtillit, självsäkerhet och förmåga att överkomma rädsla.

– Jag hade ju en känsla av att fallskärmsutbildningen gjorde att jag växte på ett sätt som jag inte riktigt kunder förklara. Men det visade sig att det inte fanns så mycket forskning inom det här området, förutom en amerikansk studie från US Air Force Academy i Colorado Springs som jag använt som modell och replikerat till svenska förhållanden.

Avhandlingsarbetet, som genomförts i tre delstudier, är baserat på analyser av hur tre årskullar kadetter skattar sin egen förmåga att agera och leda i extrema lägen före, direkt efter och fem månader efter genomförd utbildning i militär fallskärmshoppning. Armékadetterna, som utgjorde ungefär hälften, fick träning i fallskärmshoppning medan den andra hälften, som var marin- och flygkadetter, utgjorde kontrollgrupp och fick annan utbildning inom sina respektive vapengrenar.

Ökad tro på sig själv

Resultaten visar att gruppen som hoppade fallskärm höjde sig signifikant under kursen och att denna effekt höll i sig. Kontrollgruppen höjde sig också vid alla mättillfällen, men inte signifikant.

– När vi tittar på självtillit undersöker vi olika domäner, eller områden, där du har tilltro till din egen förmåga. Här visar det sig att självtilliten du känner efter fallskärmsutbildningen har en tydlig överspridningseffekt till andra domäner. Att klara utbildningen är en så stor personlig bedrift att du får högre tilltro till att du klarar även andra svåra situationer och blir en bättre ledare.

För de som misslyckas med fallskärmsutbildningen ser David Bergman en liknande, men negativ, effekt.

– De som misslyckas får en negativ överspridning på samma sätt, vilket visar på betydelsen av personlig uppföljning under utbildningstiden. Det här är något som är bristfälligt i dag. Det finns ingen systematisk uppföljning eller möjlighet att till exempel gå om kursen och få chansen att lyckas en andra gång.

David Bergman pekar också på vikten av att systematiskt utvärdera den militära utbildningen för att granska och säkerställa kvaliteten.

– Studier som den här ger en vetenskaplig grund i utbildningen och ytterligare insikter till den beprövade erfarenhet vi redan har. Resultaten är också relevanta för andra yrkesgrupper som arbetar under extrema förhållanden, som polis eller räddningstjänst.

Josefin Svensson