Från kustjägarna till attackdykarna till Försvarshögskolan

Patrik Hulterström har vigt sitt liv åt det militära. Nu skriver han sin doktorsavhandling om krigsspel.
– Är det något vi inte vill ha är det krig. Och vill vi inte ha det måste vi förstå fenomenet, säger han.

När Patrik Hulterström, 47, pratar om sin barndom är det som att en karriär inom det militära nästan var oundviklig. Somrarna tillbringade han i den åländska skärgården där han åkte båt och sköt luftgevär och började fantisera om att bli militär.

Naturen, havet och äventyret lockade.

Från köksfönstret hemma i föräldrahemmet på Kungsholmen kunde han se Karlbergs slott och kadetterna, och han tog sig ofta över kanalen för att leka på anläggningen.

– Jag hittade tomhylsor och såg kadetter som övade i parken. Jag brukade ligga i buskarna och kasta kottar på dem. När jag kom till Försvarshögskolan började jag jobba som plutonchef på Karlberg. Cirkeln var sluten. Det var därifrån jag rekryterades till FHS som lärare före jag började doktorera, säger han.

Före Karlberg hade Patrik Hulterström hunnit med att göra lumpen som kustjägare i Vaxholm för att sedan utbilda sig till attackdykare.

– Jag älskade utbildningen. Att vara med attackdykarna och kustjägarna var ju jätteroligt. Jobbigt självklart, men otroligt belönande att se att man klarar av det. Man utmanar sig själv på olika sätt hela tiden, säger han och fortsätter:

– Två dagar efter muck ryckte jag in igen på förberedande officersutbildning som kadett. Det var ett halvår innan jag började på marinens officershögskola i Karlskrona. Sedan sökte jag mig till attackdykarna som jag alltid varit intresserad av. Så då gjorde jag i stort sett om lumpen.

Patrik Hulterströms ämne är egentligen filosofi vid Åbo Universitet men han doktorerar i krigsvetenskap på FHS.

– Krigsvetenskap är studie av strid och militär maktutövning. Det är tvärvetenskapligt. Dels är det själva striden, och dels vad som påverkar operationen. Det går ofta in i samhället också. Det är ett ganska brett område och man kan hitta många olika fält att studera.

Patrik Hulterström har valt att forska på krigsspel. Det råder delade meningar om vad som egentligen konstituerar ett krigsspel.

– Krigsspel är ganska svårt att definiera. Jag kräver en abstraktion, att man använder någon slags karta och symboler som representerar till exempel förband och vapensystem. Man kan använda det tillsammans med riktiga övningar där förband representeras i spelet, men i grunden ska abstraktionen finnas där, säger han.

Varför blev det just krigsspel du valde att doktorera på?

– Är det något vi inte vill ha är det krig. Vill vi inte ha det måste vi förstå fenomenet. Om vi skulle drabbas av det vill vi hantera det på så bra sätt som möjligt, med så lite lidande som möjligt. Med tillräckliga kunskaper kan förhoppningsvis krig bli obsolet.

När han undervisar kadetter i krigsspel är han noga med att påminna om vilka konsekvenser beslut skulle få i en riktig konflikt.

– På spelet är det bara en symbol, men i verkligheten är det ett fartyg eller en bataljon med människor och alla de försvinner. Det är väldigt många människors liv som står på spel, säger han.

På FHS har Patrik Hulterström hittat en plattform där han kan dela den erfarenhet och kunskap han förvärvat genom åren.

– Vad som är både kul, spännande och utmanande är möjligheten att få förkovra sig själv och samtidigt få sprida kunskapen vidare till de studerande och Försvarsmakten. I synnerhet kunskap om krigsspel, och nyttan av filosofi inom krigsvetenskap, säger han.

När man som Patrik Hulterström vigt sitt liv åt det militära är det oundvikligt att inte stöta på fördomar. Den vanligaste, enligt honom, är att våldet skulle vara någon slags drivkraft.

– För mig är det tvärtom. Det är klart att när man var ung tyckte man det var häftigt att få skjuta och spränga saker, men inte för att skada någon annan. Jag blev officer för att jag inte vill ha krig. Vi måste ha en militär som kan säkerställa att vi kan leva det liv vi gör. Förhoppningsvis behövs den inte i framtiden, men det är nog långt bort, säger han.

Johan Darin