Tuff start i yrkeslivet för nya officerare

I en studie som publicerats i tidskriften Armed Forces and Society undersöker forskare vid Försvarshögskolan hur nyutexaminerade officerare och specialistofficerare upplever inträdet i Försvarsmakten. Resultaten vittnar om hög arbetsbelastning, otydliga strukturer och ett glapp mellan förväntningar och utfall.

Den svenska försvarsmakten befinner sig sedan några år tillbaka i stark tillväxt där krigsorganisationen ska utökas, flera regementen och flygflottiljer återetableras och antalet värnpliktiga öka. I en ny studie har Joel Nilsson och Johan Österberg intervjuat nyutexaminerade officerare och specialistofficerare för att undersöka hur det är att påbörja sin yrkesbana i en organisation som är så starkt präglad av tillväxt.

– Det finns mycket forskning om hur organisationer i tillväxt påverkar ledarskap, medarbetare och verksamhet, men ganska få studier som undersöker den svenska och militära kontexten, säger Johan Österberg, fil. dr i psykologi och medförfattare till studien.

– Hur det är att vara ny på jobbet är ett populärt forskningsområde, men det som gör den här studien extra intressant är att vi analyserar brytpunkten när en organisation går från många år av personalavveckling och förbandsnedläggningar till att det plötsligt är väldigt mycket på gång. Vi tittar också på hur det påverkar individerna längst ut i organisationen. Det är ett perspektiv som sällan syns i organisationsforskningen då man ofta tenderar att utgå från ledningens perspektiv vid organisationsförändringar, säger Joel Nilsson, forskarassistent i ledarskap och studiens huvudförfattare.

De officerare och specialistofficerare som intervjuats hade en tydlig bild av sina yrken och höga förväntningar på inträdet i Försvarsmakten, men i många fall blev det ett ganska stort glapp mellan förväntningarna och utfallet. Flera nyanställda vittnar om personalbrist, strukturer som inte finns på plats och otydliga mandat.

– Förutsättningarna ser olika ut vid olika förband, och beror också på vilken roll man kliver in i. Vissa beskriver att de fått stöttning av äldre officerare och därför inte påverkats negativt av organisationsförändringarna, medan andra inte riktigt kommit in i sin yrkesroll och inte fått möjlighet att fördjupa sitt yrkeskunnande på det viset man önskat. De kanske förväntade sig en ledarroll, och när de inte fick det hamnar de i limbo och vet inte hur de ska gå vidare, säger Joel Nilsson.

Karriärtid ökar pressen

Hög arbetsbelastning i kombination med otydliga förväntningar och bristfälliga strukturer för coachning och stöttning kan ge en tuff start i yrkeslivet. Begreppet karriärtid förekommer bland informanterna i studien, det vill säga arbetstid som medarbetaren lägger ned frivilligt för att hinna med sina arbetsuppgifter, vilket ses som en investering som gynnar den egna karriären snarare än organisationen.

– Man benämner det här som just en investering i den egna karriären, och det är så de anställda legitimerar att de arbetar mer och gör det där "lilla extra”. I en tid då det finns många arbetsuppgifter i kombination med personalbrist leder det till en hög arbetsbelastning, och vi ser ett problem i det här när anställda upplever att det finns en obalans mellan krav och resurser. Om detta fortgår kan det få konsekvenser, som att medarbetare blir utbrända eller väljer att lämna Försvarsmakten, säger Joel Nilsson.

Snabb karriär kan leda till kompetenstapp

Organisationens tillväxt kan även resultera i ett ökat behov av att tillsätta ledande positioner i snabb takt när erfarna officerare går i pension.

– Det kan bli en typ av karriärshets. Vi vet att det kommer att bli stora vakanser om några år, vilket innebär att framtida ledare behöver göra karriär snabbare med kortare tid på varje befattning. Samtidigt är många vi pratat med överens om att det inte går att läsa sig till att vara chef, det krävs erfarenhet. Men när man inte får tid att bygga den här erfarenheten finns en risk för att erfarenheter och kunskaper försvinner ut ur organisationen, säger Johan Österberg.

Både Joel Nilsson och Johan Österberg menar att studiens resultat är logiska utifrån det läge som Försvarsmakten befinner sig i.

– Den här strategiska inriktningen om att bygga upp försvaret under de kommande decennierna påverkar Försvarsmakten på flera sätt. Vår studie pekar på de risker som finns när det blir ett alltför snävt fokus på tillväxt som riskerar att underminera de mänskliga aspekterna och yrkesidentiteten, säger Joel Nilsson.

– Det finns en risk för att Försvarsmakten jagar sin egen svans i det att man försöker öka personalstyrkan samtidigt som man är oförmögen att behålla befintlig personal och kunskap, säger Johan Österberg.

För att motverka utvecklingen föreslår de bland annat ett mer systematiskt omhändertagande av äldre officerares kompetens samt coachning och mentorer för nyanställda officerare.

– Jag tror att den här studien kan ge en fingervisning inför det fortsatta arbetet, och även vara till nytta för andra försvarsmakter som står inför liknande utmaningar, säger Joel Nilsson.

Intervjuer för djupare insikter

De 35 intervjuer som studien bygger på har genomförts under 2019 och 2020 inom olika förband vid Försvarsmakten. Johan Österberg betonar att det handlar om en kvalitativ studie där syftet inte är att generalisera.

– För den här typen av forskningsfrågor där man vill få en djupare förståelse för attityder och dynamiker kring ett skeende - i det här fallet inträdet i arbetslivet för nya officerare - lämpar sig intervjuer bra. Men vi kommer att följa upp med kvantitativa studier längre fram.

Josefin Svensson