Hur krig och konflikter påverkar individen

Hur krig, konflikter eller bristande säkerhet påverkar individen är huvudtemat för Mariam Bjarnesens forskning. Hon hämtar inspiration från etnografisk forskning och har gjort flera fältstudier i västafrikanska länder.
– Att visa att det kan finnas flera sidor av en fråga, att det inte behöver vara svart eller vitt, är både en utmaning och något som driver mig, säger hon.

Mariam Bjarnesen, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tilldelades nyligen Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans utmärkelse för vetenskapligt arbete av synnerlig kvalitet, för sin bok Repurposed Rebels: Postwar Rebel Networks in Liberia. Boken är en bearbetning av hennes avhandling och handlar om inomstatliga konflikter och krigets påverkan på individen. Den tar avstamp i tiden efter det 14 år långa inbördeskriget i Liberia som officiellt avslutades 2003, och undersöker hur före detta rebellsoldater använder sina nätverk för att hitta nya roller i samhället efter konflikten.

– Mitt intresse för krig och hur det påverkar individen har funnit med länge. Det väcktes nog i samband med krigen i Västafrika som pågick från slutet av 1980-talet till början av 2000-talet. Redan under gymnasietiden blev jag berörd av våldet och det mänskliga lidandet i regionen.

Studiet av krig och individens roll i konflikter i framför allt Västafrika går som en röd tråd genom hennes forskning.

– Krig kan studeras på så många olika nivåer och ur olika vinklar. Jag fokuserar på människor och hur krig och konflikter påverkar individens handlande i det stora. Jag är intresserad av människors berättelser och deras val och strategier i de här komplexa situationerna.

– Något som också driver mig och som samtidigt är utmanande är att visa att det kan finnas flera sidor av en fråga, att det inte behöver vara svart eller vitt. Alla val människor gör för att leva och överleva, det är den där komplexiteten som är både utmanande och intressant.

Från forskarassistent till doktorand

Men att det skulle bli en karriär som forskare var dock inget hon planerat från början. Efter studier i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet började hon som forskarassistent vid Försvarshögskolan 2007.

– Då var tanken inte alls att jag skulle doktorera. Jag tyckte att fältet var spännande och ville jobba mer praktiskt, men när man som forskarassistent ändå jobbar med forskning så kan man lika gärna löpa linan ut och forska på riktigt.

Så hon sökte till Kings College i London och blev antagen som doktorand i krigsvetenskap, och på den vägen är det.

Etnografiskt arbetssätt

Hon inspireras av etnografisk forskning och vill gärna möta människor på plats i olika sammanhang.

– Det var förstås lättare innan jag hade en stor familj. Jag har tre barn och två bonusbarn, men min man är antropolog och forskar om samma del av världen, så vi har gjort fältarbeten i till exempel i Ghana och Burkina Faso där vi kunnat ta med oss familjen.

Under tiden i Ghana undersökte hon hur informella säkerhetsstrukturer, så kallade vigilante-grupper, påverkar säkerhetssituationen i landet. Arbetet har resulterat i en vetenskaplig artikel – Agents of urban (in)security: contextualising the banning of political vigilantism in Ghana – som publicerades i tidskriften Journal of the British Academy i början av december.

– Det vore väldigt kul att kunna fortsätta med den här typen av etnografisk forskning, men vi får se om det går att lösa.

Ett annat aktuellt forskningsprojekt på lite närmare håll är en studie där hon tillsammans med Annick Wibben, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, undersöker arbetet med jämställdhetsintegrering i Försvarsmakten.

– Vi har gjort grundarbetet och jag hoppas att jag inom ramen för projektet också kan göra etnografiska studier och möta individer i relation till de här frågorna.

Intresset för jämställdhetsfrågor har också hängt med länge. Hennes första fältarbete i Sierra Leone som student handlade till exempel om kvinnliga rebellsoldater.

– Kopplingen till gender och krig har alltid funnits där, så det känns det spännande att titta på gender, krig och försvarsmakt i ett svenskt sammanhang.

Josefin Svensson