Kriget i Ukraina stresstestar det europeiska systemet

Forskarna är överens – kriget i Ukraina kommer att påverka världsordningen långt in i framtiden. Men hur? Det är svårare att sia om i nuläget.
– Krig får stora konsekvenser, inte bara för de stater som är inbegripna i kriget utan också för andra, säger Ronnie Hjorth, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Ronnie Hjorth har forskat om säkerhetspolitik och maktbalans med särskilt fokus på de säkerhetspolitiska relationerna mellan USA och Europa.

– Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att säga vart det här kommer att leda. Vi är mitt i ett krig. Vad som händer där, det vet vi inte. Och hur det slutar vet vi inte. Men däremot så vet vi väl att krig ofta får stora konsekvenser, inte bara för de stater som är inbegripna i kriget utan också för andra. Och även för internationella institutioner och regelverk, säger han.

Krig förändrar spelplanen

Han lyfter fram debatten om Sverige och Finlands eventuella medlemskap i Nato som ett exempel på hur krig förändrar spelplanen.

­– Kriget är något som kommer påverka länder och deras relationer med omgivningen för lång tid framåt. Det påverkar naturligtvis den säkerhetspolitiska ordningen i Europa, Europas relation till USA, och Natos relation till andra organ.

– En sak som är intressant med Europa nu är att vi ser hur Polen har tagit emot väldigt många av de ukrainska flyktingarna och hur Polen har ställt upp på olika sätt. Polen har tidigare betraktats som ett problem i Europa av olika skäl, rättsstatsprincipen och annat. Det här kan sluta med att EU blir mer pluralistiskt. Man kommer att behöva acceptera saker, samtidigt som man inte får låta det rinna i väg i en auktoritär eller diktatorisk riktning, fortsätter han.

Förberedda för krig

Några veckor innan den ryska invasionen inleddes laddade Kjell Engelbrekt, även han professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, ned en ukrainsk app och började följa tv-sändningar från landet. Det han såg var ledande politiker och experter med en nykter och bestämd syn på situationen. Kriget kunde komma, men Ukraina skulle försvara sig.

När stora delar av västvärlden fortfarande hoppades på att Vladimir Putin bluffade förberedde sig ukrainarna för en invasion.

Dagarna efter att invasionen inletts hade alla tv-studior flyttat ner under marken och redaktionerna samarbetade för att få ut sändningarna.

– Det var tydligt att de var väl förberedda, logistiskt och mentalt, säger Kjell Engelbrekt.

Redan i början av 2014, innan Rysslands annektering av Krimhalvön, snubblade Kjell Engelbrekt över ett färskt uttalande av Vladimir Putins forne ekonomiske rådgivare, Andrej Illarionov, som lever och arbetar i exil i USA.

– Han uppmanade ukrainarna att förbereda sig för krig och framför allt att verkligen göra motstånd, inklusive militärt motstånd. Vladimir Putins ambitioner har varit tydliga länge, åtminstone för hans innersta krets, säger Kjell Engelbrekt.

Snabbt agerande från Europa

Reaktionen från väst på invasionen verkade snabb och samordnad. Kjell Engelbrekt menar att det är främst tack vare USA och Storbritanniens resoluta agerande på det diplomatiska och ekonomiska området.

– Britterna och amerikanerna var väl förberedda. Men många andra fick nog tänka om snabbt, och det var väldigt intressant att följa vad som hände i Tyskland, säger Kjell Engelbrekt.

– Det ger visst hopp att man ställer upp så mangrant i FN även om det är obehagligt att vissa länder inte kan, vill eller vågar ta ställning. I den europeiska kontexten är det ju väldigt roligt att se hur de central- och östeuropeiska länderna, som tidigare haft det svårt att vara solidariska med migrationspolitiken, nu ställer upp och kompenserar för vad det inte lyckades bidra med förra gången, fortsätter han.

En utmaning för det europeiska systemet

Kjell Engelbrekt menar att hela det europeiska systemet nu kommer att stresstestas. Energikris och flyktingströmmar kommer att utmana uthålligheten i Tyskland och flera centraleuropeiska länder.

Men han vill inte närmare analysera de långtgående konsekvenserna det här kommer att få.

– Det beror ganska mycket på vad som sker i Ukraina och huruvida Vladimir Putin kommer att kunna presentera invasionen som en delseger och sedan konsolidera sina styrkor, eller kanske till och med stärka Rysslands militära förmåga efter det här. I så fall så är det ju illa ställt med den europeiska säkerhetsordningen framöver.

– Skulle han däremot misslyckas, eller uppfattas ha misslyckats, både hos oss i Europa och hemmavid, då tror jag hans dagar är räknade, även om det kan ta allt från några månader till tio år innan han blir borttvingad, eller till och med dödad, säger Kjell Engelbrekt.

Svårt att dra historiska paralleller

Många har dragit parallellen till Hitler och vad som hände när han hotade med att invadera norra Tjeckoslovakien, som han betraktade som tyskt. 1938 signerade Nazityskland, Frankrike, Italien och England ett avtal där Hitler fick det företrädesvis tyskspråkiga så kallade Sudetenland men förband sig till att inte invadera resten av Tjeckien.
Ett avtal Hitler bröt 1939.
Senare samma år inleddes andra världskriget.

– Man måste vara försiktig med de här analogierna, så att man inte drar dem allt för långt. Men det är klart att det så kallade München-avtalet 1938 är någonting som stämmer till eftertanke. Samtidigt hade vi då inte kärnvapenmakter med sina arsenaler riktade mot varandra, säger Kjell Engelbrekt.

Lärdomar från kriget

Ronnie Hjorth menar att det finns lärdomar att dra av det som sker i Ukraina.

– Hur ska vi kunna undvika den här typen av krig i framtiden? Vi har haft en utveckling i många länder, även i Europa på senare år, mot mer auktoritära demokratier i riktning mot diktatur. Utanför Europa är exemplen många fler. Detta tror jag är en viktig faktor. Så det gäller att andra länder sluta göda och föda den typen av system, och inte stå vid sidan och låter utvecklingen ske som man gjort.

Johan Darin