”Krishanterare skulle tjäna på ett mer flexibelt synsätt”

En ny studie visar att krishanterare ofta utvärderar hur effektiva deras insatser varit efter hur väl de följt förutbestämda rutiner och protokoll.
– De här resultaten är paradoxala eftersom kriser per definition är processer utanför vår kontroll. Vi menar att de skulle tjäna på att i stället betona flexibilitet och ha en acceptans för att oönskade händelser inte kan undvikas under krishanteringsprocessen, säger Edward Deverell.

I en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften International Journal of Disaster Risk Reduction undersöker Edward Deverell, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, och Adrian Ganic, tidigare forskarassistent, hur personer som arbetar med krishantering bedömer om krishanteringen varit framgångsrik. Resultaten visar att de i stor utsträckning värderar krishanteringens effektivitet utifrån hur väl de följt förutbestämda regler, rutiner och protokoll.

Kriser kännetecknas av osäkerhet

– De här resultaten är paradoxala eftersom kriser per definition är processer utanför vår kontroll. De kännetecknas av hot mot grundläggande värden, tidspress och osäkerhet – faktorer som tenderar att göra förutbestämda planer otillräckliga, eller i värsta fall oanvändbara, säger Edward Deverell.

– Vi argumenterar därför för att yrkesverksamma borde utvärdera krishantering utifrån metoder som betonar flexibilitet och innovation, samt en acceptans för att oönskade händelser inte kan undvikas, i stället för nuvarande arbetsmodeller och utvärderingsinstrument som ofta bygger på föreställningen att en kris är förutsebar och hanterbar med hjälp av enbart planer, riktlinjer och rutiner, fortsätter han.

Indikatorer för lyckad krishantering

Studien bygger på intervjuer med 21 tjänstemän i beredskap och 19 kriskommunikatörer om vilka faktorer de anser bidrar till en framgångsrik krishantering.

– Utifrån en innehållsanalys av svaren har vi sedan skapat en modell över de mest förekommande indikatorerna som tjänstepersonerna tyckte pekade på en lyckad krishantering, förklarar Edward Deverell.

Arbetet resulterade i elva olika indikatorer, som alla kunde sorteras in i kategorier som pekar på vikten av rationalisering, kontroll och att följa rutiner och planer.

– I vår analys ställer vi det här utfallet mot ett mer flexibelt perspektiv och diskuterar vilka utmaningar krishanterares uppfattningar om krisen och dess hantering kan leda till. Vi menar att krishanterare skulle dra nytta av insikter om människans begränsningar och att kriser medför oklara och oväntade händelseförlopp. Då skulle de lättare kunna agera bortom rutiner och planer, och även få mer meningsfulla indikatorer att utvärderas mot, säger Edward Deverell.

Josefin Svensson