Hur S snabba skifte i Natofrågan påverkade svensk identitet

Socialdemokraternas (S) snabba omsvängning i Natofrågan blev möjlig eftersom alliansfrihet under våren 2022 inte längre var avgörande för svensk identitet. Det är en av slutsatserna från en artikel som nyligen publicerats i Journal of International Relations and Development.

Socialdemokraternas positionsförflyttning i Natofrågan, som resulterade i Sveriges ansökan om Natomedlemskap i maj 2022, är intressant av flera skäl. Det menar Linus Hagström, professor i statsvetenskap, som medverkat i arbetet med en vetenskaplig artikel som analyserar frågan tillsammans med Elvira Gylling Hjertström, tidigare student vid Försvarshögskolan.

– Alliansfrihet och tidigare neutralitet var särskilt viktiga för partiet och hade blivit en central del av hur Socialdemokraterna definierade svensk identitet. Vi fokuserade på S eftersom vi tolkade partiet som representativt för de många svenskar som innan 2022 tyckte att Sverige skulle förbli alliansfritt. Borde inte det snabba övergivandet av alliansfriheten ha skapat en stor osäkerhet om vad Sverige egentligen var för slags land? säger Linus Hagström.

Konflikt mellan olika identiteter

Forskarna pekar på hur det i Sverige under våren 2022 uppstod en konflikt mellan olika identitetskonstruktioner i samband med Rysslands invasion av Ukraina och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap.

Socialdemokraterna beskrev detta som en situation där Sveriges alliansfrihet stod i konflikt med andra identitetskonstruktioner: som en fredsfrämjande, självständig stat som värnar demokrati och solidaritet, särskilt med Finland. För att skapa harmoni mellan dem blev det nödvändigt att överge alliansfriheten som en del av svensk identitet och i stället ansöka om Natomedlemskap.

– För de allra flesta hotade därför inte beslutet Sveriges självbild, utan hjälpte till att bekräfta och stabilisera den, säger Linus Hagström och fortsätter:

– Vi menar att våren 2022 var alliansfrihet i Sverige inte längre en så central del av identiteten, vilket förklarar hur den snabba positionsförflyttningen i Natofrågan kunde bli möjlig.

Analysen visar också att Socialdemokraterna för första gången hittade sätt att göra ytterligare en identitet – som ett land med en aktivistisk utrikespolitik och en stark röst i världen – förenlig med Natomedlemskap, trots att de två tidigare hade varit svåra att jämka samman.

Ontologisk säkerhet

Artikeln tar avstamp i forskningen om ontologisk säkerhet – ett begrepp som beskriver en individs, grupps eller stats upplevelse av stabilitet och kontinuitet i sin identitet och självbild över tid.

Studien visar att identiteter kan behöva förändras för att skydda helheten i en självbild (det så kallade självet), men detta innebär inte att självet fritt kan välja sin identitet. I stället påverkar identiteter hur vi upplever stabilitet och sammanhang i vårt själv över tid och rum. Identiteter kan därför påverka hur vi uppfattar hot eller utmaningar mot vår känsla av stabilitet.

– För att förstå varför vissa identiteter förblir stabila medan andra förändras, kan man se självet som uppbyggt av olika lager av identitetskonstruktioner. Om det uppstår konflikter mellan dessa lager, tenderar mer ytliga identiteter att förändras först, säger Linus Hagström.

Bättre förståelse för den snabba processen

– Vår studie skapar en större förståelse för hur positionsförflyttningen i Natofrågan kunde gå så snabbt, trots att militär alliansfrihet hållt Sverige utanför krig i 200 år. Artikeln har också teoretisk betydelse eftersom den visar hur mer och mindre institutionaliserade identiteter kan samvariera på ett sätt där mindre institutionaliserade identitetskonstruktioner kan behöva ändras för att skydda mer centrala delar av självbilden, säger Linus Hagström.