Hon vill bidra till ökad säkerhet till havs

Biträdande universitetslektor Adriana Ávila-Zúñiga Nordfjelds forskning är inriktad på sjöfartsskydd och hamnsäkerhet. Med lång erfarenhet inom fältet är en av hennes drivkrafter att bidra till policyförändringar som leder till ökad marin säkerhet.

När Adriana Ávila-Zúñiga Nordfjeld var 14 år gick ett norskt fartyg på grund utanför hamnen i Lazaro Cardenas utanför Mexikos sydkust och orsakade en marinekologisk katastrof i området. Händelsen väckte hennes intresse för marin säkerhet, som gått som en röd tråd genom hennes karriär

– Jag blev väldigt engagerad eftersom jag såg hur miljön förstördes i området. Jag ville egentligen gå med i marinen, men eftersom den möjligheten inte var öppen för kvinnor på den tiden valde jag att börja studera internationell handel, med huvudämnet marin logistik vid universitetet.

Hon byggde på utbildningen med en master i sjöfartsrätt vid Oslo universitet och en master i sjöfartsförvaltning vid Chalmers i Göteborg.

Prisbelönad artikel om sjöfartsskydd i Mexiko

– Jag började sedan arbeta inom den marina transportsektorn i Norge samtidigt som jag genomförde forskarutbildningen vid WMU, The World Maritime University, i Malmö.

WMU är ett lärosäte specialiserat på forskning och forskarutbildning inom olika marina discipliner. Det grundades 1983 av International Maritime Organization (IMO), som är en organisation inom FN.

– Det var en fantastisk möjlighet att gå forskarutbildningen där. Jag fick tillgång till ett stort nätverk av internationella experter som delade med sig av olika perspektiv och erfarenheter.

Under forskarutbildningen presenterade hon 2016 en artikel vid en konferens i Nantes, Frankrike. Artikeln – Enhancing Maritime Security in Mexico: Privatization, Militarization, or a combination of both? – vann priset för bästa artikel vid konferensen. Den inkluderades sedan i en antologi och fick stor spridning. Den citeras till exempel nyligen i USA:s nya nationella strategi för narkotikakontroll (National Drug Control Stategy) som tagits fram av president Bidens Executive Office.

I artikeln diskuteras olika lösningar för att förbättra sjöfartsskyddet och säkerheten i Mexikos hamnar, där bland annat behovet av fasta procedurer och rutiner lyfts.

– Vi visar bland annat att de hade olika procedurer för att hantera samma typer av händelser, och ibland var de inte ens medvetna om att de hade rutiner på plats. Efter 12 års implementeringsarbete uppfyllde Mexiko fortfarande inte kraven, och det finns ett stort behov av reformer.

I sin forskning uppmärksammar hon bland annat just sjöfartsskydd relaterat till narkotikahandel, som till stor del sker till sjöss och via hamnar i Latinamerika.

– Säkerheten i hamnarna måste förbättras för att man ska komma åt narkotikahandeln.

Smalt forskningsfält med stor potential

Sjöfartsskydd är ett ganska smalt forskningsfält, men det borde få mer uppmärksamhet eftersom omkring 80 procent av volymen av den internationell handeln sker till sjöss, menar hon.

– Till skillnad från sjösäkerhet, som handlar om hur man minskar risker för olyckor, fokuserar sjöfarsskydd på hur man minskar riskerna för skadliga handlingar, som terroristattacker, piratangrepp, narkotikahandel och andra olagliga handlingar till sjöss, inklusive gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Bidra till policyutveckling

Det är tydligt att hon brinner för sjösäkerhet och sjöfartsskydd, och en av hennes drivkrafter är att bidra till policyförändring och ökad säkerhet till havs.

– När jag var yngre och fortfarande bodde i Mexiko gick jag till biblioteket för att leta efter information om hur vi om hur vi kunde minska de marina skadorna orsakade av föroreningar och fartyg. Det fanns, och finns fortfarande, en stor kunskapsbrist inom området.

Hon berättar om hur myndigheterna på den tiden inte kände till att de kunde lämna in rättsanspråk mot rederiet för att få kompensation för de skador som olyckan åsamkat miljön.

– Men i stället hanteras vraket som en turistattraktion, trots att det fortfarande utgör en risk för navigering och kan orsaka miljöskador.

Att åstadkomma förändring tar tid, men hon har förhoppningar om att hennes forskning kan bidra till utvecklingen.

– Den mexikanska kongressen har till exempel nyligen använt min forskning för att tar fram reformer, och jag hoppas att det kommer att leda till förbättringar.

Just nu arbetar hon med en forskningsansökan för ett projekt om sjöfarsskydd i de baltiska länderna, och har inte mindre än tre vetenskapliga artiklar på gång som väntas publiceras senare i år.

– Jag sökte mig till Försvarshögskolan för att få möjlighet att forska om precis det jag vill, och när man jobbar med det man är intresserad av känns det inte som arbete!

Josefin Svensson