Historiskt perspektiv på svenska specialoperationer

I en ny bok gör forskare vid Försvarshögskolan en grundlig sammanställning av svenska specialoperationer och specialförbands aktiviteter i ett långt historiskt perspektiv - från medeltiden till 1995.

– Det är just det här långa perspektivet som är det nya. En av poängerna är att vi genom att titta långt tillbaka i historien kan dra slutsatser om olika företeelser och hur de förändras, säger Fredrik Eriksson, docent och universitetslektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan och en av författarna till Från Savolaxbrigaden till Särskilda skyddsgruppen - Svenska specialoperationer och specialförband från medeltid till 1995.

Historisk analys av specialoperationer

Boken är den första historiska analysen av fenomenet specialoperationer och okonventionella aktiviteter i Sverige. Bland föregångarna till dagens specialförband hittar vi bland annat 1700-talets jägare, svenska kosacker, underrättelseagenter och kalla krigets olika jägarförband. Tyngdpunkten ligger dock på perioden från andra världskriget och framåt.

– Militära specialoperationer är ju inget som i första hand förknippas med den svenska militären, men om man börjar skrapa på ytan visar det sig att det funnits en hel del okonventionella operationer som också kan betraktas som just specialoperationer, säger Fredrik Eriksson.

– En intressant aspekt är hur pass föränderligt det här är. Teknikutvecklingen leder till att vissa operationer som kunde betecknas som specialoperationer i ett historiskt perspektiv med tiden blir ett vanligt tillvägagångssätt, fortsätter han.

Titeln är hämtad från en av föregångarna till dagens specialförband – Savolaxbrigaden – en svensk infanteribrigad som verkade i olika former under åren 1775 till 1809.

– De agerade på ett för den tiden okonventionellt sätt. De kartlade terrängen där de verkade, de använde sig av nya moderna vapen och stred på ett nytt sätt i så kallad spridd ordning, vilket innebar att de rörde sig fritt i skogsterrängen och agerade efter eget huvud, förklarar Fredrik Eriksson.

Det nya sättet att strida krävde mer av soldaterna och de behövde en ny typ av utbildning för att kunna fatta egna beslut.

– Alla de här olika delarna gör att vi i dag skulle kunna betrakta dem som ett specialförband, säger Fredrik Eriksson.

Vill väcka nya tankar

Boken bygger på olika typer av källor och tidigare forskning, som arkivmaterial, tryckta källor som reglementen och andra typer av dokument, samt intervjuer med nyckelpersoner som bland annat deltagit i arbetet med att bygga upp fallskärmsjägarskolans insatskompani och särskilda skyddsgruppen.

– Den är den här syntesen av materialet som bidrar till att ge oss ny kunskap, säger Fredrik Eriksson.

Ett av bokens främsta syften är att väcka tankar kring vad specialoperationer är och hur man kan tänka okonventionellt.

– Vi hoppas bidra till nya idéer utifrån vad som ansetts vara okonventionellt under olika tidsperioder, och att man ska inspireras av det för att tänka framåt. En utgångspunkt för oss har varit att boken ska kunna användas som stöd och ge perspektiv till de som fattar beslut om insatser där svenska soldater medverkar och vad det innebär.

Den bidrar även till teoribildningen inom området, som hittills varit till största delen anglosaxisk med ett fokus på stormakters specialoperationer.

– Den befintliga litteraturen inom området har ett stormaktsfokus där en specialoperation är något man genomför mot någon annan. Vårt perspektiv, där vi använder specialoperationer för att försvara oss, har hittills varit obefintligt och här kan vi också bidra med ny kunskap om den taktiska utvecklingen ur ett småstatsperspektiv.

Josefin Svensson