Analys av säkerhetsklimatet i Försvarsmakten visar på brister

I sin avhandling undersöker major Martin Schüler säkerhetsklimatet inom Försvarsmakten och hur organisationen tar hand om de erfarenheter som uppstår i samband med övningar. Resultaten visar bland annat att det finns brister i säkerhetsarbetet och att övningsmomenten sällan skapar ett lärande.

I avhandlingen Säkerhetsklimat i en militär organisation fokuserar Martin Schüler på säkerhet och lärande i Försvarsmakten, med syftet att utveckla ett enkätverktyg för att undersöka säkerhetsklimatet och relationen mellan säkerhet och lärande i det militära arbetet.

– Mycket av min avhandling handlar om militär förmåga och hur Försvarsmakten hanterar säkerhet. Säkerhet ses som något som är skilt från verksamheten och som man lägger till i efterhand, i stället för att ta med det i planeringen från början.

Att mäta militär förmåga och arbeta förebyggande

Inom ramen för avhandlingsarbetet har han anpassat ett enkätinstrument för att kartlägga säkerhetsklimat så att det passar Försvarsmakten och militär personals behov. Verktyget kan mäta säkerhetsklimat i flera olika delar av den militära organisationen och områden som ledningens stöd, etik, fysisk träning och sårbarhet har lagts till för att fånga situationer som militär personal möter. Det kan användas både för att mäta militär förmåga och för att arbeta förebyggande med säkerhetsfrågor. Under arbetets gång har flera olika fält dykt upp som särskilt intressanta, som till exempel ledningens stöd i säkerhetsfrågor.

– Många på högre positioner har lärt sig att tala engagerat om säkerhet. Man vet att det anses vara viktigt, men det syns inte när man planerar arbetet och det saknas förutsättningar för att det ska få effekt i organisationen. Många av de interna säkerhetsföreskrifterna är inte heller skrivna för de som ska utföra arbetet utan för stabspersonal. Reglerna upplevs därför som krångliga eller omöjliga att följa, säger han.

Det framkommer också att det finns en ganska stor kännedom om säkerhetsregler, men inte så mycket kunskap om lagar och föreskrifter.

– Många saknar till exempel kunskap om arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning och de blivande officerarna får bristfällig eller ingen utbildning i dessa frågor, trots att de ska arbetsleda och vara chefer.

Säkerhet och lärande i samband med övningar

Även säkerhetsarbetet vid övningar dök upp som ett intressant område att utforska vidare under avhandlingsarbetet.

– Många jag intervjuade pratade om vardagen och insatsen, men övningar uppfattades som någonting mitt emellan.

Det var framför allt de så kallade dubbelsidiga slutövningarna när man slåss mot en motståndare som intresserade Martin Schüler. Han har följt ett antal övningar i egenskap av forskare för att analysera arbetet och vad som händer när tillbud och incidenter inträffar.

– Jag har försökt att distansera mig från verksamheten för att kunna granska den kritiskt, både genom skuggning och deltagande observationer. Jag har tittat på hur man jobbar i fält och följde både planeringen och själva genomförandet.

En av artiklarna i avhandlingen är kopplad till lärande under övningar, och visar hur drivkraften att vinna påverkar förmågan att arbeta säkert.

– Säkerhetsreglerna upplevs hindrande, och många är beredd att bryta mot säkerhetsföreskrifterna för att skaffa sig fördelar och nå framgång. Det anses viktigt att prestera vid övning och eftersom resultaten är det centrala så styr det hur man beter sig.

Martin Schüler pekar också på att Försvarsmakten inte tar tillvara lärandet i samband med övningarna.

– Man ser inte övningar som ett lärotillfälle utan mer som en tävling, men det är ju egentligen en pedagogisk situation. Övningarna borde i stället utformas för lärande med tid för reflektion, annars går lärandet förlorat.

Lång väg till forskarutbildningen

Det var för lite drygt 15 år sedan som Martin Schüler började fundera på att doktorera. Då var han löjtnant inom armén och stötte i samband med militärövningen Cold Response ihop med en doktorand som också var officer, som var på plats för att samla in material till sin avhandling.

– Jag tycket att det verkade väldigt spännande och började grunna på hur jag också skulle kunna forska.

Vid den tiden resulterade officersutbildningen inte i en kandidatexamen, men Martin Schüler började fundera på en befattning som skulle vara tillräckligt avancerad för att kräva en högskoleutbildning.

– Till slut hittade jag en tjänst som teknisk chef vid ett fältsjukhus som skulle byggas upp i Skövde, och lyckades argumentera för att jag skulle få läsa en in högskoleutbildning parallellt med arbetet.

Efter en kandidatexamen i psykologi, följt av en magisterexamen i samma ämne, läste han stabsutbildningen vid Försvarshögskolan och hittade via kontakter och nätverkande en öppning för att doktorera inom ämnet ledningsvetenskap.

Forskningsprojekt baserat på erfarenheter från Försvarsmakten

– Jag skapade mitt forskningsprojekt utifrån mina erfarenheter från Försvarsmakten. Det var vissa delar i samband med övningar som jag inte riktigt förstod fullt ut varför vi gjorde. Varför utsätter man personalen för farliga situationer i fredstid och varför tycker man att det är okej? Jag hade också kollegor inom Försvarsmakten som var duktiga på säkerhetsarbete, som blev undanskuffade och vars kompetens inte värderades, och ville ta reda på varför det var så.

Martin Schüler var också med om en olycka 2006 då han välte med en pansarterrängbil under en övning, vilket ökade hans intresse för hur säkerhetsfrågor hanteras inom Försvarsmakten.

– Övningsledaren fick i samband med haveriutredningen mycket oförtjänt kritik trots att olyckan till stor del berodde på konstruktionsfel. Jag funderade mycket på det här och det är något som funnits med mig länge.

Kombinera rollen som officer och forskare

Efter disputationen hoppas Martin Schüler kunna fortsätta arbetet som forskare med fokus på Försvarsmaktens verksamhet.

– Just nu vet jag inte riktigt hur det kommer att bli. Jag är placerad som militär lärare vid Försvarshögskolan de kommande två åren, men skulle gärna vilja kombinera rollen som officer och forskare i framtiden, säger han.

Josefin Svensson