Yrke: Krisberedskapshandläggare
Erik Stjernlöf har världens roligaste jobb på Länsstyrelsen Östergötland. I slutet av kandidatprogrammet i statsvetenskap gjorde han sin praktik här, och fick anställning. Det passar honom som hand i handske, eftersom han alltid varit fascinerad av hur man förbereder sig för katastrofer på bästa sätt.
”Nu ringer min kollega, jag måste ta det. Kan vi prata vidare om en stund?” Precis så låter det när vi intervjuar Erik Stjernlöf på Länsstyrelsen Östergötland. Det är länsstyrelsens uppdrag, tillsammans med kommunerna, Försvarsmakten och andra aktörer, att länet är redo att hantera kriser som uppstår . Och man måste vara beredd att släppa det man håller på med.
– När jag sökte kandidatprogrammet i statsvetenskap, så visste jag bara att jag ville jobba med krisberedskap eller försvarsfrågor på något sätt. Det var under utbildningen jag fick upp ögonen för statliga förvaltningsmyndigheter.
När Erik Stjernlöf beskriver sitt jobb får han en glöd i rösten.
– Länsstyrelser är något för dig som är intresserad av hur olika aktörer i samhället, från lokal till nationell nivå, klarar kriser och stora samhällsstörningar, som strömavbrott, pandemier, större olyckor, skogsbränder eller i yttersta fall krig. Det handlar om vad vi kan göra för att förbereda oss. Och det handlar om hur hela samhället agerar om det händer.
När du tar på dig krisberedskapsglasögonen blir allt spännande.
Ett framtidsyrke
Erik Stjernlöf tipsar om länsstyrelser och kommuner, eftersom det finns möjlighet att arbeta med spännande frågor över hela Sverige. Han nämner att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nyligen kommit fram till att Sverige behöver betydande förstärkningar av personal för beredskapsuppgifter.
– Det här är ett framtidsyrke för dig som är intresserade av totalförsvaret, civil beredskap och civil-militär samverkan. Det råder enighet om att totalförsvaret ska återuppbyggas. Sveriges beredskapssystem fick dessutom en ny struktur hösten 2022, med ”civilområden” med tillhörande beredskapskanslier. Det är en spännande utveckling där länsstyrelser spelar en viktig roll som högsta civila totalförsvarsmyndighet i länen.
Alla perspektiv strålar samman
På Enheten för civil beredskap och räddningstjänst, där Erik Stjernlöf arbetar, finns statsvetare, poliser, räddningstjänst, statistiker och en diplomat. Eftersom en länsstyrelse arbetar med allt från miljöfrågor till hedersrelaterat våld finns även andra perspektiv inom räckhåll.
Erik Stjernlöf uppskattar närheten till olika kompetenser. Det blir effektivt. Som exempel nämner han att staben som startades för att hantera följder av Rysslands krig mot Ukraina behöver ta in perspektiv som livsmedelsproduktion och energieffektivisering.
– Alla i huset har något att bidra med in i vår krisorganisation, och vi plockar även in sakkompetens utifrån. Vi är med och driver utvecklingen av beredskap i länet, och ger förutsättningar och underlag för bra beslut. Jag känner verkligen att jag är med och bidrar till att Sveriges beredskap stärks.
Snabbfakta om Erik Stjernlöf
Arbetar: Som krisberedskapshandläggare på enheten för civil beredskap och räddningstjänst på Länsstyrelsen Östergötland.
Erik om sitt jobb som krisberedskapshandläggare:
– Det viktigaste är totalförsvarsarbetet, där vi rustar Sverige för väpnat angrepp tillsammans med Försvarsmakten och andra myndigheter.
– Att förbereda sig för det värsta innebär att saker ställs på sin spets. Det gör oss bättre på att hantera även andra händelser, och ger väldigt mycket tillbaka. Du känner att du gör något bra för hela landet, och även andra länder. Det här gör man inte bara för sig själv.
Mer inom
StatsvetenskapSidinformation
- Publicerad:
- 2022-11-17
- Senast uppdaterad:
- 2022-12-08