Drömkombon: Näringsliv och totalförsvar

David Gustafsson från Söderhamn var inställd på att följa upp gymnasiets naturprogram med civilingenjörsstudier – men valde något som kändes roligare. Det blev Försvarshögskolans kandidatprogram i statsvetenskap, där han utforskat sitt intresse för samhälls- och politikfrågor.

Det finns många kandidatprogram i statsvetenskap. Hur valde du lärosäte?

– Jag jämförde, läste vad tidigare studenter tyckt och såg att utbildningen verkade hålla en hög nivå. Det som avgjorde mitt val var Försvarshögskolans nisch ”krishantering och säkerhet” och att det finns kunskap här som inte finns på de andra ställena.

Vad var det som lockade med krishantering och säkerhet?

– Det är centralt i de frågor som dominerar samhällsdebatten. I många av programmets kurser går det att dra paralleller till både civil krishantering och säkerhetspolitik, och man använder sig av det som är aktuellt och som vi kan relatera till. Jag läste min första termin i slutet av coronapandemin. Då fick vi se civil krishantering i samhället och fick handfast information om Sveriges hantering. Och sen skedde ett skifte mot det säkerhetspolitiska i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Du flyttade från Söderhamn till Stockholm. Hur var det?

– Det gick snabbt att komma in i det sociala, för man börjar med insparksveckorna. När man börjar läsa på högskola och styr över sin tid själv, så är det frestande att sitta hemma och plugga. Men mitt tips är att ta sig till skolan, även om man inte har föreläsning. Man behöver inte alltid sitta och plugga ihop med andra, men kanske äta lunch tillsammans eller hitta på något efter skolan. Mina bästa pluggställen är biblioteket när man vill ha det tyst, och annars ”hyllan” en trappa upp där det finns öppna studieplatser.

Hur är det i klassrummet?

– Vi var en ganska blandad klass. Några kom direkt från gymnasiet och lumpen som jag, medan andra hade hunnit med studier eller några års yrkesarbete. Vi förenades i vårt samhällsintresse, men hade samtidigt olika bakgrunder, politiska åskådningar och infallsvinklar till ämnet. Det gör att det blev intressanta diskussioner, särskilt på seminarier där vi kunde djupdyka i en fråga under flera timmar.

– Ofta tänker man på just seminarier som en examinationsform, men de är också väldigt bra lärotillfällen. Så det är ett tips och medskick att ha den inställningen. Och lärarna är öppna, otroligt insatta i sina ämnen och ser till att vi alltid jobbar med aktuell forskning.

Berätta hur du format utbildningen utifrån dina intressen.

– Min röda tråd genom studierna har varit politisk kommunikation, näringslivsfrågor och totalförsvaret. Den tredje terminen läser man valfria kurser, och jag valde att studera tyska i Freiburg för att få bo utomlands och uppleva en annan politisk kultur. Jag gjorde min praktik på Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel. Klasskompisar till mig läste bland annat juridik och underrättelseanalys som valfria kurser, och praktiserade på svenska myndigheter och företag. Så samma examen på pappret kan skilja sig innehållsmässigt. Jag uppskattar verkligen att man kan forma programmet så att det blir ens eget.

Vad skrev du din kandidatuppsats om?

– Uppsatsen ska handla om något som har med krishantering eller säkerhet att göra, med breda definitioner. Jag tittade närmre på svenska statsministrars tevesända tal till nationen, som är reserverade för statsministern i tider av kris. Från Carl Bildts tal om rasism fram till Ulf Kristerssons tal om gängvåldet. Jag konstaterade att användningen har ändrats. Man har gått från att samla nationen för att ta sig igenom en kris tillbaka till status quo, till mer politiserade tal där man vill uppnå politisk förändring och lämna status quo.

Vilka kurser tycker du har betytt mest för dig?

– Kursen ”Politik och förvaltning” var rolig, intressant och ger en grund att stå på när det gäller det demokratiska systemet i Sverige och EU. Utan den kunskapen och förståelsen kan det var svårt att gå djupare.

– En annan kurs som jag verkligen minns är en praktisk scenarioövning i slutet på år 2 i strategisk operativ tillämpning. Under en veckas tid deltog vi i en simulering av ett händelseförlopp, som inleddes med cyberattacker och olika sabotage mot Sverige, och eskalerade till en officiell krigsförklaring från Ryssland. Vi var indelade i fyra grupper – Sveriges regering och försvarsmakt och Rysslands regering och försvarsmakt – och hade vi en spelledning som höll i trådarna och gjorde de olika gruppernas stabsarbete så realistiskt som möjligt.

Mer om den scenariobaserade övningen, SOT, på kandidatprogrammet i statsvetenskap

Vad har varit mest utmanande?

– Att man kan gå från en kurs där man läser väldigt specifikt om samtida krigföring till att läsa om politisk teori och abstrakta tankar och idéer. Det är en utmaning att skifta tankessätt från handgripligt till filosofiskt.

Vad vill du göra i framtiden?

– Nu direkt efter examen vill jag jobba ett par år för att få lite arbetslivserfarenhet. Jag märker ju hur mycket jag utvecklats och lärt mig bara under den här praktikterminen. Sen är planen att läsa masterprogrammet i statsvetenskap på Försvarshögskolan. Så jag vill återvända, för jag trivs väldigt bra på skolan.

– Jag ser att Försvarshögskolan tar initiativ till att näringslivsfrågorna inkluderas och kommer in mer och mer. För mig skulle det vara intressant att fördjupa mig mer i dem. Målbilden är att kunna arbeta där jag får kombinera näringslivsfrågor och totalförsvar.

Sist av allt: Har du något råd till den som ska välja studier?

– Jag fick själv rådet att välja något som jag tycker är roligt – och att inte ta något som andra förväntar sig. Det goda rådet lämnar jag gärna vidare.

Mer om kandidatprogrammet Statsvetenskap inriktning krishantering och säkerhet