Avhandling undersöker vad som påverkar stridens resultat

Vad är det som gör att man vinner i strid? Det är den övergripande frågeställningen i Lars Henåkers avhandling, där resultaten bland annat pekar på att den så kallade beroende beslutsfattningsstilen, där man söker konsensus inför beslut, oftare leder till förlust.

I sin avhandling Mastering Tactics: Exploring and measuring victory in battle undersöker Lars Henåker, överstelöjtnant och militär lärare vid Försvarshögskolan, hur man ökar sannolikheten för att vinna i strid. Syftet med avhandlingen var att testa befintlig teori och analysera vad som påverkar resultaten i strid för att förklara vad som leder till taktisk seger.

– Jag ville få mer kunskap om effektiv taktik och om hur personliga egenskaper påverkar taktiska beslut, säger Lars Henåker, och betonar att han tittar på just stridssituationen, inte krig.

I den första delstudien av tre analyserar han en taktikmodell – idealmodellen – som är uppdelad i åtta steg och kan användas för att mäta stridens utfall.

– Våra resultat pekar på att sannolikheten för att man vinner i strid ökar om man följer modellen i så hög grad som möjligt, säger han.

Det beror bland annat på att modellen bygger på manövertaktik, som riktar in sig på att överraska och slå mot fiendens svagheter. I avhandlingens andra delstudie tittar han närmare på just manöverkrigföring.

– Det jag kommer fram till här är att taktiken fortfarande håller. Manöverkrigföring är motsatsen till utnötningskrig, och går i korta drag ut på att överraska och inte bli förutsägbar i strid. Det är den typen av taktik som gör att en mindre stat kan besegra en större, förklarar han.

Krigsspel för att undersöka taktikmodellen och ledarstilar

Avhandlingens sista del består av en experimentstudie i form av krigsspel, där över 100 deltagare ingår, för att testa idealmodellen. Lars Henåker analyserar också fem olika beslutsstilar: rationell, intuitiv, undvikande, spontan och beroende, för att undersöka om det finns personliga egenskaper som kan avgöra om man vinner eller förlorar i strid.

Experimenten ger inga tydliga resultat angående vad som leder till att deltagarna vinner i strid, men visar däremot att de som förlorar oftare hade en beroende beslutsfattningsstil som dominerade.

– Här har vi statistiskt säkrad evidens för att de som har en beroende beslutsfattningsstil i högre grad förlorade duellerna i experimenten.

En beroende beslutsfattningsstil innebär bland annat att man tar in vad andra tycker innan man fattar beslut och gärna vill ha konsensus inför större beslut.

– De flesta ligger någonstans inom de här fem olika modellerna. Du kan ha delar av två och någon kanske till och med har tre, men det är oftast en som är dominant.

Den beroende beslutsfattningsstilen kännetecknas även av individer som undviker att fatta beslut när det är möjligt. Stilen är också kopplad till känslor av otillräcklighet som beslutsfattare och har visat sig vara förknippad med tendenser till svagt självförtroende och bristande initiativförmåga i ett beslutsscenario.

– Den här kunskapen kan vi använda när vi utbildar våra officerare och tränar våra förband, säger Lars Henåker.

Lång erfarenhet från armén

Bakgrunden till hans forskningsintresse kommer från över 35 års erfarenhet som officer inom armén.

– Att mäta eller värdera framgång i strid är inget som gjorts rutinmässigt inom Försvarsmakten tidigare. Om man söker efter ord som seger eller förlust i Försvarsmaktens handböcker och doktriner hittar man förvånansvärt lite information. Antingen har man tagit det för givet, eller så har man inte haft någon metod för att mäta eller bedöma framgång i strid utan mer gått på magkänsla. Men då har man inte tittat på själva hantverket, det vill säga varför det gått bra eller dåligt, säger han och fortsätter:

– Det retade mig att vi inte kunde mäta eller värdera förlust och seger i strid och mitt forskningsintresse har vuxit fram utifrån dessa frågeställningar.

Bidrar till Försvarsmaktens taktikutveckling

Lars Henåkers artiklar har redan börjat användas i undervisningen vid Försvarshögskolan och förhoppningen är att resultaten ska tas med i arbetet med arméns taktikutveckling framöver.

– Jag jobbar ju även som huvudlärare i krigsvetenskap vid markstridsskolan i Skövde och tror att min forskning kan bidra med konkret nytta rent praktiskt, samt i utformandet av arméns framtida taktik.